”Svenska bolagsskogar kan bli tyska”
EU vill få européer att investera sina pensionspengar på börsen. Det kan få tyska pensionsfonder att storköpa svenska skogsbolag – och ta makten över skogen.

Här skriver gästande eller fasta skribenter från när och fjärran för att vi ska lära oss mer om världen eller historien. Åsikterna är skribentens egna och speglar inte nödvändigtvis ATL:s ledarsidas ståndpunkter. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
Tio biljoner euro uppskattas europeiska hushåll har sparat på konton med låg avkastning. Det vill EU-kommissionen ändra på. Därför jobbas det nu intensivt i Bryssel med att förverkliga en europeisk spar- och investeringsunion.
Planen är att europeiska hushåll ska göra som svenska hushåll och investera sina pensionspengar. Det skulle få européernas pensioner att växa och ge ett välbehövligt tillskott till europeisk ekonomi.
Samtidigt lär det inte bli lätt att få till en förändring.
I många EU-länder verkar människor och myndigheter tycka att pensionssparandet är så viktigt för tryggheten på ålderns höst att pengarna ska placeras med mycket låg risk. Då hamnar de bankkonton. Och skulle européerna ändra sig och vilja investera pensionspengarna uppstår nästa problem – att investeringsmöjligheterna inte är lika bra här som i USA. I EU är det bara den nordisk-baltiska regionen, och i synnerhet Sverige, som har kapitalmarknader som kan mäta sig med de i USA.
EU-kommissionens tanke är dock att spar- och investeringsunionen ska lösa båda problemen: Pensioner som inte växer tillräckligt och sömniga börser.
Samtidigt är det inte första gången som EU försöker stärka de europeiska kapitalmarknaderna. Ett initiativ togs för drygt 10 år sedan. Men det finns en hel del som talar för att EU kan komma längre den här gången. Orsak? Att behovet är så stort.
I en uppmärksammad rapport har den tidigare chefen för ECB, Mario Draghi, slagit fast att unionen behöver investera 700–800 miljarder euro årligen för att stärka konkurrenskraften. Annars kan vi inte hålla jämna steg med USA och Kina. Och var ska pengarna som Europa behöver komma ifrån?
Den lägst hängande frukten är att få européer att investera sina pensionspengar.
En del länder verkar inte vilja vänta på att EU agerar. I slutet av juni meddelade den tyska regeringen att den vill lansera pensionsfonder av svensk modell och gradvis höja pensionsåldern i en omgörning av det tyska pensionssystemet. Bara den reformen kan frigöra över 30 miljarder euro per år till Europas kapitalmarknader.
Och det här för oss in på den svenska skogen.
Vad händer om försiktiga tyska pensionsfonder ska investera många, många miljarder euro på en marknad där den svenska börsen sticker ut?
Jo, då lär de blicka mot svensk skog. Skog i Sverige lär vara en av de mest stabila placeringarna som går att hitta till en diversifierad portfölj. Det är låg risk att investera i växande skog i en stabil demokrati med god vattentillgång och omfattande skogsindustriell kapacitet.
Att institutionella investerare gillar svensk skog har vi också sett det fåtal gånger som stora arealer av bolagsskogar har bjudits ut under senare år.
När Stora Enso häromåret sålde 175 000 hektar fanns ett tyskt försäkringsbolag som en av köparna. När Billerud 2019 sålde aktiemajoriteten i Bergviks Skog Öst, med 360 000 hektar, köpte pensionsbolaget AMF. Bland de större ägarna till börsnoterade Holmen och SCA, som har miljoner hektar, hittas en hel del svenska och utländska pensionsfonder.
Det här lär bara vara början på pensionsbolagens intåg i skogsbolagen – om det som ser ut att vara på väg att hända faktiskt händer, alltså att europeiska pensionspengar lämnar sparkonton och investeras i Europa.
Det behövs inte heller att en stor andel av de europeiska pensionspengarna går in i svensk skog för att makten över miljontals hektar bolagsskog ska skifta. SCA har i dag ett börsvärde mellan 6–7 miljarder euro. Europeiska pensionärer uppskattas sitta och trycka på 10 000 miljarder euro.
För den enskilde som sitter på hårt pressade skogsbolagsaktier eller egen skog i bolag är det här goda utsikter. Om europeiska pensionsfonder börjar köpa kan svenska bolagsskogar snabbt öka i värde.
För svenska landsbygder är utsikterna mer oroande. Makten över betydande arealer riskerar att flytta från lokala företagare och svenska bolag till Frankfurt eller Paris. Det finns även en risk att vi återigen ser ett ökat tryck på kreativa lösningar för att kringgå jordförvärvslagens bolagsförbud, alltså att bondejord bolagiseras.
Edvard Hollertz
Agronom och politisk redaktör på Corren