34:"/_next/static/immutable/chunks/2uv6o8vz0h29p.js" 35:"/_next/static/immutable/chunks/3ie_ketqds5p3.js" 36:"/_next/static/immutable/chunks/0cwqxh3p354d5.js" 37:"/_next/static/immutable/chunks/1gt-x1yi8trz6.js" 38:"/_next/static/immutable/chunks/2vgcx7lc6tfx9.js" 39:"/_next/static/immutable/chunks/3_ie0c4994uj0.js" 3a:"/_next/static/immutable/chunks/3lmnideh0jdci.js" 3b:"/_next/static/immutable/chunks/3-mzwwqtih093.js" 3c:I[30066,["$4","$5","$6","$7","$8","$9","$a","$b","$c","$34","$35","$2d","$2e","$36","$37","$38","$39","$3a","$3b"],"ArticlePage"] 3d:T5c3,

Leverans på millimetern

För mycket blom kan ge för mycket frukt, och för mycket frukt ger små äpplen. De är svårare att sälja i butik.

– Anar man att det är väldigt mycket blommor i år och goda förutsättningar för mycket äpplen, då måste man fundera på att gallra redan nu. I slutändan ska vi försöka leverera ett äpple som helst är mellan 70 och 75 millimeter. Men i alla fall mellan 65 och 85. Det är det konsumenten vill ha, säger Jan Ehrensvärd.

Det svenska äpplet formas alltså tidigt: av blomning, pollinering, fruktsättning och storlek. Och av vad marknaden är beredd att betala för.

”Att nyplantera ett hektar fruktodling kostar cirka 500 000 till 600 000 kronor.”

När Johan Hultman i Södra Vätterbygden räknar på saken börjar han med kostnaden för att etablera en ny odling. Han driver Hultmans Fruktodling och är tredje generationen på gården. Äpplen har odlats där sedan 1934, då hans farfar planterade de första 2,5 hektaren. I dag cirka 10 hektar äppelträd plus lite päron och bigarråer.

– Att nyplantera ett hektar fruktodling kostar cirka 500 000 till 600 000 kronor.

Sedan måste platsen vara rätt: mikroklimatet, jorden och tillgången till bevattningsvatten. Nya odlingar anläggs i dag med droppbevattning och smala träd, omkring 3 000 per hektar, för att släppa in ljus och ge frukten rätt utveckling.

3e:T639,

På Jan Ehrensvärds Tosterup syns samma press i odlingen. Väderrisken har alltid funnits, menar han. Det som har förändrats är marginalerna.

– Jämfört med för 20–30 år sedan är marginalerna sämre. En frostknäpp, regn eller hagel vid fel tillfälle blir svårare att klara.

Hårdare regler här

Förklaringen, säger han, ligger inte i ett enskilt år utan i en långsam förskjutning. Försäljningspriserna har inte ökat i takt med kostnaderna under de tolv år han själv hållit på – löner, maskiner, drivmedel och andra insatsvaror har blivit dyrare. Ovanpå det ligger ett regelverk där Sverige håller hårdare än övriga EU. Ett växtskyddsmedel mot fruktträdskräftan är förbjudet här, vilket tvingar odlarna att i stället såga bort såren manuellt på varje enskilt träd – ett tidskrävande arbete som höjer kostnaden påtagligt.

Därför räcker det inte att hoppas på ett bra år. I den skånska äppelodlingen finns sensorer i marken på 25 och 50 centimeters djup. Bevattningen styrs i sektioner. De 70 000 träden får inte samma mängd vatten. Vid frostrisk används frostskyddsbevattning.

– Då lägger sig dimman runt blomman, fryser och bildar ett skyddande islager. Det är ungefär som en igloo: blomman avger värme och håller sig kring noll grader. När utetemperaturen sedan stiger över noll smälter isen igen, och förhoppningsvis har blomman klarat sig.

Han fortsätter:

– All den tekniken måste du ha om du ska få de skördar som krävs för att det ska vara lönsamt.

3f:T4c5,

Landskapet är avgörande

Men robustheten i en äppelodling byggs inte bara av sensorer, bevattning och frostskydd. Den vilar också på det som händer i marken, mellan träden och bland insekterna runt blommorna. Lotta Fabricius Kristiansen är forskningsassistent och doktorand vid SLU Kompetenscentrum rådgivning och arbetar med pollinatörer, ekosystemtjänster och hållbara landskap. Hon har också varit knuten till projekt om nyttodjurparker i skånska äppelodlingar. Hennes fokus ligger just på det som gör trädens ekosystem mer motståndskraftigt över tid.

– Tidigare tog man mycket för givet att pollineringen skulle lösa sig – dels med hjälp av vilda insekter i landskapet, dels genom att hyra in honungsbisamhällen för uppdraget. I dag måste vi se till att stärka förutsättningarna för biologisk mångfald brett i odlingssystemet och för pollinatörer specifikt.

Det gäller också andra nyttodjur, som insekter och organismer som hjälper odlingen genom att hålla skadeinsekter tillbaka. På håll ser det kanske inte dramatiskt ut, men det påverkar hur robust en odling blir.

– Små åtgärder ger relativt snabbt förbättringar och effekt.

40:T4a2,

Kunskapen om vad som stärker pollinatörer och andra nyttodjur finns till stor del redan, enligt Lotta Fabricius Kristiansen. Svårigheten ligger snarare i att få ut den brett nog och att skapa samordning mellan odlare och andra markägare.

– Vi vet redan i dag ganska väl vad som behöver göras. Det vi skulle behöva tid och resurser för är att nå ut till fler odlare som skulle kunna implementera de här åtgärderna i sina egna odlingar.

Hon syftar på sådant som blommande kantzoner, nyttodjurparker, bevarade brynmiljöer och samordning mellan grannar. Lotta Fabricius Kristiansen talar om att lyfta blicken till landskapsnivå. Det vill säga - hur det ser ut på grannens mark har stor betydelse för förekomsten av pollinatörer och andra nyttodjur på odlingarna.

Men även de insatserna måste i slutänden bära hela vägen till butik.

Jan Ehrensvärd återkommer till samma punkt: äpplet är en konsumentprodukt. I butik tävlar det inte bara mot importfrukt, utan också mot andra mellanmål. Samtidigt är ungefär 30 procent av frukten som konsumeras i Sverige svensk, enligt honom. Resten är import.

41:T613,

Som att köpa ny bil efter halva tiden

Han tar sorten Elise som exempel. Det är ett uppskattat äpple, bra att lagra och lätt att sälja, men också känsligt för fruktträdskräfta. I Sverige är ett medel mot sjukdomen förbjudet, medan tillståndet för att använda det har förlängts i övriga Europa.

– Det gör att mina träd får en omloppstid på tio år, medan de i Europa får tjugo. Det är ungefär som att köpa en ny bil efter halva tiden. Den funkar jättebra, men du slänger den ändå fast den fortfarande är fullt brukbar.

Det där slår direkt mot kalkylen: träd måste bytas tidigare, hektaren måste betala sig snabbare och investeringar måste göras om. Jan Ehrensvärd anser att Sverige borde gå i takt med övriga EU. Enligt honom försämrar dagens regelverk svenska odlares konkurrenskraft, samtidigt som Sverige importerar äpplen som behandlats på sätt som är förbjudna här.

Det är långt ifrån enkelt att bara byta sort. Det finns tusentals äppelsorter i teorin, men i praktiken blir urvalet snabbt snävt. Sorten måste gå att odla rationellt, kunna lagras, tåla stötar och inte vara för sjukdomskänslig. Den ska helst vara röd, god och möjlig att plocka på en och samma gång. Och handeln måste vilja ha den.

– Säg att vi ska starta en äppelodling och tycker att äpplet Kalle är supergott. Då beställer vi trädet i dag och får det om två år. Två år senare får vi frukt. Redan i dag ska du alltså gissa vad konsumenten vill äta om fyra år.

42:T531,

Svenska äpplen – marknad och siffror

Sverige är överlag nettoimportör av frukt, och den svenska äppelexporten är blygsam. Äppelriket Österlen skickar mindre volymer till Danmark, Finland och Norge, och Jan Ehrensvärd säljer själv en mindre del av Tosterups skörd till Finland via Sydgrönt. Johan Hultman exporterar däremot inget; all hans frukt säljs på den svenska marknaden.

Svensk äppelodling omfattade 2023 omkring 1 600 hektar och bedrevs av 264 företag. Den största delen av odlingen finns i Skåne, som står för ungefär 83 procent av landets fruktareal. Samma år låg Sveriges försörjningsförmåga för äpplen på 29 procent, vilket innebär att en stor del av frukten i svenska butiker fortfarande är importerad. År 2025 blev samtidigt ett starkt år för den svenska äppelskörden, som enligt Jordbruksverket uppgick till 33 300 ton.

Den kommersiella odlingen sträcker sig längre norrut än vad många tror. Brännland Cider har etablerat cirka tio hektar yrkesodling i Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland och driver i dag det som räknas som Sveriges nordligaste kommersiella äppelodling.

Källor: Jordbruksverket, Trädgårdsodlingens produktion 2023 och På tal om jordbruk och fiske.

11:[["$","script",null,{"type":"application/ld+json","dangerouslySetInnerHTML":{"__html":"{\"@context\":\"https://schema.org\",\"@type\":\"NewsArticle\",\"mainEntityOfPage\":{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https://www.atl.nu/svensk-appelodling-kostnader-investeringar-och-lonsamhet\"},\"headline\":\"Därför blir svenska äpplet en dyr affär\",\"image\":\"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/seo/1789643503926_da964cac60.jpeg\",\"datePublished\":\"2026-09-19T03:30:36.600Z\",\"dateModified\":null,\"author\":{\"@type\":\"Person\",\"name\":\"Henrik Lenngren\"},\"articleSection\":\"Växtodling\",\"publisher\":{\"name\":\"ATL\",\"@type\":\"Organization\",\"logo\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"url\":\"https://www.atl.nu/assets/images/logo.png\"}},\"description\":\"ATL följer svenska äppelodlare från blomning till butik. Stora investeringar, växtskydd, lagring och import sätter press på lönsamheten.\",\"isAccessibleForFree\":\"False\",\"hasPart\":{\"@type\":\"WebPageElement\",\"isAccessibleForFree\":\"False\",\"cssSelector\":\".paywall\"}}"}}],["$","div",null,{"style":{"display":"none"},"data-targeting":["vaxtodling","vaxtodling","vaxtodling/frukt-och-barodling","vaxtodling/frukt-och-barodling/appelodling","teknik","teknik/bevattning","vaxtodling/vaxtskydd","foretagande","foretagande/foretagsekonomi","foretagande/hallbarhet-och-miljo","arbetsliv","arbetsliv/forskning-och-utbildning","arbetsliv/forskning-och-utbildning/slu"]}],["$","$L3c",null,{"article":{"_id":"6aacfddda93445b33426bbc9","slug":"svensk-appelodling-kostnader-investeringar-och-lonsamhet","seoTitle":"Svensk äppelodling: kostnader, investeringar och lönsamhet","seoImage":null,"seoDescription":"ATL följer svenska äppelodlare från blomning till butik. Stora investeringar, växtskydd, lagring och import sätter press på lönsamheten.","seoTags":null,"ogTitle":"Därför är svenska äpplet en så dyr affär","ogImage":{"formats":{"large":{"url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/large_1789643503926_da964cac60.jpeg","width":1200,"height":628},"seo":{"url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/seo/1789643503926_da964cac60.jpeg","width":1200,"height":630},"medium":{"url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/medium_1789643503926_da964cac60.jpeg","width":750,"height":393},"small":{"url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/small_1789643503926_da964cac60.jpeg","width":500,"height":262},"thumbnail":{"url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/thumbnail/thumbnail_1789643503926_da964cac60.jpeg","width":245,"height":128}},"url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/1789643503926_da964cac60.jpeg"},"ogDescription":"Träden ska pollineras, skyddas, bevattnas, gallras, plockas, sorteras och lagras. Samtidigt blir marginalerna allt mindre. ATL har följt det svenska äpplet från blomma till butik.","articleType":"longread","paywallTitle":"Upptäck varför svenska äpplen kräver miljoninvesteringar – och hur du ändå kan få lönsam odling","publicationStart":"2026-09-19T03:30:36.600Z","publicationUpdatedAt":null,"premium":"premium","title":"Därför blir svenska äpplet en dyr affär","header":{"leadin":" ","leadinText":"

Det räcker inte med rätt jord och bra väder. Från blomning till butik kräver svensk äppelodling stora investeringar, dyr teknik och beslut flera år innan frukten kan säljas. Samtidigt pressas odlarna av import och regler som gör kalkylen allt tuffare.

"},"ortsdatering":null,"comments":null,"puffImageBig":{"url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/1789639759507_810d4db91a.jpeg","alternativeText":null,"caption":null,"formats":{"large":{"url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/large_1789639759507_810d4db91a.jpeg","width":1200,"height":675},"seo":{"url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/seo/1789639759507_810d4db91a.jpeg","width":1200,"height":630},"medium":{"url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/medium_1789639759507_810d4db91a.jpeg","width":750,"height":421},"small":{"url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/small_1789639759507_810d4db91a.jpeg","width":500,"height":281},"thumbnail":{"url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/thumbnail/thumbnail_1789639759507_810d4db91a.jpeg","width":245,"height":137}}},"content":[{"_stateId":"1789722069883_0","index":0,"focusOnStart":true,"version":1,"type":"image","content":{"croppedImage":{"__typename":"UploadFile","_id":"6a9f1ebc88f4b83e80c2c9d8","id":"6a9f1ebc88f4b83e80c2c9d8","url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/Tosterup18_d8170d6bd9.JPG","previewUrl":null,"author":{"name":"Jan Olsson"},"caption":"Sex stycken begagnade kinesiska traktorer av märket Iseki finns på Tosterup. Äppelskörden inleddes den 7 september och första dagen var sex plockare igång. Som mest kommer det att vara 25 plockare.","alternativeText":"liten blå traktor och tre personer i en äppelodling.","name":"Tosterup18.JPG","width":5712,"height":4284,"originalSource":{"service":"mediebank","url":"https://lrf.mediebank.se/c/?archive=mb&view=113931739","filename":"Tosterup18.JPG"},"formats":{"__typename":"Formats","medium":{"__typename":"FormatFields","url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/medium_Tosterup18_d8170d6bd9.JPG","width":750,"height":563},"large":{"__typename":"FormatFields","url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/large_Tosterup18_d8170d6bd9.JPG","width":1200,"height":900}}},"originalImageId":"6a9f1ebc88f4b83e80c2c9d8"},"toolbar":false},{"_stateId":"1789722069883_1","index":1,"focusOnStart":false,"version":1,"type":"text","content":"

På Tosterups gård på Österlen i Skåne börjar årets äppelsäsong långt innan någon talar om skörd. Jan Ehrensvärd går ut bland träden och tittar efter det som kommer före frukten. Blommor som öppnar sig, bin som flyger. Tecken på att pollineringen fungerar. Eller på att den kanske inte gör det.

Han tog över gården efter sin pappa 2009 och driver den familjeegendom som funnits i släkten i 200 år. 2014 började han plantera äppelträd på mark som tidigare var åkrar. I dag har han 18 hektar äppelodling att hålla reda på. Norra sidan vaknar lite senare än den södra. Träden svarar olika och det gör också säsongen.

– Efter några dagar går man ut igen och tittar: har alla blommor öppnats upp? Ser man att det är väldigt mycket blommor är förutsättningarna för mycket äpplen bra, även om man inte vet om allt är pollinerat. Men då måste man också börja fundera på hur många äpplen det ska bli på varje träd.

","toolbar":false},{"_stateId":"1789722069883_2","index":2,"focusOnStart":false,"version":1,"type":"image","content":{"croppedImage":{"__typename":"UploadFile","_id":"6a9f1e59c37534dae2048af8","id":"6a9f1e59c37534dae2048af8","url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/Tosterup16_7fb13508ec.JPG","previewUrl":null,"author":{"name":"Jan Olsson"},"caption":"Till våren introduceras en ny sort på Tosterup. De som odlas nu är Saga, Santana, Ingrid Marie, Frida och Elise, berättar Tosterups ägare Jan Ehrensvärd.","alternativeText":"man med grön jacka och blå keps i en äppelodling.","name":"Tosterup16.JPG","width":5712,"height":4284,"originalSource":{"service":"mediebank","url":"https://lrf.mediebank.se/c/?archive=mb&view=113931726","filename":"Tosterup16.JPG"},"formats":{"__typename":"Formats","medium":{"__typename":"FormatFields","url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/medium_Tosterup16_7fb13508ec.JPG","width":750,"height":563},"large":{"__typename":"FormatFields","url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/large_Tosterup16_7fb13508ec.JPG","width":1200,"height":900}}},"originalImageId":"6a9f1e59c37534dae2048af8"},"toolbar":false},{"_stateId":"1789722069883_3","index":3,"focusOnStart":false,"version":1,"type":"text","content":"$3d","toolbar":false},{"_stateId":"1789722069883_4","index":4,"focusOnStart":false,"version":1,"type":"image","content":{"croppedImage":{"__typename":"UploadFile","_id":"6a9fdcc0c6a1438ea2f40c4a","id":"6a9fdcc0c6a1438ea2f40c4a","url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/20260826_143918_250cc524da.jpg","previewUrl":null,"author":{"name":"privat"},"caption":"Äppelskörden kräver fortfarande många händer. Johan Hultman driver Hultmans Fruktodling, där omkring tio hektar är planterade med äppelträd.","alternativeText":"Man som plockar äpplen på äppelodling","name":"20260826_143918.jpg","width":4080,"height":3060,"originalSource":{"service":"mediebank","url":"https://lrf.mediebank.se/c/?archive=mb&view=113657117","filename":"20260826_143918.jpg"},"formats":{"__typename":"Formats","medium":{"__typename":"FormatFields","url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/medium_20260826_143918_250cc524da.jpg","width":750,"height":563},"large":{"__typename":"FormatFields","url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/large_20260826_143918_250cc524da.jpg","width":1200,"height":900}}},"originalImageId":"6a9fdcc0c6a1438ea2f40c4a"},"toolbar":false},{"_stateId":"1789722069883_5","index":5,"focusOnStart":false,"version":1,"type":"text","content":"

Väderrisken är samma – marginalerna förändras

Men investeringen stannar inte där. Gödsel, maskiner, löner, växtskydd och el har blivit dyrare, enligt Johan Hultman. Utan att priserna följt med upp. För att kunna sälja svensk frukt under en större del av året krävs dessutom syrefattiga långtidslager – ULO (Ultra Low Oxygen) – som är kostsamma att bygga. Samtidigt pressas marknaden av import från Europa. Och odlarens verktygslåda krymper när färre växtskyddsmedel återstår och reglerna blir fler.

– Det är nog det här med alla regler och växtskydd som gör att man funderar på om man över huvud taget ska plantera något nytt. Eller om det ens etablerar sig nya yrkesodlare, säger Johan Hultman.

","toolbar":false},{"_stateId":"1789722069883_6","index":6,"focusOnStart":false,"version":1,"type":"image","content":{"croppedImage":{"__typename":"UploadFile","_id":"6a9fdcbec6a1438ea2f40baa","id":"6a9fdcbec6a1438ea2f40baa","url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/20260826_145621_4c621f4c31.jpg","previewUrl":null,"author":{"name":"privat"},"caption":"Johan Hultman plockar årets äpplen. För svenska odlare är höga kostnader, hårdare regler och konkurrensen från importerad frukt viktiga frågor.","alternativeText":"Man som plockar äpplen på äppelodling","name":"20260826_145621.jpg","width":4080,"height":3060,"originalSource":{"service":"mediebank","url":"https://lrf.mediebank.se/c/?archive=mb&view=113657119","filename":"20260826_145621.jpg"},"formats":{"__typename":"Formats","medium":{"__typename":"FormatFields","url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/medium_20260826_145621_4c621f4c31.jpg","width":750,"height":563},"large":{"__typename":"FormatFields","url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/large_20260826_145621_4c621f4c31.jpg","width":1200,"height":900}},"fullWidth":true},"originalImageId":"6a9fdcbec6a1438ea2f40baa"},"toolbar":false},{"_stateId":"1789722069883_7","index":7,"focusOnStart":false,"version":1,"type":"text","content":"$3e","toolbar":false},{"_stateId":"1789722069883_8","index":8,"focusOnStart":false,"version":1,"type":"image","content":{"croppedImage":{"__typename":"UploadFile","_id":"6a9f1defc37534dae2048556","id":"6a9f1defc37534dae2048556","url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/Tosterup7_227dc2c281.JPG","previewUrl":null,"author":{"name":"Jan Olsson"},"caption":"När temperaturen skiljer minst 10°C mellan dag och natt så blir äpplena snabbt röda, berättar Jan Ehrensvärd.","alternativeText":"man med blå keps i en äppelodling.","name":"Tosterup7.JPG","width":5712,"height":4284,"originalSource":{"service":"mediebank","url":"https://lrf.mediebank.se/c/?archive=mb&view=113931717","filename":"Tosterup7.JPG"},"formats":{"__typename":"Formats","medium":{"__typename":"FormatFields","url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/medium_Tosterup7_227dc2c281.JPG","width":750,"height":563},"large":{"__typename":"FormatFields","url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/large_Tosterup7_227dc2c281.JPG","width":1200,"height":900}}},"originalImageId":"6a9f1defc37534dae2048556"},"toolbar":false},{"_stateId":"1789722069883_9","index":9,"focusOnStart":false,"version":1,"type":"text","content":"$3f","toolbar":false},{"_stateId":"1789722069883_10","index":10,"focusOnStart":false,"version":1,"type":"image","content":{"croppedImage":{"__typename":"UploadFile","_id":"6a9f1e2cc37534dae2048670","id":"6a9f1e2cc37534dae2048670","url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/Tosterup13_bde2bf8b22.JPG","previewUrl":null,"author":{"name":"Jan Olsson"},"caption":"Den 7 september inleddes äppleskörden på Tosterup i Skåne. Saga var den första sorten som skördades. ","alternativeText":"gulröda äpplen på ett träd. ","name":"Tosterup13.JPG","width":5712,"height":4284,"originalSource":{"service":"mediebank","url":"https://lrf.mediebank.se/c/?archive=mb&view=113931723","filename":"Tosterup13.JPG"},"formats":{"__typename":"Formats","medium":{"__typename":"FormatFields","url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/medium_Tosterup13_bde2bf8b22.JPG","width":750,"height":563},"large":{"__typename":"FormatFields","url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/large_Tosterup13_bde2bf8b22.JPG","width":1200,"height":900}}},"originalImageId":"6a9f1e2cc37534dae2048670"},"toolbar":false},{"_stateId":"1789722069883_11","index":11,"focusOnStart":false,"version":1,"type":"text","content":"$40","toolbar":false},{"_stateId":"1789722069883_12","index":12,"focusOnStart":false,"version":1,"type":"carousel","content":{"carousel":[{"id":1789649392089,"formats":{"__typename":"Formats","thumbnail":{"__typename":"FormatFields","width":208,"height":156,"url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/thumbnail/thumbnail_Tosterup19_e1ceb9cdc1.JPG"},"medium":{"__typename":"FormatFields","url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/medium_Tosterup19_e1ceb9cdc1.JPG","width":750,"height":563},"large":{"__typename":"FormatFields","url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/large_Tosterup19_e1ceb9cdc1.JPG","width":1200,"height":900}},"url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/Tosterup19_e1ceb9cdc1.JPG","caption":"Tetiana Savchuk från Ukraina gör sin första arbetsdag på Tosterup.","alternativeText":"Kvinna med röd keps plockar äpplen. ","author":{"name":"Jan Olsson"}},{"id":1789649400101,"formats":{"__typename":"Formats","thumbnail":{"__typename":"FormatFields","width":208,"height":156,"url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/thumbnail/thumbnail_Tosterup20_b45db86397.JPG"},"medium":{"__typename":"FormatFields","url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/medium_Tosterup20_b45db86397.JPG","width":750,"height":563},"large":{"__typename":"FormatFields","url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/large_Tosterup20_b45db86397.JPG","width":1200,"height":900}},"url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/Tosterup20_b45db86397.JPG","caption":"95 procent av plockarna är säsongsanställda. Vitalii Samoilich är från Ukraina.","alternativeText":"man med keps plockar äpplen.","author":{"name":"Jan Olsson"}},{"id":1789649410286,"formats":{"__typename":"Formats","thumbnail":{"__typename":"FormatFields","width":208,"height":156,"url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/thumbnail/thumbnail_Tosterup17_18e076bbf8.JPG"},"medium":{"__typename":"FormatFields","url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/medium_Tosterup17_18e076bbf8.JPG","width":750,"height":563},"large":{"__typename":"FormatFields","url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/large_Tosterup17_18e076bbf8.JPG","width":1200,"height":900}},"url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/Tosterup17_18e076bbf8.JPG","caption":"Det är inte första året som Karina Spiewak från Polen plockar äpplen på Tosterup.","alternativeText":"kvinna med blå keps plockar äpplen.","author":{"name":"Jan Olsson"}},{"id":1789649419933,"formats":{"__typename":"Formats","thumbnail":{"__typename":"FormatFields","width":208,"height":156,"url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/thumbnail/thumbnail_Tosterup15_bcdf3a0727.JPG"},"medium":{"__typename":"FormatFields","url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/medium_Tosterup15_bcdf3a0727.JPG","width":750,"height":563},"large":{"__typename":"FormatFields","url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/large_Tosterup15_bcdf3a0727.JPG","width":1200,"height":900}},"url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/Tosterup15_bcdf3a0727.JPG","caption":"Belejan Cosmin arbetar från en plattform för att komma åt äpplena högst upp.","alternativeText":"man på en plattform plockar äpplen som växer högt upp.","author":{"name":"Jan Olsson"}},{"id":1789649564933,"formats":{"__typename":"Formats","thumbnail":{"__typename":"FormatFields","width":208,"height":156,"url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/thumbnail/thumbnail_Tosterup14_265c017f46.JPG"},"medium":{"__typename":"FormatFields","url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/medium_Tosterup14_265c017f46.JPG","width":750,"height":563},"large":{"__typename":"FormatFields","url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/large_Tosterup14_265c017f46.JPG","width":1200,"height":900}},"url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/Tosterup14_265c017f46.JPG","caption":"För att komma åt äpplena högst upp arbetar man i par på en plattform.","alternativeText":"två män på en plattform plockar äpplen som växer högt upp.","author":{"name":"Jan Olsson"}}]},"toolbar":false},{"_stateId":"1789722069883_13","index":13,"focusOnStart":false,"version":1,"type":"text","content":"$41","toolbar":false},{"_stateId":"1789722069883_14","index":14,"focusOnStart":false,"version":1,"type":"image","content":{"croppedImage":{"__typename":"UploadFile","_id":"6a9f1e2188f4b83e80c2c34d","id":"6a9f1e2188f4b83e80c2c34d","url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/Tosterup12_306645ed75.JPG","previewUrl":null,"author":{"name":"Jan Olsson"},"caption":"Äppelskörden på Tosterup inleddes den 7 september.","alternativeText":"röd traktor med äpplen på släpet. ","name":"Tosterup12.JPG","width":5712,"height":4284,"originalSource":{"service":"mediebank","url":"https://lrf.mediebank.se/c/?archive=mb&view=113931722","filename":"Tosterup12.JPG"},"formats":{"__typename":"Formats","medium":{"__typename":"FormatFields","url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/medium_Tosterup12_306645ed75.JPG","width":750,"height":563},"large":{"__typename":"FormatFields","url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/large_Tosterup12_306645ed75.JPG","width":1200,"height":900}},"fullWidth":true},"originalImageId":"6a9f1e2188f4b83e80c2c34d"},"toolbar":false},{"_stateId":"1789722069883_15","index":15,"focusOnStart":false,"version":1,"type":"text","content":"

Sedan ska odlingen byggas upp till full produktion och helst hålla länge. Jan Ehrensvärd skrattar lite åt tanken att det bara skulle handla om att sätta träd och vänta.

– Det är stora investeringar, och det är väldigt svårt att analysera alla förutsättningar kring regelverk och marknad redan innan äpplet är framme. Därför väljer de flesta odlare att inte satsa på nya, mer oprövade sorter, utan på sådant som man redan vet fungerar.

När frukten väl är plockad tar nästa gallring vid: klass 1, klass 2, industri eller destruktion. Ett hål betyder industri direkt. En mindre stötskada kan passera. Ett äpple som ser lite sämre ut kan fortfarande vara gott, men det räcker inte alltid.

– Vi vill presentera ett äpple som i princip är perfekt. Är det minsta lilla fel när konsumenten ska välja, tar de äpplet bredvid.

","toolbar":false},{"_stateId":"1789722069883_16","index":16,"focusOnStart":false,"version":1,"type":"image","content":{"croppedImage":{"__typename":"UploadFile","_id":"6a9f1dfb01fc3dc5c27534e2","id":"6a9f1dfb01fc3dc5c27534e2","url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/Tosterup9_8518e43308.JPG","previewUrl":null,"author":{"name":"Jan Olsson"},"caption":"Fruktträdkräftan är ett gissel. Angrepp tas bort på vintern.","alternativeText":"man med blå keps på huk i en äppelodling.","name":"Tosterup9.JPG","width":5712,"height":4284,"originalSource":{"service":"mediebank","url":"https://lrf.mediebank.se/c/?archive=mb&view=113931719","filename":"Tosterup9.JPG"},"formats":{"__typename":"Formats","medium":{"__typename":"FormatFields","url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/medium_Tosterup9_8518e43308.JPG","width":750,"height":563},"large":{"__typename":"FormatFields","url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/large_Tosterup9_8518e43308.JPG","width":1200,"height":900}}},"originalImageId":"6a9f1dfb01fc3dc5c27534e2"},"toolbar":false},{"_stateId":"1789722069883_17","index":17,"focusOnStart":false,"version":1,"type":"text","content":"

Kan inte konkurrera på pris

Efter plockningen går frukten genom sortering och lagring. Kameror läser av storlek, färg och yttre skador. Vissa sorter kan lagras i två månader, andra i åtta. Kylningen måste ställas rätt och hanteringen vara så varsam som möjligt. Varje stöt riskerar att sänka värdet.

– Stoppar vi in ett dåligt äpple blir det inte bättre i lagring. Men stoppar vi in ett bra äpple och sköter nedkylning och hantering rätt så kan vi leverera riktigt fin frukt under hela året.

”Ska vi konkurrera på pris? Då ska vi inte starta äppelodling.”

Där kommer nästa kostnadsled: sortering, packning, kyllager, el, försäljning, förpackningar och transport. Ett äpple som klarat våren, sommaren och plockningen ska fortfarande hålla hela vägen ut i butik.

Och då återstår ändå den stora frågan: hur länge går det att möta importen på det sättet? Jan Ehrensvärd svarar utan att tveka.

– Ska vi konkurrera på pris? Då ska vi inte starta äppelodling.

","toolbar":false},{"_stateId":"1789722069883_18","index":18,"focusOnStart":false,"version":1,"type":"image","content":{"croppedImage":{"__typename":"UploadFile","_id":"6a9f1da1deef4f45d91e25fe","id":"6a9f1da1deef4f45d91e25fe","url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/Tosterup1_2b59275e57.JPG","previewUrl":null,"author":{"name":"Jan Olsson"},"caption":"Tosterups slott på Österlen, drygt en mil nordöst om Ystad.","alternativeText":"Gult slott med rött tak.","name":"Tosterup1.JPG","width":5712,"height":4284,"originalSource":{"service":"mediebank","url":"https://lrf.mediebank.se/c/?archive=mb&view=113931601","filename":"Tosterup1.JPG"},"formats":{"__typename":"Formats","medium":{"__typename":"FormatFields","url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/medium_Tosterup1_2b59275e57.JPG","width":750,"height":563},"large":{"__typename":"FormatFields","url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/large_Tosterup1_2b59275e57.JPG","width":1200,"height":900}},"fullWidth":true},"originalImageId":"6a9f1da1deef4f45d91e25fe"},"toolbar":false},{"_stateId":"1789722069883_19","index":19,"focusOnStart":false,"version":1,"type":"text","content":"

Han pekar på flera nackdelar för svenska odlare: färre soltimmar än i Italien, skördar på omkring 60 ton per hektar jämfört med 80–100 ton där, högre personalkostnader och en betydligt mindre verktygslåda för att hantera problem i odlingen. Därför måste svenska odlare, enligt honom, få kunden att värdera andra saker – smak, närhet, spårbarhet, kvalitet och svenskt ursprung. Men det kräver stora marknadsföringsinsatser.

Först måste dock äpplet hålla hela vägen, vilket i sin tur kräver investeringar.

– Det finns inget alternativ till att investera i den teknik som används i äppelodlingar i dag. Samtidigt måste man hela tiden utveckla inte bara maskinparken utan också sin kunskap.

","toolbar":false},{"_stateId":"1789722069883_20","index":20,"focusOnStart":false,"version":1,"type":"image","content":{"croppedImage":{"__typename":"UploadFile","_id":"6a9f1ddcc37534dae2048326","id":"6a9f1ddcc37534dae2048326","url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/Tosterup5_f85155b6a3.JPG","previewUrl":null,"author":{"name":"Jan Olsson"},"caption":"Jan Ehrensvärd äger och driver Tosterup tillsammans med Catherine Ehrensvärd. Äpplen odlas på 18 hektar.","alternativeText":"man med grön jacka och blå keps i en äppelodling.","name":"Tosterup5.JPG","width":5712,"height":4284,"originalSource":{"service":"mediebank","url":"https://lrf.mediebank.se/c/?archive=mb&view=113931715","filename":"Tosterup5.JPG"},"formats":{"__typename":"Formats","medium":{"__typename":"FormatFields","url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/medium_Tosterup5_f85155b6a3.JPG","width":750,"height":563},"large":{"__typename":"FormatFields","url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/large_Tosterup5_f85155b6a3.JPG","width":1200,"height":900}}},"originalImageId":"6a9f1ddcc37534dae2048326"},"toolbar":false},{"_stateId":"1789722069883_21","index":21,"focusOnStart":false,"version":1,"type":"text","content":"

Händer och ögon har en avgörande roll

Plockningen är fortfarande ett område där människan har ett försprång. Kameror kan upptäcka rätt färg och maskinerna blir allt bättre, men händerna, ögonen och erfarenheten har fortfarande en avgörande roll.

I slutänden avgörs mycket i mötet med kunden i fruktdisken. Då gäller det, enligt Jan Ehrensvärd, att det svenska äpplet inte bara ser bra ut, utan också erbjuder sådant som smaken, det tunna skalet och de mervärden som följer med ett svenskt ursprung.

– Priset är förstås också en faktor, men inte avgörande. Vi har sett att konsumtionen inte ökar särskilt mycket bara för att priset sänks. Kvalitet och presentation är viktigare, och det är där vi behöver lägga ännu mer fokus framåt om den svenska andelen i butik ska öka.

","toolbar":false},{"_stateId":"1789722069883_22","index":22,"focusOnStart":false,"version":1,"type":"factbox","content":"

Tosterups Gård

Drivs av Jan Ehrensvärd på Österlen i Skåne. Gården har varit i familjens ägo i tvåhundra år, och Jan tog över efter sin pappa 2009 sedan han löst ut sina syskon. Äppelodlingen omfattar 18 hektar och cirka 70 000 träd. Bolaget Tosterups Gård AB omsätter drygt 30 miljoner kronor, varav 8-9 miljoner utgörs av äpplena; verksamheten omfattar även drycker, spannmål och uthyrning. Äpplena säljs via Sydgrönt, främst på den svenska marknaden men med en mindre andel som exporteras till Finland.

","toolbar":false,"expanded":true},{"_stateId":"1789722069883_23","index":23,"focusOnStart":false,"version":1,"type":"factbox","content":"

Hultmans Fruktodling

Drivs av Johan Hultman i södra Vätterbygden. Äpplen har odlats på gården sedan 1934, då Johans farfar planterade de första 2,5 hektaren. I dag omfattar odlingen cirka tio hektar äpplen plus mindre arealer päron och bigarråer. Omsättningen ligger på 2,5–3 miljoner kronor beroende på skördens storlek. All frukt säljs via Rudenstams Parti AB under det gemensamma varumärket Vätterfrukt. Ingen export.

","toolbar":false,"expanded":true},{"_stateId":"1789722069883_24","index":24,"focusOnStart":false,"version":1,"type":"factbox","content":"$42","toolbar":false,"expanded":true},{"_stateId":"1789722069883_25","index":25,"focusOnStart":false,"version":1,"type":"factbox","content":"

Vad krävs för att ett äpple ska nå butikshyllan?

Ett äpple som ska säljas som bordsäpple måste inte bara smaka bra. Det ska också hålla rätt kvalitet i fråga om storlek, utseende, fasthet och lagringsduglighet. Enligt EU:s handelsnormer delas äpplen in i Extra, klass I och klass II.

Minimistorleken är normalt 60 millimeter i diameter eller 90 gram, även om vissa mindre äpplen kan säljas om de uppfyller särskilda krav på sockerhalt

För odlaren räcker det alltså inte att få fram mycket frukt. Äpplet ska också tåla plockning, sortering, lagring, transport och kundens blick i butik.

Källor: UNECE, Jordbruksverket, intervju med Jan Ehrensvärd

","toolbar":false,"expanded":true},{"_stateId":"1789722069883_26","index":26,"focusOnStart":false,"version":1,"type":"articlelist","content":{"articleIds":["6a886ac09a69731cdc1d32d5","6a74a6243986ec2645d7718e","69d4d5f78de3cec0adc2a361","6758002516ea7a7633e89aca","6560ba0e54712a61705b6a7e","652d46bcd68641dc83dfdd9f","63adb67e23965b0b8041a614","63639b7d41d29c0b685ee13b","6325b0a09edf754f0574457a"],"title":"Läs också"},"toolbar":false}],"primaryCategory":{"id":"604603cd5289de6d34fbfca6","name":"Växtodling","slug":"vaxtodling"},"categories":[{"name":"Växtodling","slug":"vaxtodling"},{"name":"Frukt- och bärodling","slug":"vaxtodling/frukt-och-barodling"},{"name":"Äppelodling","slug":"vaxtodling/frukt-och-barodling/appelodling"},{"name":"Teknik","slug":"teknik"},{"name":"Bevattning","slug":"teknik/bevattning"},{"name":"Växtskydd","slug":"vaxtodling/vaxtskydd"},{"name":"Företagande","slug":"foretagande"},{"name":"Företagsekonomi","slug":"foretagande/foretagsekonomi"},{"name":"Hållbarhet och miljö","slug":"foretagande/hallbarhet-och-miljo"},{"name":"Arbetsliv","slug":"arbetsliv"},{"name":"Forskning och utbildning ","slug":"arbetsliv/forskning-och-utbildning"},{"name":"SLU","slug":"arbetsliv/forskning-och-utbildning/slu"}],"tags":[],"bylines":[{"_id":"67efe266735e48e27523d10e","name":"Henrik Lenngren","email":"red@atl.nu","slug":"henrik-lenngren","phone":"010-184 40 97","avatar":null}]},"skipPaywall":false,"token":"$undefined"}]]