facebooktwittermail d

”Den svarta jorden säkrar vår försörjning”

Den mullrika bördiga svarta jorden finns i flera världsdelar och ger höga och säkra skördar. Kriget i Ukraina har visat hur betydelsefull den är för tillgången på livsmedel skriver tidigare lantbruksrådet i Moskva, Bo Libert.

Militär vid fält.
Den åtråvärda svarta jorden i Ukraina. FOTO: AP/TT

Detta är en ledartext. Det innebär att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Utblick är ledarsidans vinjett för skrivna utblickar. Här skriver gästande eller fasta skribenter från nära och fjärran för att vi ska lära oss mer om världen.

Vad har Pampas, prärien och stäppen gemensamt? Det de har gemensamt är den svarta jorden och därmed en stor betydelse för världens livsmedelsförsörjning.

Betydelsen av den svarta jorden eller chernozem (ryska: chernyi=svart, zemlya=land) kan knappast överdrivas.

I min ungdom arbetade jag några månader i Sovjetunionen i det så kallade ”Centrala Svartajordsområdet”. Jag kunde konstatera att den nyplöjda åkern verkligen var svart. Men mina minnen därifrån har mindre med skördarna att göra och mera med markvägarna som blev rena gyttjan efter regn och med ogräset i sockerbetsfälten som vi tillbringade långa dagar med att hacka.

Den svarta jorden eller chernozem är förmodligen den bördigaste jordarten vi har på vår planet. Men vad är den svarta jorden egentligen? Hur bildades den och var finns den? 

Den återfinns i de områden som en gång var stora gräsbevuxna vidder.  Det är där den svarta jorden bildas. Stäppen i Europa fanns ursprungligen i en zon som sträcker sig från Rumänien till långt in i Ryssland. Prärien bredde ut sig i USA och Kanada. Pampas, där Evert Taube tillbringade sin ungdom, finns huvudsakligen i Argentina.

Mindre arealer av den svarta jorden finns i Kina och Australien. I dag finns knappt någon ursprunglig stäpp eller prärie kvar. I stort sett allt är uppodlad åkermark eller betas.

Grundmaterialet är så kallad lössjord (även kallad silt, eller mjäla och finmo). Det är vindtransporterade jordpartiklar från de smältande isarna under istiden. 

En viktig faktor för att den svarta jorden ska bildas är begränsad nederbörd – vanligen 450-500 mm – så att i stort sett bara gräs kan växa. Därmed sköljs heller inte viktiga näringsämnen bort. Den årligen förmultnande grässvålen tillför organiska ämnen, mull till marken. 

På stäppen och prärien transporteras nedbrutet gräs och gräsrötter med daggmaskar, insekter, mullvadar och andra djur längre ned i marken då de tar skydd under kalla vintrar. Under de varma somrarna söker de sig upp till ytan. På så sätt blir mullhalten hög och jorden luftad också mycket djupt nere.

Det svarta jordlagret kan vara upp till en och en halv meter djupt. I andra odlade jordar är mullhalten normalt hög bara i det övre markskiktet.

Djurlivet, som till exempel de enorma bisonhjordarna på prärien, spelade också en viktig roll för flora och fauna. Bisonoxen kunde till exempel äta grovt gräs som annars kunde skugga och ta över växtligheten.

Bo Libert. FOTO: PRIVAT

Områden med den svarta jorden utsätts ofta för torka men den djupa matjorden innehåller mycket vatten. Det finns flera andra faktorer som bidrar till den höga bördigheten.

Ett djupt mullskikt ger en god tillgång på näringsämnen. Rötterna får också tillgång till syre. Att det inte finns några stenar är förstås också en fördel. Regelbundna eldsvådor genom århundradena gör att träd som har etablerat sig försvinner.

Det dröjde tills stäppen och prärien blev uppodlad. En viktig förutsättning för uppodlingen av större arealer var stålplogen som började användas på 1800-talet. Grässvålen var svår att tränga igenom med en träplog.

När den svarta jorden (liksom alla jordar) odlas intensivt, till exempel med en djup och frekvent jordbearbetning, så minskar mullhalten. Det resulterar i att stora mängder koldioxid försvinner upp i atmosfären. Eftersom mullhalten är initialt hög kan det bli frågan om stora mängder. Att genom markvård bibehålla en ursprunglig mullhalt ses i själva verket som ett sätt att bekämpa klimatförändringarna.

Odlingen av den svarta jorden är alltså en viktig komponent i den globala livsmedelsförsörjningen. Nära två tredjedelar av ukrainsk åkermark är chernozem.

Kriget i Ukraina är kanske inte direkt kopplat till eller förorsakat av den bördiga marken där det pågår, men vi kan konstatera att livsmedelsproduktionen och -försörjningen över hela världen påverkas negativt. Också priset på livsmedel i Sverige berörs av detta.

Bo Libert

Bo Libert är Agr Dr och var lantbruksråd vid den svenska ambassaden i Moskva 1988–1990 och har därefter arbetat på OECD, Naturvårdsverket och FN. En stor del av dessa engagemang har rört miljö- och naturresurser i Östeuropa.