Martin Gustafsson

large_sdla5uBXv8UyZs-nh.jpg

medium_sdla5uBXv8UyZs-nh.jpg

small_sdla5uBXv8UyZs-nh.jpg

thumbnail_sdla5uBXv8UyZs-nh.jpg

sdla5uBXv8UyZs-nh.jpg

ATL skrev nyligen om <a href="https://www.atl.nu/roger-akelius-har-kopt-skog-for-340-miljoner">finansmannen Roger Akelius skogsköp</a>. Ett 20-tal av dem har legat i glesbygdsområden där det krävts förvärvstillstånd.&nbsp;

Det innebär att aktuell länsstyrelse ska utreda om fastigheterna kan gynna sysselsättning och bosättning i området och om det finns lokala intressenter som på ett bättre sätt kan gynna orten genom sysselsättning och bosättning än en köpare utifrån.&nbsp;Även om det inte finns någon specificering i lagtexten kring hur tillstånden ska prövas har Jordbruksverket publicerat en handbok som ska fungera som ett stöd för lagtexten. Där står bland annat att länsstyrelsernas uppgift är att ”utreda” och ”pröva” samtidigt som myndigheten ger förslag på att kontakta mäklare eller undersöka om det finns grannar eller andra lokala intressenter som är intresserad av en fastighet.&nbsp;ATL har därför skickat ett antal frågor till de 19 länsstyrelser där det finns glesbygdsområden om hur de handlägger ärenden om förvärvstillstånd och hur de utreder om det finns alternativa lokala köpare som på ett bättre sätt kan gynna glesbygden.&nbsp;I svaren från länsstyrelserna till ATL framgår att handläggandet och hur ärendena utreds skiljer sig markant beroende på länsstyrelse.&nbsp;

<h3>Reglerna kring förvärvstillstånd</h3>Vid köp av jord- och skogsfastigheter som görs av privatpersoner i områden som enligt Jordförvärvslagstiftningen kategoriseras som glesbygd krävs förvärvstillstånd som handläggs av länsstyrelserna.&nbsp;Vid ansökan ska länsstyrelserna dels avgöra vilka intentioner köparen har med fastigheten och dels om fastigheten främjar sysselsättning och bosättning på orten.&nbsp;Om personen äger en del av fastigheten sedan tidigare, fått den genom arv, bodelning eller testamente, den har övertagits från föräldrar, mor- eller farföräldrar eller make/maka eller om personen är bosatt inom området sedan ett år tillbaka behövs inget förvärvstillstånd.&nbsp;Om köparen kommer att bosätta sig på fastigheten inom tolv månader från köpet eller på annat sätt använder fastigheten på ett sätt som främjar sysselsättningen på orten ska tillstånd ges.

Drönarbilder från ett några år gammalt hygge i södra Värmland.

large_1654356148719.jpeg

medium_1654356148719.jpeg

small_1654356148719.jpeg

thumbnail_1654356148719.jpeg

1654356148719.jpeg

<h2>Får reda på försäljning ryktesvis</h2>Den övervägande majoriteten av dem tar varken kontakt med mäklare eller undersöker på annat sätt om det finns andra intressenter, i stället är det upp till intressenterna själva att ge sig till känna. Hos många av länsstyrelserna spelar det heller ingen roll om fastigheten varit ute på öppna marknaden eller inte.&nbsp;– Vi söker inte aktivt efter andra spekulanter utan låter ärendena medvetet ligga lite längre så att eventuella andra spekulanter har chans att höra av sig till oss, säger Stefan Carlsson, landsbygdsdirektör Länsstyrelsen i Kronobergs län och fortsätter:&nbsp;–&nbsp;Ofta får de närboende ryktesvis reda på att en fastighet ska säljas. Jag tänker att det är så i de allra flesta fall, säger han.&nbsp;Länsstyrelsen i Östergötland är en av de länsstyrelser som jobbar aktivt med att utreda ansökningar om förvärvstillstånd och att hitta lokala intressenter. Till exempel begär man in budlista från mäklare om den tilltänkta köparen inte anses främja sysselsättning eller bosättning och om fastigheten inte varit ute på marknaden kontaktar myndigheten ibland rågrannar.&nbsp;–&nbsp;Vi gör det i vissa fall. Men de kan ju bli lite vanskligt ur rättssäkerhetssynpunkt för då får ju de man ringer till tillfälle medan de man inte ringer inte får den möjligheten, säger Anders Eliasson, lantbrukskonsulent.&nbsp;Samtidigt menar han att det är väldigt svårt att neka en fysisk köpare förvärvstillstånd.&nbsp;– Då måste man ha en konkret alternativ köpare framme, det måste vara tydligt att den som sökt inte har en påvisbar effekt för bosättning och sysselsättning och det måste också vara tydligt att den alternativa köparen har den effekten, säger han.&nbsp;<h2>”Politisk fråga”</h2>Ett eventuellt avslag kan dessutom innebära att en säljare enligt Jordförvärvslagen kan kräva att länsstyrelsen löser in fastigheten till det tänkta försäljningspriset.&nbsp;–&nbsp;Det tror jag är avtändande för många länsstyrelser. Det innebär i stort sett att om man nekar någon tillstånd så måste man vara beredd att lösa in fastigheten, säger Anders Eliasson.&nbsp;Samtidigt menar han att frågan kring förvärvstillstånd blir komplex när en stor aktör som Roger Akelius ger sig in på marknaden vilket kan omöjliggöra köp för lokala aktörer.&nbsp;–&nbsp;Om en mycket förmögen person, hur hedervärt han än har tjänat sina pengar, ger sig in så här så blir han ju förstås ganska oslagbar om han eller hon vill köpa en fastighet. Då kommer man ju i det läget med uppdrivna priser som är i nästan samma läge som man hade varit i om det handlat om bolagsförvärv.&nbsp;Hur ser du på det?– Det är ju en politisk fråga. Det är klart att om skogs- och jordbruksfastigheterna ägs av någon som inte håller till i närheten så är ju risken att sambandet med boende, ägande, brukande som man tidigare har tyckt varit viktigt urvattnas.&nbsp;Roger Akelius själv menar att hans ägande av skogsfastigheterna inte förändrar några förutsättningar mot hur det var tidigare:&nbsp;”Det blir ingen märkbar skillnad om jag köper några skogsgårdar eller inte. För det första äger jag inte ens en promille av Sveriges skogar. Det är mindre än var tusende skogsfastighet. För det andra så måste skogen skötas lokalt och av lika många personer som tidigare. Fördelen är att jag kanske kan påverka lagstiftarna&nbsp;att förenkla begränsningarna exempelvis för byggnadsrätt vid sjöar och älvar. I de fall det finns bostadshus och någon vill bo där, så säljer jag extra billigt”, skriver han i ett mejl till ATL.&nbsp;

<h3>Läs mer</h3><a href="https://www.atl.nu/roger-akelius-har-kopt-skog-for-340-miljoner">Roger Akelius har köpt skog för 340 miljoner på ett halvår</a><a href="https://www.atl.nu/roger-akelius-skogskop-driver-upp-priserna">Miljardärens skogsköp driver upp priserna</a><a href="https://www.atl.nu/globalt-sug-efter-mark-nar-sverige">Ledare: ”Globalt sug efter mark når Sverige”</a><a href="https://www.atl.nu/lucka-i-lagen-slar-ut-regler-om-jordforvarv">Lucka i lagen slår ut regler om jordförvärv</a><a href="https://www.atl.nu/efter-atls-avslojande-jordforvarvslagen-ska-andras">Efter ATL:s avslöjande – jordförvärvslagen ska ändras</a>

<h3>Granskningen</h3>ATL har kontaktat alla länsstyrelser där det finns glesbygdsområden, vilka delar som kategoriseras som glesbygd listas i Jordförvärvsförordningen. De enda län utan glesbygdsområden är Skåne län och Södermanlands län.&nbsp;Av övriga län har alla länsstyrelser förutom Länsstyrelsen i Kalmar län och Länsstyrelsen i Blekinge län svarat på ATL frågeutskick.&nbsp;

<h3>Bakgrund</h3>ATL har tidigare skrivit om miljardären och finansmannen Roger Akelius köp av ett 30-tal skogsfastigheter. Sedan dess har ägandet ökat ytterligare och nu handlar det om cirka 40 fastigheter Akelius köpt sedan november 2021 till ett totalt värde av strax över 400 miljoner kronor.&nbsp;Av dem har ett 20-tal legat i det som enligt lagstiftningen kategoriseras som glesbygd och där det krävs ett förvärvstillstånd enligt bestämmelserna i Jordförvärvslagen. De allra flesta fastigheterna har varit obebyggda eller bebyggda med en ekonomibyggnad och i ett fåtal fall har det också ingått bostadshus.&nbsp;Reglerna kring förvärvstillstånd syftar till att balansera ägandet mellan fysiska och juridiska personer och att främja boende och arbetstillfällen i glesbygd. Roger Akelius är sedan 1980 skriven på Cypern och har av vad som är känt inga planer på att bosätta sig på någon av fastigheterna.&nbsp;

Roger Akelius har köpt flera fastigheter i glesbygdsområden där det krävs förvärvstillstånd. Att ge avslag på ansökningarna är svårt för länsstyrelserna – men hur de utreder ärendena skiljer sig åt över landet.&nbsp;Det visar en granskning som ATL har gjort.&nbsp;

Men hur man utreder ärenden skiljer sig åt över landet.

Svårt för länsstyrelserna att säga nej till förvärvstillstånd

Skog

ATL granskar: Hur man utreder ärenden skiljer sig åt över landet.