facebooktwittermail

Svårt att få svar om skyddad skog

Att kartlägga hur mycket och vilken skog som egentligen är skyddad i Sverige visade sig vara svårare än väntat. Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket och SLU får nu hjälp av SCB och utredningstiden förlängs två månader.

Kartläggningen av skyddad skog förlängs två månader på grund av arbetets komplexitet.
Kartläggningen av skyddad skog förlängs två månader på grund av arbetets komplexitet. FOTO: MATS P. OSTELIUS

Regeringen förlänger uppdraget till Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket och Sveriges Lantbruksuniversitet att utarbeta en sammanhållen och regelbunden statistikrapportering för skogsmark. Nytt datum för redovisning blir senast 28 juni i år. Dessutom kopplas Statistiska Centralbyrån, SCB, in på uppdraget på grund av "...arbetets komplexitet och ambitionen att nå ställda kvalitetskrav", enligt ett pressmeddelande från Näringsdepartementet.

Ingen vet

Debatten om hur mycket skog som ska skyddas i Sverige har rasat under många år. Men en stor svårighet är att ingen vet hur mycket som redan är skyddat. Olika intressenter har hävdat att allt mellan 2 och 30 procent av skogsmarken redan är skyddad eller undantagen från skogsbruk. Dessutom finns olika syn på vilken mark och vilka skyddsformer som ska räknas in.

Men under fjolåret gav regeringen uppdraget till myndigheterna att få fram svaret, som också är viktigt för att kunna avgöra hur arbetet med skydd av skog egentligen ligger till i förhållande till de nationella mål som satts.

Transparent uppföljning

– Regeringens mål är att skydd av skog för biologisk mångfald ska ske kostnadseffektivt och att rätt områden skyddas. Vi måste veta vad vi vill skydda och vad man har skyddat. För det krävs en transparant och jämförbar uppföljning. Det är mot bakgrund av detta behov som SCB fortsättningsvis ska ingå i uppdraget och som myndigheterna ges ytterligare tid för uppdragets genomförande, säger landsbygdsminister Jennie Nilsson, i en kommentar.

Avsaknaden av en transparent och jämförbar återrapportering har också tidigare kritiserats av Riksrevisionen, och nu skriver även Näringsdepartementet att det behövs ökad kunskap och samsyn över vilka arealer skogsmark som är undantagna frivilligt eller formellt och vilka arealer som bidrar till exempelvis målet Levande Skogar.