Under nuvarande stödperiod har 27 procent av ansökningarna hittills fått avslag, jämfört med 16 procent under den föregående.
LRF riktar skarp kritik – svårare för byar att ta del av bredbandspengar
Skogs- och lantbrukare i de minsta byarna missgynnas i kampen om ekonomiskt stöd till bredband. "Den näring som försörjer befolkningen med mat och värme utan olja måste ha tillgång till de utvecklingsmöjligheter som följer med bredband", säger Sofia Lindblad från LRF som är kritisk till de nya kriterierna för stöd.
– Den näring som försörjer befolkningen med mat och värme utan olja måste ha tillgång till de utvecklingsmöjligheter som följer med bredband, säger Sofia Lindblad från LRF som är kritisk till de nya kriterierna för stöd.
Förutsättningarna för att få statlig ersättning för bredbandsutbyggnad utanför tätorterna förändrades 2014. I och med den nya stödperiod som inleddes då tillkom nya kriterier. Dessa visar sig nu ha inneburit att större bredbandsprojekt, där många abonnenter kan anslutas, har förtur till den offentliga ersättningen.
Missgynnar de små
– Ja, det nya systemet har missgynnat väldigt små projekt, säger Jörgen Fransson, chef för landbygdsutvecklingsenheten på Jordbruksverket, som svarar för regelverket och utbetalningar av bredbandsstöd.
Under den förra stödperioden fram till 2013 riktade EU kritik mot de svenska landsbygdsstöden överlag. De ansågs inte tillräckligt transparenta, tydliga.
"Nästa faktor"
För bredbandsstödet arbetade Jordbruksverket då fram ett särskilt poängsystem. Det gäller under stödperioden 2014–2020.
– Den första och viktigaste faktorn i poängsystemet är anslutningsgraden, att det är en stor andel av adresserna i ett visst område som vill ansluta sig, säger Jörgen Fransson.
– Men om två olika projektansökningar har samma anslutningsgrad så är nästa faktor som vi tittar på antalet faktiska anslutningar.
– Det är därför som stora projekt har större förutsättningar nu att få bredbandsstöd. Tanken är att man ska få så många bredbandsanslutningar som möjligt per satsad skattekrona, säger Jörgen Fransson.
Får avslag
Utifrån Jordbruksverkets regler har länsstyrelserna runt om i landet att ta ställning till varje ansökan om bredbandsstöd.
Många små planerade bredbandsprojekt i glesbygden har på grund av det nya poängsystemet fått avslag på sina ansökningar.
Sofia Lindblad, LRFs expert på infrastruktur, förstår målsättningen att så många som möjligt ska få tillgång till bredband.
Men hon tycker priset blir orimligt högt när många små aktörer, som föreningar och samfälligheter, tvingas stå utan snabb bredbandsuppkoppling för ytterligare lång tid framöver.
– Det borde vara självklart att även dessa delar av Sverige måste få tillgång till bredband, säger Sofia Lindblad.
Blev förvånade
En av alla föreningar som fått nej är Grundsunda Fiber, som tillhör Västernorrlands län, där 45 procent av ansökningarna har fått avslag.
– Vi blev förvånade när länsstyrelsen sa nej trots att vi uppfyllde alla kriterier, haft ekonomiskt ansvarig och allting, säger kontaktpersonen Tommy Nordberg.
Tillsammans med två andra fiberföreningar har Grundsunda skrivit ett brev till statliga Post- och telestyrelsen, där de ger uttryck för sin besvikelse.
– Länsstyrelsen sa att vi inte har några möjligheter att få stöd före 2020. Så länge kan vi inte vänta, säger Tommy Nordberg.
Fakta, bredbandsstödet
Bara de som bygger bredbandsnät på platser med mindre än 200 invånare kan få stöd. Bakgrunden är att stöd inte ska användas där det ändå går att bygga bredband på kommersiella grunder. Stödet ska användas till att anlägga ett bredbandsnät med hög överföringskapacitet där det inte finns sådant sedan tidigare.
Inför stödperioden år 2014-2020 anslogs först 3,25 miljarder kronor till olika bredbandsprojekt i Sverige. Av dessa är 40 procent EU-medel. Regeringen har nyligen beslutat om att satsa ytterligare en miljard till från och med år 2018. Fram till årsskiftet 2016/2017 hade drygt 2,3 miljarder kronor fördelats.
Fakta målsättningen
Regeringens mål är en 90-procentig anslutningsgrad i Sverige år 2020. I slutet av förra året höjdes den till att alla ska ha tillgång till snabbt bredband år 2025.