Lotta Silfverbrand

Therése Bjerketorp upplever att hästar i lösdrift blir streetsmarta och väldigt ”säkra på hoven” av att gå ute jämt. ”De skadar sig inte på något vis mer än uppstallade hästar som går i rasthage på dagarna. De lösdriftshästar som trots allt får någon skada stallar vi upp.”

Hästarna på Stuteri Nådhammar i Sörmland njuter av dagen. Solen skiner och personalen har lagt ut halm i lösdrifterna för att djuren ska ha något att pyssla med. Några av de snart årsgamla fölen har lagt sig platt på underlaget för en middagslur.

På gården, som är högt belägen med utsikt över Långsjön, föder Therése och Andreas Bjerketorp upp lipizzanerhästar och svenska halvblod (SWB) sedan 2004. För dagen finns här 56 hästar, varav 19 egna och 37 inackorderingar.

De hästar som tränas står på stall. De övriga är uppdelade utifrån kön och ålder i tre olika lösdrifter.

Therése Bjerketorp anser att man bör ha specifika kunskaper innan man startar en lösdrift. ”Man behöver kunna hantera alla situationer som kan uppkomma och ha ett gott och erfaret hästöga.”

– Vår filosofi är att hästar, kanske särskilt unghästar, mår bra av att gå på lösdrift. Våra egna föl går ute hela första året och vi upplever att det leder till friska, starka och harmoniska individer. De får träna muskler, leder, ligament, gruppdynamik och psyke. Vår uppfattning är att de får ett försprång framför hästar som vuxit upp i traditionell hästhållning. Här får de leka, bråka, rasa och bara slappa – på hästars vis, i flock på stora ytor, säger Therése Bjerketorp som arbetar heltid i verksamheten.

Hästarna i lösdrifterna har fri tillgång på hösilage och utfodringen sker med hjälp av traktor.

Utöver henne själv har de två anställda, en på heltid och en på halvtid. Andreas Bjerketorp lägger kvällar och helger på gården. Fler händer behövs inte.

– En rationellt uppbyggd lösdrift kräver liten personell insats i förhållande till ett traditionellt stall. Jag skulle säga att ett stall med 10 hästar kräver samma arbetsinsats som en lösdrift med 25. Men det avspeglar sig också i prissättningen. Det är betydligt billigare att ha sin häst på lösdrift än i stall, så på sista raden kan man nog säga att resultatet blir detsamma, säger Therése Bjerketorp och fortsätter:

– Vi har en situation där arbetskraftsbehovet i stallet skapar underlag för att kunna hantera lösdrifterna. Skulle vi enbart ha lösdrift skulle vi inte ha råd att ha anställda. Vårt resultat byggs upp till lika delar på stall, lösdrift och bete.

I hagarna står ett flertal foderstationer utplacerade, några av dem är stationära. För att de ska kunna fyllas på utifrån är de placerade intill staketet. De är upphöjda från marken och står på hårdgjort underlag av packat grus och hyttsten. Med hjälp av traktor försedd med planerskopa skrapas foderplatserna löpande och mellan säsongerna fylls de hårdgjorda ytorna på med grus.

Hästarna på Stuteri Nådhammar delas in i tre olika lösdrifter utifrån kön och ålder. Hästarna som är i träning står däremot uppstallade.

Vad gäller den fysiska arbetsbelastningen menar hon att det är stora skillnader mellan systemen.

– I lösdrifterna sköts all utfodring av grovfoder från traktorhytten. Inget hö att väga upp, inga boxar att mocka. I stallet är det tvärtemot mycket hö att bära, och att mocka ergonomiskt är en utmaning. Axlar, rygg och knän tar stryk. Lösdriftshanteringen innebär däremot främst sund rörelse. Vanligtvis går vi 20 000-30 000 steg per dag när vi kontrollerar hästarna.

För att kunna preparera marken i lösdrifterna mellan säsongerna har paret Bjerketorp investerat i en smart sexmeters planeringsharv men tryckluftsdriven såmaskin. Den jämnar ut marken med stålbalkar, luckrar den med harvpinnar samtidigt som den sprider ut gräsfrö. Efter det vältar de marken med en tung cambridgevält.

Även om Therése Bjerketorp förespråkar lösdrift anser hon inte att det är den optimala modellen för alla hästar.

– Vår inställning är att lösdrift passar bäst för hästar som ska gå och ”drifta”, som unghästar på tillväxt, ston med föl och dräktiga ston. Hästar i träning brukar till exempel klippas för att kunna göra sig av med överskottsvärme, och det funkar inte bra i lösdrift, där behövs både hull och vinterpäls för att hantera temperaturskiftningar. Hästarna som tränas behöver också en anpassad foderstat. Det kan vara besvärligt att hantera i lösdrift.

För att minska trycket på de fasta foderstationerna finns det också enkla och flyttbara foderhäckar som används när marken bär att köra på. Genom att flytta runt dem i hagarna stimuleras hästarna till rörelse.

På frågan om hon ser några andra nackdelar med lösdrift svarar hon:

– Det kan bli väldigt lerigt i hagarna under milda vintrar, som den här. Det innebär att det kan bli svårt att skrapa rent vid foderstationerna. Risken är att man gör mer skada än nytta med traktorn. Så man får verkligen vara på hugget efter något dygn med minus.

– Ett annat problem är att vissa hästar får mugg när det är lerigt. Så det är viktigt att man har tillgång till spolspilta, uppstallningsmöjligheter och grusfållor, säger Therése Bjerketorp.

<h3>Stuteri Nådhammar</h3>Ägare: Therése och Andreas Bjerketorp. Therése Bjerketorp är hästföretagare sedan 2004 och har såväl hästskötarexamen som ett flertal kurser på Flyinge, Strömsholm och SLU i bagaget.Verksamhet: Hästlantbruk. Lösdrifter, uppstallning, uppfödning. Vallodling.Bolagsform: Handelsbolag.Areal: 110 hektar, varav lösdrifter 25 hektar, resten beten och vallodling.Antal anställda: 1,5 tjänst.Investeringar för lösdriftsverksamheten: Fyra ligghallar: 500 000 kronor.Hårdgjorda utfodringsstationer: 200 000 kronor.Framdragning vatten: 100 000 kronor.Stängsel: 50 000 kronor.Maskiner (som även används till den uppstallade delen):Traktor: 900 000 kronor.Planeringsharv med såfunktion: 100 000 kronor.Vält: 100 000 kronor.Balvagn: 100 000 kronor.Boxplatser i befintlig upprustad byggnad: 50 000 kronor.Skopor, balgrip med flera frontlastarredskap: 50 000 kronor.Omsättning: 3 miljoner kronor.Vinst: Cirka 150 000 kronor.

Hästverksamheten på Stuteri Nådhammar utgörs av en kombination av lösdrift och traditionell hästhållning. Lösdriften har flera fördelar för både hästar, personal och ekonomi, menar Therése Bjerketorp som driver anläggningen tillsammans med sin man.

Therése Bjerketorp driver sin hästverksamhet i en kombination av lösdrift och traditionell hästhållning.

Hon tror på lösdrift: ”Hästarna mår bra av det”

Företagande

Therése Bjerketorp driver sin hästverksamhet Stuteri Nådhammar i en kombination av lösdrift och traditionell hästhållning.