Sofia Eriksson/TT

Granar är generellt mer känsliga för ett varmare klimat än exempelvis tallar. Arkivbild.

– Gran är generellt mer känslig för ett varmare klimat än exempelvis tall. Det beror bland annat på att den i Sverige har kommit norrifrån och vandrat nedåt, säger Jonas Rönnberg, docent i skogshushållning och föreståndare för SLU Skogsskadecentrum.Han fortsätter:

– Klimatförändringarna går snabbare än tidigare och granarna hinner inte anpassa sig. De trivs inte lika bra i extremväder, med långa besvärliga perioder av torka och stora variationer i nederbörd och temperatur.

Torka, som under den extrema sommaren 2018, får stressade granar att tappa barr och kan påverka dem i flera år. Det visar bland annat en studie från Lunds universitet om hur kol- och vattenbalanser i nordeuropeiska skogar påverkades av torkan. Granskogen Hyltemossa i Skåne fick hela sitt upptag av koldioxid utraderat.

– Normala år har den här skogen ett stort upptag av koldioxid, 300 gram kol per kvadratmeter, men under torråret 2018 försvann hela upptaget, säger Anders Lindroth, professor emeritus i naturgeografi, om sin studie.

– Året efter var respirationen så hög att 2019 också slutade på noll. Träden överlevde men effekten på klimatet är inte positiv eftersom vi räknar med skogen som kolsänka. Det är en varningssignal inför framtiden, om torråren blir vanligare, fortsätter han.

Försvagade och stressade granar blir också lättare måltavla för angrepp från svampar, skadeinsekter och djur.

Granbarkborren orsakar stor förödelse och det pågående utbrottet, som utlöstes av torkan och värmen 2018, har redan dödat 2,5 gånger större volym granskog än vad som dödades sammanlagt mellan ungefär 1950 och 2017, enligt Skogsstyrelsen.

– Om många träd samtidigt är försvagade eller dör kommer skadegörarna som en andra våg. Friska träd har en helt annan möjlighet att försvara sig, säger Emma Holmström, docent i skogsskötsel vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

– Vi måste möta klimatförändringarna med förändrad skogsskötsel. Tänka annorlunda när det gäller val av trädslag, omloppstider, hur man planterar och gallrar och öka alternativen med hyggesfritt och naturnära metoder.

Ett mer extremt väder föder också andra problem. Mildare vintrar innebär längre säsong för spridning av sporer från svampar som rotticka, men ger också möjlighet för vissa skadeinsekter att svärma under längre tid. Storm- och frostskador är andra hot.

– Granarna kommer inte att dö och försvinna i morgon. Det kommer att finnas julgranar även nästa år och om tio, säger Jonas Rönnberg.

– Men vi kan inte bortse från klimatförändringarna. Alla klimatmodeller tyder på att extremåren kommer att bli mer frekventa. Vi måste minska klimatförändringarna nu, det är akut, men också anpassa oss till det som vi inte kommer undan längre.

Bortom skogen hamnar granen i ett annat fokus när det lackar mot jul. Medvetna konsumenter klurar på vad som är bäst för miljö och klimat – äkta eller plast?

Förespråkare för det konstgjorda alternativet lyfter gärna bekvämligheten i att ha en julgran som kan användas om och om igen. De som drar en lans för den äkta granen framhåller i sin tur ofta att de är närproducerade och mer naturliga.

Plastgranen är populär i många hushåll. Men för klimatet är det oftast bättre med en äkta gran. Arkivbild.

Forskare i Italien undersökte saken för ett par år sedan. De räknade in transport och produktion och landade i att en äkta odlad gran orsakar utsläpp på nästan två kilo koldioxidekvivalenter medan en enkel plastgran från Kina genererar runt 11 kilo.

Plastgranen tycks bli mer klimatsmart än den äkta först efter 16 års användning, enligt studien.– Den mest klimatsmarta granen står kvar i skogen. Det är osmidigt att ta ner en gran som just har börjat växa och binda in mycket koldioxid. Och det kostar en del i utsläpp att åka och hämta granen och sedan göra sig av med den efter jul, säger Jonas Rönnberg.– I jämförelse med mycket annat i världen finns det dock långt värre saker för klimatet än att plocka in en äkta gran i hemmet. Men det är viktigt att vara medveten.

Granen är central för många julfirare i Sverige. Arkivbild.

<h3>Gran</h3>Gran växer vild i Europa norr om Alperna och Balkanbergen, i mellersta och norra Ryssland samt i norra Asien till Stilla havet.Granen är ett rakt och högstammigt träd som kan bli uppemot 60 meter högt. Barken är tunn, slät och i norra Sverige gråaktig, i södra Sverige först rödbrun och vid stigande ålder gråaktig.Gran invandrade till Sverige från norr och öster för omkring 5&nbsp;000 år sedan.Trädet har ett ytligt rotsystem, vilket medför att det är känsligt för hård vind och på vissa marker för torka. Gran tål stark kyla men är känslig för stark värme. Nyskjutna skott är mycket ömtåliga för sena vårfroster.Källa: Nationalencyklopedin

Granen är allt mer sårbar i en varmare värld. Under torråret 2018 försvann hela upptaget av koldioxid i en granskog, enligt en studie från Lunds universitet.&nbsp;

Klimatförändringarna går snabbare än tidigare och granarna hinner inte anpassa sig.

Stress och svamp hotar granen

Skog

Gran är generellt mer känslig för ett varmare klimat än exempelvis tall. Det beror bland annat på att den i Sverige har kommit norrifrån och vandrat nedåt, säger Jonas Rönnberg, docent i skogshushållning och föreståndare för SLU Skogsskadecentrum.