facebooktwittermail d

”Stor oro för framtiden bland tyska lantbrukare”

Nyligen samlades de 16 delstaternas jordbruksministrar i staden Quedlinburg. Högst upp på agendan var elkrisen och dess följder, skriver Erik Thyselius.

Tysklands jordbruksminister Cem Özdemir (Die Grünen), som träffar demonstranter i samband med toppmötet i Quedlinburg.
Tysklands jordbruksminister Cem Özdemir (Die Grünen), som träffar demonstranter i samband med toppmötet i Quedlinburg. FOTO: KLAUS-DIETMAR GABBERT/TT

Detta är en ledartext. Det innebär att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Energikrisen påverkar hela det tyska näringslivet. Jordbruket är inget undantag.

De höga priserna på drivmedel och el samt brist på konstgödsel slår hårt mot landets lantbrukare och livsmedelsindustrin. Oron över att tvingas behöva lämna sin gård eller att lägga ned sitt familjeföretag är stor hos många.

I värsta fall hotar en konkursvåg svepa genom Tyskland de närmaste månaderna, menar småföretagens intresseorganisations ordförande Hans Peter Wollseifer. Trycket på politiken att dämpa de värsta smällarna för såväl företag som konsumenter är högt.

I förra veckan samlades de 16 delstaternas jordbruksministrar i staden Quedlinburg. Högst upp på agendan var elkrisen och dess följder.

Mötets ordförande, Sachsen-Anhalts närings- och jordbruksminister Sven Schulze (CDU), ville se ett pristak på el för att skydda jordbrukssektorn. Han menade också att det av förbundsregeringen nyss beslutade krispaketet sannolikt måste utökas så att det kommer fler till del inom lantbruket och näraliggande sektorer.

Till exempel omfattas inte livsmedelsföretag med koppling till jordbruket av regeringens så kallade ”elprisbroms”. Därför måste även livsmedelsindustrin börja ses som en del av den kritiska infrastrukturen, argumenterade Brandenburgs jordbruksminister Axel Vogel (Die Grünen).

Erik Thyselius.
Erik Thyselius.

Hittills har regeringen beslutat att stötta jordbrukssektorn med totalt 180 miljoner euro. 135 miljoner euro ska betalas ut till drygt 40 000 gårdar, varav hälften av stödet går till grisuppfödare. Resterande andel ska delas ut till mindre och nystartade gårdar. Men kritiker anser att krisstödet i praktiken är betydligt mindre då det bland annat kommer att kvittas mot EU:s direktutbetalningar.

”Vad jordbrukarna får av staten i den ena fickan, försvinner genom den andra”, skriver branschtidningen Agrarheutes chefredaktör Simon Michel-Berger uppgivet och menar att endast 43 av de ursprungliga 180 miljonerna euro är vad som blir kvar.

Samtidigt som det tyska jordbruket står inför en historisk kris fortsätter jordbruksminister Cem Özdemir (Die Grünen) att driva på ”den gröna omställningen”. Målet är att betydligt fler gårdar och matproducenter ska bli ekologiska. Ambitionerna är högt ställda. De nya kraven och regleringarna på bönderna likaså.

Kommer Putins anfallskrig att tvinga fram ett nytänk även vad gäller Die Grünens syn på jordbrukspolitiken? Det vore i så fall en välgärning för hela Europa.

Erik Thyselius

Erik Thyselius är verksam vid Axess Publishing och programledare för Axess TVs ”Panelen”. Han skriver och kommenterar återkommande om tysk och europeisk politik.