Anahita Arai

small_Veterinärbrist artikelbild.jpg

thumbnail_Veterinärbrist artikelbild.jpg

Veterinärbrist artikelbild.jpg

I våras larmade flera större djursjukhus att de på grund av personalbrist inte kunde hålla jouröppet på nätter och helger under sommaren. I stället har djurägare med sällskapsdjur fått vända sig till Distriktsveterinärerna.

– Vi ser allvarligt på att våra medlemmar inte kan få snabb hjälp alla tider på dygnet. I framtiden kan det bli ett djurskyddsproblem, säger Anna Forslid veterinär och ansvarig för djurhälsa och smittskydd på LRF.Veterinärerna har arbetat hårt i sommarDistriktsveterinärerna har inte fått några signaler om att de varit någon undanträngningseffekt i sommar för lantbrukets djur trots att antalet behandlingar av smådjur under beredskapstid har ökat med 20 procent jämfört med förra året.&nbsp;– Våra medarbetare har gjort en fantastisk insats i sommar. Vi kan se att personalen är trött och behöver återhämtning, säger Hillevi Lindström, chef Distriktsveterinärerna.

small_Hillevi Lindström artikelbild.jpg

thumbnail_Hillevi Lindström artikelbild.jpg

Hillevi Lindström artikelbild.jpg

Arbetssituationen för veterinärer generellt i landet har varit mycket tuff i sommar. Sveriges Veterinärförbund har i kontakt med sina medlemmar fått uppgifter om att många veterinärer har tvingats skjuta upp sin semester och ibland till och med ställt in semestern. Situationen nu i höst är fortsatt ansträngd. Personalbristen kvarstår och under sommaren har en vårdskuld byggts upp då icke akuta behandlingar har skjutits på framtiden.<h2>Regeringen lovar fler utbildningsplatser</h2>–&nbsp; Vi har regelbundna möten med Distriktsveterinärerna för att gemensamt hitta lösningar för att sommaren 2022 ska bli bättre, säger Emma Terander branschansvarig Svensk Djursjukvård som är en del av Gröna arbetsgivare och som företräder de privata arbetsgivarna.Nyligen gick regeringen ut och lovade fler utbildningsplatser för att lösa personalbristen inom djurhälsovården. I ett skriftligt meddelande till ATL skriver näringsminister Ibrahim Baylan: ”Fullt utbyggd kommer satsningen innebära att ytterligare 40 veterinärer och 20 djursjukskötare utbildas årligen”.Budgeten kommer upp för omröstning i Riksdagen i november och först då vet vi om regeringens förslag blir verklighet.– Även om regeringen skjuter till pengar så tar det många år innan veterinärerna är utbildade och kan börja arbeta. Jag tror inte att vi kan lösa veterinärbristen på kort sikt utan att ta in personal från andra länder, säger Emma Terander.

small_Emma Terander artikelbild.jpg

thumbnail_Emma Terander artikelbild.jpg

Emma Terander artikelbild.jpg

Jordbruksverket ser nu över möjligheterna att tillåta journalföring på engelska för att på så sätt underlätta för att fler utländska veterinärer får jobb i Sverige.– Att ta in fler utländska veterinärer är en kortsiktig lösning. Veterinäryrket är tufft både fysiskt och psykiskt. Arbetsmiljön behöver bli bättre så att veterinärerna stannar kvar i yrket, säger Magnus Rosenquist, förbundsdirektör vid Sveriges Veterinärförbund.<h2>Få veterinärer vill jobba med lantbrukets djur</h2>För lantbrukets djur ser LRF även en annan utmaning.&nbsp;Det är för få veterinärstudenter&nbsp;som är intresserade av att jobba med lantbrukets djur.– Vi behöver se över veterinärantagningen så att personer med stordjurserfarenhet premieras&nbsp;och&nbsp;för att få fler veterinärer som vill arbeta i fält alla dagar året om dygnet runt, säger Anna Forslid.– Det är färre barn som växer upp gårdar och då blir det även färre studenter med den bakgrunden som vill bli veterinärer. Det kan vara en förklaring till att veterinärstudenter i mindre utsträckning är intresserade av att arbeta med de livsmedelsproducerande djuren. Vi har stärkt upp så att studenter tidigt i utbildningen får vänja sig vid mjölkkor och träffa veterinärer som arbetar med lantbrukets djur på olika sätt, säger Johanna Penell vice dekan och ansvarig för veterinärutbildningen vid SLU.

<h3>Riksrevisionen har granskat statens ansvar</h3>I mars kom Riksrevisionen med en granskningsrapport om Statens ansvar för veterinär service.&nbsp;Projektledaren för rapporten Fredrik Engström skriver i ett mejl till ATL att: ”Det finns en risk för att det framöver inte kommer att finnas tillgång till en väl fungerande djursjukvård i hela landet dygnet runt. Om det inte finns tillgång till veterinär service, blir det svårare för djurägare att få tillgång till vård av sina sjuka djur. Det gäller inte minst under kvällar, nätter och helger. I områden med större geografiska avstånd kan det bli problem med tillgång till veterinär service för lantbruks- och hästföretag.”Jordbruksverket analyserar just nu rapporten och kommer under hösten att ta fram förslag för att åtgärda de brister som nämns i rapporten. I juni beslutade regeringen om att tillsätta en utredning som ska göra en översyn av lagstiftningen inom djurens hälso- och sjukvård. I september publicerade regeringen ett kommittédirektiv och skickade en skrivelse till riksdagen. Utredningen ska utreda de brister som Riksrevisionen påpekat och föreslå förändringar.

<h3>Regeringens utbildningssatsning</h3>Regeringen har i höstens budgetproposition föreslagit ett tillskott till SLU på&nbsp; 37,5 miljoner kronor för 2022 för att successivt öka till 71 miljoner kronor till 2027. Ett tillskott som enligt näringsminister Ibrahim Baylan skulle betyda att SLU kan utbilda 40 veterinärer och 20 djursjukskötare extra årligen. I dag har SLU cirka 500 studenter på det 5,5 år långa veterinärprogrammet.

Veterinärbristen har tvingat flera privata aktörer att stänga sin jourverksamhet under sommaren. Därför har fler vänt sig till Distriktsveterinärerna.&nbsp;– Vi kan se att personalen är trött, säger Hillevi Lindström, chef Distriktsveterinärerna.

”I framtiden kan det bli ett djurskyddsproblem.”

Veterinärbristen i somras gav upphov till vårdskuld

Djurhållning

Larm om veterinärbrist har fått regeringen att reagera. Fullt utbyggd innebär regeringens satsning 40 veterinär- och 20 djursjukskötarstudenter extra om året. 