facebooktwittermail

Stor risk för sniglar i nysådden

Den senaste tidens ökade nederbörd har räddat skörden, men fukten i markerna gynnar även sniglarna.

Spansk skogssnigel förekommer vanligen mestadels i fältkanter.
Spansk skogssnigel förekommer vanligen mestadels i fältkanter. FOTO: ANDERS FÄLLMAN

Vid Växtskyddscentralen i Alnarp har man sett en kraftigt ökad förekomst av sniglar i flera olika slags grödor i Skåne under sommaren. Man bedömer nu att risken för snigelangrepp i höstsådden är mycket stor. Man uppmanar därför till kontroll av fält där höstsådd planeras, för att avgöra eventuellt behov av bekämpning.

Genom att lägga ut träskivor med lockmedel under kan man enkelt göra en utvärdering av snigelförekomsten i fält tänkta för höstsådd.

Rapsen är känslig för angrepp, särskilt i groddstadiet men även snigelangrepp på unga plantor kan göra stor skada. När man väl ser skadorna är det ofta för sent.

Sniglarna äter bland annat ur kärnan under jordytan och hämmar tillväxten eller i värsta fall dödar av grodden helt.

Man har sett en minskning i snigelangreppen i plöjd mark jämfört med plogfri odling. Detta beror dels på den störning som jordbearbetningen innebär, men även på att plogen bekämpar sniglarna rent mekaniskt och gör att färre sniglar överlever.

Detta gäller all jordbearbetning och även ytlig kultivering direkt efter skörd, har visat sig ha påverkan.

Mer än vanligt

Den fuktiga sommaren har gynnat sniglarna och risken för skador på nysådd höstraps och höstsäd är stor. En förutsättning för god bekämpning är att sniglarna upptäcks i tid. Kombination av förebyggande och direkta åtgärder behövs.

Under sommaren har sniglar observerats i många olika grödor i en betydligt större omfattning än vanligt. Det fuktiga vädret har gynnat uppförökning och förekomsten av sniglar är mycket stor. Kontrollera därför förekomsten av sniglar i de fält där höstsådd planeras.

Gnagskador på rapsplanta.
Gnagskador på rapsplanta.

Raps är känsligast

Angrepp av sniglar i höstraps före grödans uppkomst eller på unga plantor kan ge omfattande skador och förstöra etableringen helt eller fläckvis. Ett angrepp kan bli förödande eftersom plantornas tillväxtpunkt äts upp, ibland redan före uppkomst. Alltför ofta upptäcks inte skadorna förrän grödan redan är förstörd. Fälten ska kontrolleras redan innan sådd fram till rapsen hunnit få ett par, tre örtblad.

De allvarligaste skadorna i höstsäd består i att sniglarna äter ur kärnorna, vilket ger dålig uppkomst. På uppkomna plantor syns gnagskador och slemspår på samma sätt som i höstraps. Angrepp efter att plantan fått två blad är av mindre betydelse.

Aktiveras snabbt efter regn

Sniglarna består till stor del av vatten och är därför känsliga för uttorkning. Nederbörd är avgörande för deras aktivitet och regn ökar förekomsten. Det kan endast dröja några dagar innan sniglarna aktiverar sig vid regn efter en torrperiod. Sniglarna trivs speciellt bra i grödor som erbjuder en fuktig miljö, som vallgrödor, höstoljeväxter, åkerbönor och ärter.

Håligheter och jordkokor ger snigeln skydd mot uttorkning och snigelskador är därför vanligast på lerjordar med grov och kokig struktur. Växtrester på fältet ökar också risken för skador. Fältkanter som gränsar till gräsmarker, diken och liknande är riskområden för snigelangrepp. I fält där man har erfarenhet av återkommande snigelproblem skall man vara extra uppmärksam. Det är inte alltid man ser sniglarna, men slemspår i fält brukar avslöja att de finns. På morgonen syns de glänsande slemspåren bäst eftersom sniglarna är nattaktiva

Störs av jordbearbetning

De allra flesta sniglar finns i markens översta 10 centimeter. Äggen läggs mycket grunt, ofta alldeles under markytan. Ytlig kultivering direkt efter tröskning, som också finfördelar halmen, reducerar antalet sniglar inför efterföljande gröda. Även djupare kultivering flera gånger, reducerar antalet sniglar. Sniglar är känsliga för all form av jordbearbetning.

Engelska studier visar att det var färre sniglar i plöjda än i oplöjda fält. Plöjning reducerade antalet sniglar med cirka 75 procent jämfört med plogfritt. Troligen dör sniglarna av mekanisk skada vid plöjning. Det tog också tid, minst en vecka, för överlevande sniglar att ta sig från nedplöjt djup upp till ytan. En av slutsatserna i dessa engelska studier är att det inte går att helt förlita sig på kemisk bekämpning utan man måste också förebygga angrepp genom biologiska åtgärder. Återpackning, vältning efter sådd, är också viktig för att minska snigelproblemen genom att man tar bort hålrummen i markytan som sniglarna kan ta skydd i.

Kontrollera förfrukten

Börja med att kontrollera i stubben efter skörd eller ännu hellre redan i förfrukten om det finns sniglar. Gör detta genom att lägga ut snigelfällor. En snigelfälla gör du enkelt själv genom att till exempel såga till en skiva i trä (cirka 30 gånger 30 centimeter. Du placerar ut flera fällor på marken cirka 7-10 dagar före jordbearbetning, alternativt skörd. Fällorna placeras ut på kvällen. Som lockmedel används müsli, torkad frukt eller krossad spannmål som placeras under fällorna. Kontrollera förekomsten av sniglar tidigt följande morgon.

Avräkna fällorna två till tre gånger och flytta fällorna några meter efter varje avräkning. Förekommer sniglar (se tröskelvärde nedan), bekämpa direkt efter rapssådden. Tänk dock på att variationen av snigelförekomst inom fälten kan vara stor beroende på jordartskillnader, mängden växtrester med mera.

Slemspår avslöjar

Det är inte alltid som man ser sniglar, men slemspår i fält brukar avslöja att de finns. På morgonen syns de glänsande slemspåren bäst eftersom sniglarna är nattaktiva. Leta även efter sniglar under stenar och jordklumpar. På uppkomna plantor är symptomen oregelbundna gnagskador på bladen och ofta syns de intorkade slemspåren. Nykläckta åkersniglar är bara några mm, men upp till cirka 5 centimeter som vuxna. Snigeläggen är endast cirka 2 millimeter och glasklara och läggs i högar.

Även den spanska skogssnigeln, ”mördarsnigeln”, kan uppträda som skadegörare men oftast främst i fältkanterna.

Fuktigt väder gynnar sniglarna och risken är stor för angrepp på höstsådd raps.
Fuktigt väder gynnar sniglarna och risken är stor för angrepp på höstsådd raps. FOTO: MOSTPHOTOS

PREMIUM. Jakten på åkersnigeln

PREMIUM. Han krossar myter utan plog

PREMIUM. Smart plöja ibland

LÄS OCKSÅ: Sniglarna kostar 100 000-tals kronor

Bekämpningströskel

Höstraps: En snigel per fälla och dag i förfrukten. Om man missat detta kan samma tröskelvärde användas i det nysådda fältet.

Höstsäd: Tröskelvärde saknas, men ett riktvärde kan vara 4 sniglar per fälla och dag, vilket används i England. Det är en fördel att även här placera fällorna i förfrukten.

Preparat och dos

Sluxx HP 4-7 kg/ha.

Ferrex (ny produkt hos Svenska Foder) 5 kg/ha rek dos.

Båda produkterna innehåller järn(III)fosfat som aktiv substans.

Det är viktigt att preparatet inte myllas utan förblir på markytan.

Vid stor förekomst av sniglar kan upprepad behandling vara aktuell.

Kontrollera pelletsen regelbundet, främst efter regn eller kraftig dagg. Är pelletsen borta, upprepas behandlingen.