Jag har läst flera intressanta artiklar om KL-trä och de satsningar som sågverksbolagen gör nu. Vad kan detta innebära för mig som markägare, är det ett nytt timmersortiment som jag kan sälja?
Sofia
Efterfrågan på korslimmat trä växer. I takt med att processerna och användningsområdena utvecklas kan det gynna skogsägaren, skriver ATL:s skogsexpert.
Jag har läst flera intressanta artiklar om KL-trä och de satsningar som sågverksbolagen gör nu. Vad kan detta innebära för mig som markägare, är det ett nytt timmersortiment som jag kan sälja?
Sofia
Korslimmat trä, även kallat KL-trä, är verkligen en mycket spännande produkt från skogen som har växt stort de senaste åren.
Rent konkret är det byggelement som består av hoplimmat virke till lamellskivor. En produkt som har hög hållfasthet, bra stabilitet och är enkelt att använda i både byggnation av småhus och större byggen.
Att de dessutom tillverkas inomhus, i fabriker, gör att det blir effektivt och man kan direkt anpassa produkterna till kundens behov. Redan på fabriken kan man fräsa ut för dragning av ledningar, fönster och dörrar. Man kan jämföra med byggelement av betong, men med råvara från skogen. Som ju är förnyelsebart och klimatsmart. Det ger dessutom lägre avtryck på miljön med färre transporter till byggplatsen, då virke väger betydligt mindre är betong. Mycket kan prefabriceras vilket också kortar byggtiden.
Satsningarna har varit stora de senaste åren och det finns bolag som redan innan deras pilotanläggningar analyserats fattat beslut om nybyggnation av fabriker. Vi ser också att tillverkarna jobbar aktivt med att lansera KL-trä utanför Sveriges gränser, då det finns en stor efterfrågan på kontinenten. Frankrike har ett mål att 50 procent av alla offentliga byggnader ska vara av trä 2025 och fler länder lär följa efter.
Som sagt använder man sågat virke till dessa byggelement, så något direkt nytt sortiment för skogsägaren blir det inte ännu. Men jag tror att ju mer man utvecklar processerna och användningsområdena, ju mer kommer virke från sämre kvaliteter och klenare träd att användas till mer högvärdiga produkter som KL. Det skulle kunna innebära att stockar som hamnat i massavedshögen kan användas och få ett högre värde än de skulle ha gett som massaved. Vilket verkligen behövs: dels för att pappersåtgången minskar, dels för att intresset att bygga hållbart i trä ökar.
Som skogsägare tycker jag att du ska kolla med de aktörer som du tar in anbud från vilka produkter de tillverkar. I dag ser vi att sågverken gör historiskt höga resultat, vilket visar på att den produkt de förädlar och utvecklar är mycket eftertraktad på marknaden. De vill alltid maximera sitt sågutbyte – vilket skapar värde även för dig som markägare. Ju mer sågvirke man får ut från en stock, desto bättre betalningsförmåga till markägaren. Kan man dessutom såga klenare och sämre kvaliteter och göra än mer KL-trä så är framtiden mycket spännande.
Carl Johan Moberg
Marknadschef på Virkesbörsen
ATL:s experter svarar på dina frågor inom olika ämnen. Skicka in din fråga du också!
Elenore Wallin och Anna Törnfelt, företags- och ekonomirådgivare på Hushållningssällskapet Östergötland respektive Gotland, svarar på frågor om din och företagets ekonomi. Mejla till: Ekonomicoach@atl.nu
Carl Johan Moberg, marknadschef på Virkesbörsen, svarar på frågor om skogsskötsel och virkesaffärer. Mejla till: Skogsexperten@atl.nu
Lisa Kylenfelt, jurist på Ludvig & co, svarar på dina frågor om juridik. Mejla till: Juristen@atl.nu
Mattias Norrby, forskningschef på Stiftelsen Lantbruksforskning, svarar på dina frågor om vegetabilier och animalier, företagande, energi och biomassa samt klimat och miljö. Mejla till: Lantbruksfragan@atl.nu