Torbjörn Esping

large_1635959748350.jpeg

medium_1635959748350.jpeg

small_1635959748350.jpeg

thumbnail_1635959748350.jpeg

1635959748350.jpeg

Åhs säteri har växt snabbt från 70 hektar till 900 hektar och en produktion av 20&nbsp;000 slaktgrisar och 5&nbsp;000 smågrisar per år.

Det har krävts stora investeringar för att få logistiken att fungera på gården. Och tack vare stöd från Klimatklivet på totalt uppåt 7 miljoner kronor så har expansionen kunnat ske snabbare.– Vi har kunnat tidigarelägga många investeringar tre till fem år. Det har varit ett otroligt bra smörjmedel, för att komma i gång och göra vettiga investeringar, säger Karl-Johan Kullander som driver Åhs säteri.Senast fick han stöd på 60 procent, 657&nbsp;000 kronor, för att köpa in en Volvo L25 Electric till gården. Tidigare i år fick han beviljat 1&nbsp;172&nbsp;000 kronor för att förbättra logistiken för flytgödseln.

large_1635959756789.jpeg

medium_1635959756789.jpeg

small_1635959756789.jpeg

thumbnail_1635959756789.jpeg

1635959756789.jpeg

Han investerar i ett gödselutläggningssystem med släpslang som gör att man slipper köra med tunna. Investeringen består av en gödselomrörare, en stor pump, två kilometer slang, släpslang och ramp med släpsko. Med systemet kan han pumpa ut gödsel direkt till rampen på traktorn, eller fylla på satellitbrunnarna.– Tack vare det har systemet får du ut mycket mer gödsel per åtgången liter diesel, jämfört med att en traktor med tunna ska åka fram och tillbaka där, säger Karl-Johan Kullander.Men han sökte till slut bara stöd för omröraren, pumpen och den långa slangen, inte för myllningsaggregatet. Ansökan är koncentrerad på de delar som verkligen minskar utsläppen av koldioxid.– Vi fick göra hemläxan och göra en väldigt renodlad ansökan, för annars klarade vi inte nyckeltalen i ansökan, säger Karl-Johan Kullander, som hittills har fått stöd till fem olika projekt.– Vi har fått bifall på en handfull ansökningar hittills och vi har fått avslag på ett antal också. Och så har jag ett antal uppslag som aldrig har kommit så långt som till ansökan.

large_1635959754248.jpeg

medium_1635959754248.jpeg

small_1635959754248.jpeg

thumbnail_1635959754248.jpeg

1635959754248.jpeg

Karl-Johan Kullander har huvudet och kollegieblocket fullt av idéer. Men innan han går vidare och gör en faktisk ansökan tar han ett samtal med Naturvårdsverket för att höra om det är lönt att söka.– Jag har fått bra och konkreta svar när jag ringt handläggaren och frågat saker. En del idéer har vi kunnat kasta i papperskorgen innan vi lagt en enda rådgivningstimme på det.Och att söka stöd från Klimatklivet är inte heller särskilt krångligt, enligt Karl-Johan Kullander.– Har jag bara fått tanken klar i huvudet och fått ned några rader i ett kollegieblock så gör jag och rådgivaren Jan Dalberg, som jag klickar med, själva ansökan på ett par timmar, säger han.

<a href="https://www.atl.nu/mer-an-halften-far-nej-till-stod-fran-klimatklivet">Mer än hälften får nej till stöd från Klimatklivet</a><a href="https://www.atl.nu/nya-utfodringssystemet-ska-minska-utslappen">Nya utfodringssystemet ska minska utsläppen</a><a href="https://www.atl.nu/sa-mycket-har-svenskt-lantbruk-sankt-sitt-klimatavtryck">Svenskt lantbruk har tagit kliv för klimatet</a>

– Det gäller att renodla ansökan, säger Karl-Johan Kullander, grisproducent på Värmlandsnäs, som fått stöd till flera projekt från Klimatlivet.

– Det gäller att renodla ansökan, säger Karl-Johan Kullander, grisproducent på Värmlandsnäs, som fått stöd till flera projekt från Klimatlivet.