Utblick är ledarsidans vinjett för skrivna utblickar. Här skriver gästande eller fasta skribenter från nära och fjärran för att vi ska lära oss mer om världen.
”Kan stjärnornas krig drabba svenskt lantbruk?”
Lantbruket blir allt mer uppkopplat mot satelliter. Men den som vänder blicken mot himlen inser att de oändliga möjligheterna som bland annat GPS-teknikens utveckling erbjuder också kan göra oss sårbara.
Detta är en ledartext. Det innebär att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
För snart två veckor sedan sprängdes en rysk satellit i rymden. Den hade träffats av en robot avfyrad från jorden.
Bakom tilltaget låg ryssarna själva. Men trots att Ryssland riktade vapnen mot sin egen satellit sågs agerandet som en farlig provokation. USA beskrev agerandet som vårdslöst, farligt och ansvarslöst.
I den brittiska affärstidningen Financial Times gick det även att läsa liknande omdömen från näringslivsföreträdare. En målande beskrivning gavs av Daniel Ceperley, vd för det Kalifornienbaserade bolaget Leo Labs som har utvecklat ett system för att spåra rymdskrot. Han menade att Ryssland nu hade sprängt en bomb mitt i den pågående rymdkapplöpningen.
En annan som fördömde sprängningen var Natochefen Jens Stoltenberg. I den norska tidningen VG sa han: ”Nato vill inte ha vapnen i rymden men våra satelliter är extremt viktiga. När Ryssland testar nya rymdvapen, förstör för andra länder och lämnar skrot i rymden innebär det en risk för den civila aktiviteten i rymden. Det kan förstöra infrastruktur som är viktig för jorden, så som varningssystem.”
Det inträffade – som reaktionerna visar – kan få en rad effekter. En betydande fara är att rymdskrotet kan krocka med andra objekt i omloppsbana runt jorden.
Det fanns exempelvis en initial oro för att de ryska satellitdelarna kunde kollidera med den internationella rymdstationen. Och om rymdskrot börjar krocka med andra satelliter i den lägre jordomloppsbanan finns en risk för en kedjereaktion, kallad Kesslersyndromet.
Det som då sker är att en kollision skapar upphov till ett moln av delar som sprider sig och i sin tur krockar med fler satelliter. Varje krock skapar mer skrot som resulterar i fler kollisioner. Till slut kan mängden rymdskrot vara så stor att det inte längre går att säkert skjuta upp satelliter från jorden.
För att undvika en eskalering av mängden rymdskrot och en militarisering av rymden behövs åtgärder. Det blir allt mer uppenbart att det krävs internationella regler och system för vilka satelliter som får ligga var. Det behövs en typ av trafikregler för rymden.
Ska rymdindustrin och möjligheten som satelliterna ger oss inom bland annat lantbruket kunna blomstra framöver krävs att världens länder agerar tillsammans genom att freda och reglera aktiviteter i rymden.