facebooktwittermail d

Stefan Gård: ”Politiken ägnar sig för mycket åt kortsiktiga stöd”

Genom att ge de små lantbruken procentuellt mer stöd än vad de större får, snedvrider man konkurrensen till de större, mer rationella, jordbrukens nackdel. Det skriver Stefan Gård i en krönika.

Vallskörd.
Vi använder en EU-regel som begränsar effektivisering, skriver Stefan Gård i en krönika. FOTO: THOMAS ADOLFSÉN/TT

Detta är en ledartext. Det innebär att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Det är val i höst och som vanligt presenteras nu vallöften på löpande band. Särskilt stort intresse verkar partierna ägna åt landsbygdsväljare och frågor viktiga för dem. Det här gör att jordbrukspolitiken har fått sig en återkomst – en utveckling som ytterligare förstärks av oron för matbrist efter det ryska anfallskriget på Ukraina.

När politiker ger sig på jordbrukspolitiken pratas det dock mest om stöd och krispengar. Ofta är perspektivet kortsiktigt. Akuta problem ska åtgärdas. Det som saknas är en vision för hur vi med tiden ska kunna klara oss utan stöd eller krispaket.

Låt mig ge ett exempel på ett problem som politiken borde ägna sig åt, som på kort sikt kan förbättra förutsättningarna för svenskt lantbruks konkurrenskraft och som på länge sikt kan frigöra oss från beroendet av stöd:

Vi pratar hela tiden om att effektivisera och storleksrationalisera för att möta konkurrensen. Ju större och effektivare vi blir, desto lägre blir kostnaden per producerad enhet. Det delas idag också ut mycket investeringsstöd till projekt som gör att utvecklingen går i den riktningen.

Men samtidigt stänger vi ute de som redan har rationaliserat och satsat. De stängs ute genom att de regler som finns sätter en gräns för hur mycket stöd varje företag får tillgodoräkna sig.

De minimisreglerna är helt enkelt inte anpassade till större enheter, eller ens till att enheter växer sig större. Genom att i stället ge de små lantbruken procentuellt mer stöd än vad de större får, snedvrider man konkurrensen till de större, mer rationella, jordbrukens nackdel.

När stödtiden är över kommer de små lantbruken fortfarande inte att klara sig själva, och de stora har tagit skada under tiden och inte haft förutsättningar att utveckla sitt lantbruk eftersom de inte har haft förutsättningar till det. Så nu har vi varken stora eller små fungerande lantbruk.

Vi använder en EU-regel som begränsar effektivisering men ger inte de redan effektiva lantbruken de förutsättningar (med rimliga skatter och pålagor) som behövs för att klara sig själva.

I alla branscher, och så även i vår bransch, är ju utveckling någonting positivt. Man kan tycka vad man vill om stöden vi har i dag, men så länge den politiska agendan sätter konkurrenskrafterna ur spel med regler och förordningar som inte följer EU direktiven, behövs stöden.

För att klara oss i den bästa av världar skulle givetvis en stärkt konkurrenskraft vara det bästa med sänkta punktskatter och anpassade regler för djurhållning till EUs mininivå.

Döva inte bara symptomen med krispaket, åtgärda i stället orsaken. Annars kommer problemen aldrig försvinna utan fortsätta poppa upp i olika skepnader.

Stefan Gård

Stefan Gård är ordförande för Sveriges Mjölkbönder