Ulf Aronsson

1680774981250.jpeg

Markägaren har <a href="https://www.atl.nu/hd-dom-skogsagare-far-ersattning-for-tjader-stoppad-avverkning">rätt till ersättning</a> för inskränkningar i brukandet på grund av artskyddet, det slog Högsta domstolen (HD) fast i ett mål nyligen.&nbsp;

– Rätten slår fast att det finns en ersättningsrätt, och det är ett viktigt besked för alla markägare för framtiden. Den kommer vara till ledning för alla som agerar i den frågorna, både Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen och skogsägarna, säger advokat Nils Larsson, som företrätt markägarna i målet.Exakt vad domen får för effekter tycker han att det är för tidigt att gå in på. Men helt klart är det enligt domen att inskränkningarna i brukandet måste vara över en viss nivå, en toleranströskel, för att berättiga till ersättning. Den tröskeln ligger på 2 – 10 procent av verksamhetsvärdet, det vill säga exempelvis storleken på en avverkning.&nbsp;– Det här handlar inte om det ska vara naturskydd eller inte utan om vem som ska ta kostnaden, staten eller de enskilda markägarna? Det är en fråga om egendomsskydd, och samma sak gällde de fjällnära skogarna där staten ville att de enskilda skulle ta kostnaderna genom att hävda att skogsbruk inte var pågående markanvändning. Men domen från HD visar att skogsbruk är pågående markanvändning även om det strider mot artskyddsförordningen, och att skogsägare har rätt till ersättning när staten beslutar om inskränkningar, säger Nils Larsson, och fortsätter:– Staten ville testa att flytta gränserna för hur stor andel av kostnaderna som kan flyttas över på de enskilda - och förlorade. Om de vunnit hade det blivit dyrt för svenska skogsägare.

Nils Larsson som företrätt markägarna i målet.

1680774420006.jpeg

<h2>Kan bli dyrt för staten</h2>De kostnaderna hamnar för den aktuella HD-domen på Skogsstyrelsen, 2,8 miljoner kronor i värdeminskning plus 25 procent, totalt 3,4 miljoner kronor.– Vi ska naturligtvis betala ut ersättningen så snart vi kan, säger Andrea Airosto, tillförordnad chefsjurist på Skogsstyrelsen, som anser att det fortfarande är oklart vad HD-domen ger för effekter i ett större perspektiv.– Enligt Högsta domstolen har skogsägare normalt inte rätt till ersättning, bara vid speciella omständigheter. Flera förutsättningar ska vara uppfyllda: Markägaren ska ha fått avslag på dispensansökan hos länsstyrelsen och begränsningarna ska vara mycket betungande. Det blir en bedömning från fall till fall och är fortfarande otydligt hur de här speciella omständigheterna ser ut. Vi behöver analysera domen grundligt för att komma fram till vad den innebär för artskyddet generellt, säger Andrea Airosto.Enligt LRF Skogsägarna kan effekten av HD-domen bli att staten med nuvarande tillämpning av artskyddet behöver betala ut flera 100 miljarder i ersättning under de kommande åren.&nbsp;”Med tanke på att många fridlysta arter är vanliga och finns i nästan varje skog, så kommer regeringen behöva ändra i artskyddsreglerna för att undvika att pengarna i statsbudgeten tar slut. Det handlar om att tydliggöra i regelverket att vissa arter inte ska vara anledning för att stoppa skogsbruk med ett värde på miljontals kronor”, säger Paul Christensson, ordförande i LRF Skogsägarna, i ett pressmeddelande.

<h2>Aktiva myndigheter</h2>Sen 2018 har Skogsstyrelsen tagit beslut om förbud eller begränsningar för runt 1 650 avverkningsanmälningar rörande sammanlagt 11 500 hektar. För att kunna få ersättning behöver markägaren väcka talan i domstol inom ett år. För många som redan fått begränsningar på grund av artskyddet innebär det alltså att de skulle de behöva avverkningsanmäla samma områden igen. Förhoppningsvis ska processen då inte dra ut i sju och ett halvt år, som det gjort i den aktuella HD-domen.- Jag har jobbat med en här typen av frågor länge och tycker det är lite nytt att statliga myndigheter i ett antal processer varit så aktiva med att driva frågan om låg ersättning till markägarna, säger Nils Larsson.Men enligt Andrea Airosto har Skogsstyrelsen inte mycket val.– Det finns många oklarheter i lagstiftningen och det är inte rättssäkert om myndigheten fattar beslut utan stöd i lagen. Redan 2016 vände vi oss med en hemställan till regeringen om att se över artskyddsförordningen så att den är rättssäker, tillämpbar och effektiv. Det tillsattes en utredning som lämnade förslag, men hur de tas om hand i nuläget vet jag inte. Om lagstiftaren inte tar i frågan måste vi få det prövat i domstol för att få vägledning, säger hon.Och hos Högsta domstolen ligger fortfarande <a href="https://www.atl.nu/mod-markagare-har-ratt-till-ersattning">två andra artskyddsärenden</a> och väntar på prövningsrätt, och som också kan påverka praxis för ersättningsrätten.– Det aktuella fallet i HD gällde förbud för avverkning, de två som ännu inte prövats av Högsta domstolen gäller föreläggande om hänsyn, säger Andrea Airosto.

Andrea Airosto, chefsjurist Skogsstyrelsen.

1680766293878.jpeg

<h2>Fanns frivillig avsättning</h2>Marken som HD-domen gäller ägs av Hargs Bruk. Jakob Tufvesson, VD på Hargs Bruk, tycker det är skönt att äntligen få besked. &nbsp;&nbsp;– Vi är fantastiskt glada över att ha vunnit, domen stärker äganderätten. Men det är inte rimligt att det ska ta sju och ett halvt år att få klarhet om en vanlig avverkningsanmälan. Domen borde leda till att man ser över hur beslut tas i första instans och hur enskilda tjänstemän jobbar, säger han.Det Hargs Bruk får ersättning för är Skogsstyrelsens avverkningsförbud för en avverkningsanmälan på 17 hektar, och dessutom för instängningseffekten av fem hektar mark mitt i det avverkningsanmälda området.&nbsp;– På avverkningsanmälan hade vi reda avsatt fem hektar för att skydda tjäderspelsområdet och tyckte att det skulle räcka. Avverkningsförbudet gäller för överskådlig tid i den mån det finns tjäder kvar på marken, men upphör om förekomsten av tjäder minskar. Tjäder är ett jaktbart vilt, vi får skjuta så många vi vill, så i teorin skulle vi kunna skjuta av dem, bli återbetalningsskyldiga på ersättningen och sen få avverka. Med vi vill ha tjädern kvar och jobbar med bevarande av natur, fauna och kulturarv i allt vi gör.– I den bästa av världar skulle vi vilja fortsätta bruka marken. Det vi velat belysa med överklagan är statens sätt att gå in och styra på mark som vi äger. Därför är det väldigt stort att ha fått rätt, säger Jakob Tufvesson.

Simone och Jakob Tufvesson äger Hargs Bruk.

1680785406586.jpeg

<h3>Mer om artskyddet</h3><a href="https://www.atl.nu/hd-dom-skogsagare-far-ersattning-for-tjader-stoppad-avverkning">HD-dom: Skogsägare får ersättning för tjäder-stoppad avverkning</a><a href="https://www.atl.nu/mod-markagare-har-ratt-till-ersattning">Domen: Markägare har rätt till ersättning</a><a href="https://www.atl.nu/malinflation-i-skogspolitiken-landar-i-skogsagarens-kna">Politiken behöver peka ut riktningen i skogen</a><a href="https://www.atl.nu/simone-tufvesson-pa-hargs-bruk-om-framtiden">Hargs Bruk &nbsp;– skogsgård med extra allt</a>

Högsta domstolen har i ett mål slagit fast markägarens rätt till ersättning för inskränkningar kopplade till artskyddet. Men i vilka andra fall ersättningsrätten gäller är fortfarande oklart.&nbsp;

Vinst för markägare i viktig principfråga men oklart hur det kommer tillämpas. 