I Götaland har Skogsstyrelsen aktivt stöttat skogsägarnas bekämpning av angreppen. I Svealand har man av oklara skäl hållit en väldigt låg profil.
”När granbarkborren sover måste staten vara vaken”
Granskogarna i södra Sverige har drabbats hårt av granbarkborrens angrepp. Läget är mycket allvarligt. Den torra sommaren 2018 skapade mängder av torkstressade granar i Götaland och Svealand där den lilla skalbaggen nu kan föröka sig explosionsartat, skriver Karin Perers och Fredrik Munter från Mellanskog.
Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
Vi i skogsägarföreningen Mellanskog har lagt stor kraft vid att snabbt avverka och transportera bort angripna granar i våra medlemmars skogar för att rädda så mycket virke som möjligt och undvika förnyade angrepp. Just nu sover granbarkborren, men vi vet att nästa sommar kommer med stor sannolikhet ännu större angrepp i Svealand. Vi ser med stor oro på utvecklingen.
Sverige måste till varje pris undvika det katastrofscenario som utspelas i Centraleuropa, där granskogen dör och forslas bort i stora områden. Det är nu vi alla aktörer i skogsbruket måste vara vakna och förbereda oss för en svår sommar 2020.
Från Mellanskogs sida förbereder vi oss för att kunna bekämpa granbarkborren med ännu större kraft. Vi kommer att prioritera avverkning av angripna skogar, vi kraftsamlar med extra avverkningsmaskiner och extra lastbilar för att transportera bort virket. Vi arbetar hårt för att säkra skogsägarnas ekonomiska värden genom att hitta nya marknader för angripet virke. Vi arrangerar medlemsmöten och ger råd till skogsägarna.
Skogarna i Mellanskogs område (Svealand och södra Norrland) ägs av cirka 70 000 enskilda skogsägare och ett antal större skogsbolag. Om alla aktörer hjälps åt kan vi göra skillnad i bekämpningen av granbarkborren, men då måste Skogsstyrelsen ta sitt sektorsansvar och inta en mycket aktivare roll i bekämpningsarbetet.
Skogsstyrelsen har tagit initiativ till ett informationsutbyte i branschen, men vi efterlyser ett mer offensivt och förebyggande arbetssätt och ett antal konkreta åtgärder:
• Skogsstyrelsen måste utarbeta en metodik för inventeringar som ger en samlad bild av skadeläget. Med kunskap kan branschen kraftsamla resurser där de gör störst nytta.
• Bekämpningsområden bör inrättas i förebyggande syfte i närområden till redan befintliga angrepp, inte enbart där stora skador redan har uppträtt. Skogsstyrelsen måste också ta en tydligare roll för att reglerna inom bekämpningsområdet efterföljs.
• Skogsstyrelsen måste, tillsammans med länsstyrelserna, bekämpa granbarkborren även i skyddad skog. Insekterna känner inga gränser, och vi kan inte acceptera att det förekommer yngelhärdar i skyddad skog och att dessa sedan förstör skogar runt omkring.
Även andra samhällsfunktioner kan stödja den pågående insektsbekämpningen. Till våren behöver till exempel virkestransporterna underlättas genom dispenser från körtidsregler samt god tillgång till det allmänna vägnätet, även under tid då många allmänna vägar stängs för tung trafik på grund av tjällossning. Allt för att hinna köra undan så mycket virke som möjligt innan granbarkborren vaknar.
Vi i familjeskogsbruket i Svealand förbereder oss för att ge granbarkborren ett hett uppvaknande nästa vår. Kan vi förbereda oss tillsammans med staten ökar sannolikheten betydligt att vi lyckas.
Karin Perers
Ordförande Mellanskog
Fredrik Munter
VD Mellanskog