Torbjörn Esping

Polisen ingriper mot ett antal djurrättsaktivister som kedjat fast sig vid ett slakteri.

large_sdlNtt1OocZMvs-nh.jpg

medium_sdlNtt1OocZMvs-nh.jpg

small_sdlNtt1OocZMvs-nh.jpg

thumbnail_sdlNtt1OocZMvs-nh.jpg

sdlNtt1OocZMvs-nh.jpg

Studien Kritik, kriminalitet och hot mot svensk djurproduktion startade sommaren 2020 och är helt unik, området har aldrig tidigare kartlagts i samma omfattning.

Nästan 10 000 lantbrukare tillfrågades i en enkät om sina erfarenheter. Om som ATL skrev redan i somras har <a href="https://www.atl.nu/hot-och-aktivism-pressar-svenska-djurbonder">17 procent av de tillfrågade någon gång blir utsatt</a> för demonstration, trakasseri, intrång, klotter, utsläpp av djur, personligt angrepp i media eller dylikt på grund av att lantbrukaren är djurproducent.– Det är ett stort problem både för dem som drabbas av intrång och andra som behöver vara oroliga för att komma att plötsligt få intrång på sin gård, säger Håkan Johansson på LRF som suttit med i referensgruppen till studien.Av rapporten, som nu är färdig, framgår det att vissa faktorer gör att risken för angrepp mot djurproducenten ökar.Det är stor skillnad beroende på vilket djurslag man föder upp. Medan alla tillfrågade minkproducenter har utsatts för angrepp är det15 procent av nötköttsproducenterna som har råkat ut för ett angrepp. Däremellan har 26 procent av mjölkproducenterna och 38 procent av grisbönderna drabbats.Storleken på företaget spelar också roll. 36 procent av stora djurproducenter med anställda har utsatts jämfört med 11 procent av små utan anställda.

Företag med öppenhet i form av öppen gård, kosläpp, skol- och studiebesök var faktiskt inte mer utsatta än de gårdar som inte var publika med sin verksamhet. Men de gårdar som är synliga på hemsidor och aktiva på sociala medier löper en ökad risk. En tredjedel av de utsatta företagarna har en utåtriktad verksamhet.

40 procent av de drabbade lantbrukarna har förtroendeuppdrag och förekommer i massmedia. Att föra branschens talan innebär alltså att de löper en ökad risk att råka ut för djurrättsaktivism.– Det kan få konsekvensen att det blir svårare att rekrytera engagerade förtroendevalda och ambassadörer som vill och vågar stå upp och marknadsföra vår värdefulla livsmedelsproduktion, säger Håkan Johansson.Även om 84 procent lantbrukarna i undersökningen inte har blivit angripna själva, så känner 42 procent någon som blivit utsatt. Och rädslan för att själv bli attackerad är stor, 25 procent av de som inte blivit utsatta är rädda för att bli det. Andelen lantbrukare som har skaffat larm, övervakningskameror och stöldmärkt med DNA är 30 procent.Särskilt stor är rädslan bland män i åldern 30 till 49 år. De yngre var oroliga i mycket högre grad än äldre lantbrukare. Och det påverkar deras framtidstro och val av verksamhet.– Det är rätt så illavarslande om de som ska driva svensk livsmedelsproduktion är tveksamma och inte vågar satsa, säger Peter Lundqvist.

Nyligen aviserade regeringen ett antal lagändringar för att öka tryggheten för lantbrukare. I forskarrapporten finns ytterligare förslag på vilka åtgärder som kan sättas in för att minska risken att utsättas för djurrättsaktivism.– Alla kan göra någonting, från den enskilde djurproducenten hela vägen upp till organisationer och myndigheter och politiker, säger Peter Lundqvist, vid institutionen för människa och samhälle på SLU.– Vi vill få bollen i rullning så att man börjar jobba med de här frågorna.

<h3>Förslag till åtgärder i studien</h3>• Upplysa allmänheten om svenskt lantbruk.• Informera besökare om regler på gård och bete.• Sätt upp grindar, lås och övervakning för att försvåra inbrott.• Bättre stöd och ersättning till drabbade lantbrukare.• Samarbetsforum för ökat trygghet och brottsbekämpning.• Mer råd från försäkringsbolagen.• Kanske behövs det en särskild landsbygdspolis.• Mer kontroll av Tullen ut från Sverige.• Mer fakta om brottsligheten på landsbygden.• Bättre bemötande från inspektörer.

Yngre djurbönder berörs särskilt starkt av djurrättsaktivism, vilket påverkar framtidstron.– &nbsp;Det är rätt så illavarslande om de som ska driva svensk livsmedelsproduktion framåt är tveksamma och inte vågar satsa, Peter Lundqvist, professor i arbetsvetenskap vid SLU.

”Illavarslande om de som ska driva svensk livsmedelsproduktion framåt inte vågar satsa”.