Sverige är i ett akut behov av fler bostäder. Trots att Sverige internationellt sett är ett väldigt glesbefolkat land så uppges ofta bristen på mark som ett hinder för bostadsbyggandet. Orsaken är det lapptäcke av strandskydd, riksintressen och naturreservat som ligger som en våt filt över mycket av den mark som skulle kunna utgöra attraktiva boendemiljöer.
”Stärk äganderätten och öka bostadsbyggandet”
Konsekvenserna av strandskydd och naturreservat har blivit orimligt stora, skriver Josefin Malmqvist och John Widegren från Moderaterna.
Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
Tanken bakom såväl strandskydd som riksintressen och naturreservat är god men det är uppenbart att konsekvenserna har blivit orimligt stora. Det måste nås en bättre balans mellan intresset av att skydda mark och behovet av bostäder.
Därför föreslår vi en rad nya åtgärder för att stärka äganderätten och tillgängliggöra mark för bostadsbyggande. Genom att göra mer mark som i dag är belagd med restriktioner tillgänglig kan vi dessutom fortsätta använda den produktiva jordbruksmarken, som annars ofta tas i anspråk till bostadsbyggande, till livsmedelsproduktion.
Utgångspunkten är att den totala arealen som omfattas av restriktioner som hindrar bostadsbyggande ska minska. I de fall mark trots allt omfattas av inskränkningar ska det genom regelbundna prövningar säkerställas att de är aktuella.
De som drabbas ekonomiskt av inskränkningar bör ersättas för det. Därtill bör mark som framgent skyddas också förvaltas bättre så att de värden som ligger till grund för skyddet verkligen bevaras och i bästa fall utvecklas.
Strandskydd. Vi föreslår att det generella strandskyddet avskaffas och att kommunerna i stället får möjlighet att själva peka ut sjöar och vattendrag där 50 eller 100 meter strandskydd ska gälla. Därtill bör utredas hur privata markägare vid inskränkningar framgent kan ersättas för den värdeminskning strandskyddet ger upphov till. En sådan utredning behöver titta på hur omfattande ersättning som ska ges, hur det kan finansieras samt hur övergångsbestämmelser kan utformas på ett sätt som ger rimlig värdeöverföring mellan det offentliga och det privata.
Riksintressen. De riksintressen som inte uttrycks i lag bör endast vara giltiga under en viss tid och därefter förfalla. Om myndigheten som har gjort anspråk på riksintresset på nytt ansöker om att området även fortsatt ska vara ett riksintresse bör tidsfristen förlängas ytterligare en period.
Naturreservat. Aktualiteten av naturreservat bör likt för riksintressen säkras genom att de löper under en begränsad tid och att ansökan sedan behöver göras på nytt. I dag ska de kommuner och länsstyrelser som inrättar naturreservat ersätta markägaren, det är bra.
I dag kan kommuner dock få ersättning från staten på upp till 50 procent av markersättningen när de inrättar naturreservat, det tycker vi är fel. Kommunerna bör själva stå för kostnaden fullt ut för de naturreservat de inrättar. Vi anser också att det ska krävas en långsiktig finansieringsplan för att inrätta ett naturreservat för att garantera att reservatets naturvärden bevaras över tid.
Äganderätten bör stärkas och bostadsbyggandet underlättas. Samtidigt ska det som verkligen behöver skyddas prioriteras för att bevara de höga samhälls- och naturvärden som utgör grunden för skydden.
Josefin Malmqvist
Bostadspolitisk talesperson Moderaterna
John Widegren
Landsbygdspolitisk talesperson Moderaterna