facebooktwittermail d

”Oro för framtiden i lantbruket”

Stagnerande livsmedelsproduktion kräver politiska initiativ. Det behövs långsiktiga reformer, inte fler krisstöd.

Gröna strån tittar fram genom snötäcke på åker.
Nytt år hägrar. Hur blir 2023 för svenskt lantbruk? FOTO: THOMAS ADOLFSÉN/TT

Detta är en ledartext. Det innebär att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Lönsamheten i jordbruket väntas minska nästa år och nya Cap kommer också ge mindre till bönderna. Landsbygdsministern måste på något sätt stimulera till den utlovade ökade produktionen av livsmedel.

Nu börjar det gå att beräkna hur de nya stöden i Cap slår från 2023 jämfört med tidigare år. I ATL visade norrländska lantbrukare hur kompensationsstöden minskar på många gårdar. Med nya gränser mellan stödområden blir det också nyckfullt med förändringarna. Närliggande gårdar kan få helt olika resultat.

Frågan om stödens storlek och fördelning är alltid intressant och viktig. I år, med de mycket höga kostnaderna för el, diesel och mineralgödsel är stödpolitiken viktigare än på länge. Lantbrukarna vittnade i ATL om att de funderar på att dra ned produktionen eller helt enkelt lägga ned.

Det är allvarliga ord med tanke på att gårdsreportagen i ATL ofta präglas av satsningar och framtidstro. Nu gäller framtidsoro, åtminstone i Norrland.

Ludvig & Co har analyserat lönsamheten för de viktigaste produktionsgrenarna, hur det ser ut 2022 och prognosen för 2023. I år ser det bra ut för spannmålsodlingen, vinstmarginalen är högre än tidigare år.

Glädjande nog bärgades trots svårigheter med utvintring av höstgrödor och dyra insatsmedel en bra skörd av spannmål på 5,8 miljoner ton. Växtodlingen lever upp till kravet på en ökande produktion, så som livsmedelsstrategin förespråkar.

Även mjölkproduktionen har ett fint år med ökande lönsamhet. Höjda avräkningspriser och krisstödet har varit till nytta. Man får ha i minnet de stora regionala variationerna, och också vad gäller mjölken det aktuella mejeriets betalningsförmåga. När man köpte gödsel och foder och om man har bundet elavtal spelade också stor roll för resultatet.

Även grisuppfödarna ökar sin lönsamhet något. Skörden har varit bra och de höjda kostnaderna har kunnat kompenseras av högre avräkningspriser och krisstöd.

Äggbranschen har en svag lönsamhet på grund av överskott och i köttdjursuppfödningen är det kärvt. Nötkreatursuppfödarna hade sitt goda år i fjol och är i nedförsbacke vad gäller lönsamheten. Avräkningspriserna på kött har gått upp men toppen verkar nådd.

Som helhet har 2022 gått överraskande bra. Det gäller inte prognosen för 2023. Den är dystrare för samtliga produktionsgrenar.

Möjligen kan gödsel och diesel bli billigare nästa år tack vare lågkonjunkturen. El vågar ingen sia om och räntorna stiger definitivt. Lågkonjunktur innebär också fattigare konsumenter så det blir svårt höja avräkningspriserna särskilt mycket.

Har då det hyfsade utfallet i år också medfört en ökad produktion av mjölk och kött? Tyvärr inte. Invägningen av konventionell mjölk minskar med 1,6 procent och den ekologiska med 5,1.

Köttuppfödningen har också en vikande trend. Efter att den lyckades ta marknadsandelar från importen under pandemin har detta vänt nedåt under första halvåret i år. Såväl gris- som nöt- och fårkött minskar i produktion och möter en ökad import. Den svenska marknadsandelen minskar för samtliga djurslag.

En tidigare ledare uppmärksammade hur utsatt befolkningen i Norrland är i händelse av krig. En ökad livsmedelsproduktion i Norrland vore önskvärd för att ge ökad trygghet men som läget beskrivs av lantbrukarna ovan är det inte särskilt troligt.

Det är i denna kärva miljö den nye landsbygdsministern ska medverka till att sätta fart på produktionen. Det är positivt att nya investeringsstöd blir tillgängliga och att det är känt hur den nya Capperioden fungerar. Men för att lantbrukarna ska våga bygga krävs en stabil framtidstro. Där väntar vi på politiska initiativ och långsiktiga reformer, inte fler krisstöd.

I opposition var flera partier i regeringskonstellationen beredda att lägga en miljard extra på jordbruket. Nu syns den inte till, men det kanske finns hopp för framtiden. Den behövs!

Läs mer:

Bondens kostnader fortsätter stiga och driver upp matpriserna

Oro hos bank för att mindre gårdar lägger ner

Larmet: Elkrisen hotar matförsörjningen