Jesper Stärn

1686141085829.jpeg

Inom antikviteter brukar begreppet proveniens användas för uppgifter om ett föremåls ursprung och historia som tillför ett värde. Värdet på en guldklocka höjs väsentligt om det är Winstons Churchills gamla fickur eller satt på Steve McQueens vänsterarm under en biltävling, trots att det kan handla om samma märke och tillverkare.

Samma sak gäller för de biobränslen som blandas in i olika hög grad i all bensin- och diesel som säljs i Sverige. Det är en rejäl skillnad i värdet på den etanol som tillverkas av spannmål på Lantmännens fabrik utanför Norrköping och det majsbaserade bränsle som importeras från USA, även om de tekniskt håller samma kvalitet.Det är dock inte den historiska proveniensen som trissar upp värdet på Lantmännens etanol utan svenska bönders klimatprestanda. När den tidigare energichefen Magnus Kagevik tog över som vd för hela Lantmännen-koncernen för drygt ett år sedan var det med förhoppningen att samma ursprungskoncept ska kunna utökas från bränsle till livsmedel.– Vi säljer egentligen inte etanol utan fossil koldioxidreduktion till bränslebolagen och det finns en direkt korrelation mellan reduktionen och det pris vi kan få. Du kan blanda in mindre av vår etanol och få samma miljöeffekt. Det är i stort sett ett till två jämfört med amerikansk etanol. Men där är vi inte på livsmedel ännu, säger Magnus Kagevik.Han är maskiningenjören som, efter att ha arbetat för Whirlpool och Assa Abloy på flera olika kontor runtom i Europa, för fem år sedan tog över ledningen för Lantmännen Energi. Därefter blev han befordrad till vd för Lantmännen från den 1 april 2022 när den tidigare chefen Per Olof Nyman gick i pension.

<h2>Utmaning få kunder att betala mer</h2>Nu leder han Lantmännens satsning på att, med hjälp av rejält sänkta utsläpp och bättre mätbarhet hela vägen ner på gårdsnivå, höja betalningsförmågan för svenska lantbruksprodukter. Under bolagets eget odlingsprogram för spannmål har utsläppen redan sänkts med en tredjedel sedan 2015 och de räknar med att pressa ner koldioxidavtrycket ytterligare i år med hjälp av fossilfri mineralgödsel från Yara.– Det här handlar inte om att köpa utsläppsrätter, utan det här är att faktiska använda produkter som är producerade fossilfritt. Det finns en tydlighet i det som gör det enklare att kommunicera till konsumenter och andra, säger Magnus Kagevik.Tajmingen är dock svår. Under ett år där stigande mat- och energipriser har drivit upp inflationen till den högsta nivån på decennier har konsumenter börjat välja billigare varor i butik. Något som märks av i att andelen ekologisk mat som säljs i livsmedelshandeln har sjunkit tre år i rad och att 18&nbsp;000 hektar ekologisk jordbruksmark förra året konverterades till konventionellt bruk, enligt Ekologiska Årsrapporten.

Att i det läget få konsumenter att betala mer för klimatmärkta makaroner kommer att bli en utmaning men är också del av en större trend. I år har Norrmejerier börjat sälja en klimatvänlig mjölk med tydligt fokus på mindre utsläpp. Samtidigt har de tre svenska stora livsmedelskedjorna samtidigt förpliktat sig att minska inte bara sina egna utsläpp utan också sina leverantörers i enligt med FN-initiativet Science Based Targets.Magnus Kagevik vill dock inte ställa klimat och ekologi mot varandra utan säger att Lantmännen inkluderar både koldioxidutsläpp och biodiversitet i bolagets egna odlingsprogram Klimat &amp; Natur. Det är ett program som med konkreta åtgärder för odling och märkning av slutprodukt i butik är ett av verktygen för att höja värdet på skörden.– Vi försöker fånga båda två. Är man ansluten till programmet ska man köra sina maskiner på biobränsle för att minska de fossila utsläppen. Men man ska också nyttja tekniker som precisionsodling för att optimera användandet av växtnäring och blommande kantzoner runt fälten för att ge plats åt pollinerare, säger Magnus Kagevik.

1686141066778.jpeg

Den andra stora åtgärden Lantmännen genomför inom svensk spannmålsodling är bättre mätbarhet i samarbete med företaget Agronod. Genom att samla in mer mätdata vill företaget stödja ökad precisionsodling genom att gårdarna ska kunna tillgodoräkna sig lokala klimatdata i stället för schablonvärden uträknande för hela riket.

<h2>Bättre matchning&nbsp;</h2>Agronod har som affärsidé att samla ihop data från alla gårdars åkrar för att sedan låta utomstående bolag utveckla lösningar som ska leda till både ökad lönsamhet och hållbarhet. Magnus Kagevik säger att det kommer att bli tydligare vad det egentligen är som kan göras och prioriteras när väl data har börjat samlas in i stor skala. På sikt kan de leda till inte bara robustare grödor, utan också bättre matchning mellan lantbrukets val av grödor och livsmedelsbranschens behov.– Vi kan inte ta fram en sort för varje gård, så hur optimerar vid då sortförädlingen för att till exempel ta fram de bästa sorterna för södra Sverige? Där går det att aggregera data för att förstå saker och ting bättre, säger Magnus Kagevik.Förra sommaren invigde Lantmännen en ny anläggning vid sitt växtförädlingscenter i Svalöv som ska snabba upp arbetet med att ta fram mer produktiva och resistenta sorter.Tidigare den här sommaren träffades även EU:s högsta jordbrukstjänstemän i just i Svalöv i samband med Sveriges ordförandeskap för att bland annat diskutera den europeiska jordbrukspolitikens syn på moderna växtförädlingsmetoder, såsom till exempel användningen av den så kallade gensaxen för att snabba på utvecklingen.Runt om i Europa bubblar annars missnöjet med EU:s jordbrukspolitik bland bönder. Krav på kraftig minskning av växtskyddsmedel, mineralgödsel och kväveutsläpp har lett till protester runtom på kontinenten.Sverige ligger långt fram i Europa när det gäller ett hållbart lantbruk, sett till både låg användning av växtskyddsmedel och utsläpp av kväve, och skulle därför kunna vinna på striktare miljöregler även på kontinenten. Den stora utmaningen är dock att EU utgår från en halvering av de nuvarande utsläppen och att Sverige därmed inte skulle få tillgodoräkna sig åtgärder som redan har genomförts.­– Om vi redan är bäst i Europa så kan inte vi få samma procentuella minskningskrav som alla andra har. Man kan inte sätta lagstiftningen efter den sämsta åkern i Europa. Där måste svenska politiker, branschföreningar och även vi som företag bli mycket aktivare, säger han.

<h3>Magnus Kagevik</h3>Ålder: 56Yrke: Vd för Lantmännen sedan den 1 april 2022Tidigare roller: Chef för Lantmännen Energi sedan 2018, chefspositioner inom Assa Abloy och WhirlpoolUtbildning: Maskiningenjör vid Linköpings tekniska högskolaFamilj: Fru och två vuxna söner

<h3>Läs även</h3><a href="https://www.atl.nu/lantmannen-overens-med-kopare-om-rysk-forsaljning">Lantmännen överens med köpare om rysk försäljning</a><a href="https://www.atl.nu/lantmannen-rustar-for-svag-skord">Lantmännen rustar för svag skörd</a><a href="https://www.atl.nu/nytt-rekordresultat-for-lantmannen">Stark start för Lantmännen</a>

Lantmännens vd Magnus Kagevik vill öka lönsamheten i det svenska lantbruket.Nu leder han Lantmännens satsning på att, med hjälp av rejält sänkta utsläpp och bättre mätbarhet hela vägen ner på gårdsnivå, höja betalningsförmågan för svenska lantbruksprodukter.

Genom att få bönders klimatprestanda att räknas lika högt i bröd som i etanolspetsad bensin vill Lantmännens vd Magnus Kagevik öka lönsamheten i det svenska lantbruket.