facebooktwittermail

Spårbarhet ska göra spridning rumsren

Revaqcertifieringen är branschens försök att göra avloppsslammet rumsrent. I dag är runt 70 procent av allt slam som sprids på åkermark certifierat och spårbart.

Kartbilden över Skåne nedan är unik. Den är hämtad ur en databas över revaqslamning och de färgade prickarna visar vilka åkrar som gödslades med slam från revaqcertifierade reningsverk förra året.

Bild som visar var revaqcertifierat slam spridits 2016.
Bild som visar var revaqcertifierat slam spridits 2016. FOTO: SVENSKT VATTEN

I databasen går det att se varje enskild åker och också få information om fastighetsbeteckning, vilket reningsverk slammet kommer från, hur många hektar som har gödslats, vilken dag det skedde, hur många ton som har spritts och mängden näringsämnen som slammet har tillfört.

– All information om revaqslammet ska vara öppen och transparent. Är man intresserad av kretsloppsfrågor kan man kontakta oss och få en inloggning till vårt system, säger Anders Finnson, miljöexpert på Svenskt Vatten, branschföreningen för landets VA-organisationer och ägare till revaqcertifieringen.

Måste vara salmonellafritt

Spårbarheten är en av de faktorer som skiljer revaqslam från vanligt avloppsslam. Slammet måste även vara salmonellafritt. Revaq har gränsvärden för ett 60-tal grundämnen och kräver även att industrier som är anslutna till reningsverken fasar ut ett stort antal organiska ämnen.

I styrgruppen för revaq sitter även Svensk Dagligvaruhandel, Livsmedelsföretagen och LRF.

– VI är varken för eller emot slam, det är upp till den enskilde lantbrukaren att avgöra. Vi är med i revaqs styrgrupp för att driva och pusha kraven inom revaq, säger Peter Wallenberg, mark- och kretsloppsexpert på LRF.

– Vi ska inte ha ett system som tillför föroreningar till åkermarken. Läkemedel, mikroplaster, tungmetaller och antibiotikaresistenta bakterier ska inte finnas med.

Lantmännen säger både ja och nej

Från Lantmännens sida säger man nej till slamgödslade råvaror i sitt eget livsmedelssortiment men tar samtidigt emot spannmål som gödslats med revaqslam. Den går främst till foder, bioenergi eller på export till kunder som inte kräver slamfrihet.

Spannmål från åkrar som gödslats med konventionellt slam tas inte längre emot.

– Vi vill att reningsverken ska känna att det finns en press från branschen att producera slam utifrån ordning och reda, säger Mikael Jeppsson, spannmålschef på Lantmännen.

Premiumsortiment

Grödor som vuxit på oslammade åkrar och inte heller har behandlats med stråförkorningsmedel hamnar i ett premiumsortiment som kontrolleras av tredje part. Grödorna ger en merbetalning på 5 öre per kilo.

För övriga grödor litar Lantmännen helt på den enskilde lantbrukaren. Det sker ingen kontroll av om uppgifterna stämmer.

– Nej, vi har inte gjort någon kontroll. Vill kunden ha en garanti för att en vara inte är slammad så ska man välja premium, säger Mikael Jeppsson.