”Solkraft är en möjlighet – inte ett hot”

I debattartikeln ”Solelen kan bli en dyr läxa för många” framförs flera felaktiga påståenden om solkraftens påverkan på Sveriges energisystem, jordbruk och markägare. Svensk Solenergi välkomnar en nyanserad diskussion och vill kort bemöta missförstånden.

En stor del av solkraften används direkt där den produceras, utan att överföras via elnätet. Det är en av fördelarna med solkraft. Men Sverige har också utmärkta förutsättningar att integrera betydligt mer solel i nätet än i dag eftersom vi har en stabil grund i de andra kraftslagen. Solel tillför också elnätet nytta genom att vara det kraftslag som snabbast regleras ned vid behov. Samtidigt utvecklas tekniken för energilagring snabbt och kostnaderna för batterier sjunker rejält varje år. Att bygga framtidens elsystem – som hanterar de väderberoende kraftslagen intermittens – blir alltså billigare för varje dag.

Det är märkligt att Per Ask framställer solkraftsarrenden som något negativt. Jordbrukets ekonomi är pressad och för många lantbrukare innebär arrendet en välkommen möjlighet att diversifiera intäkterna och skapa en stabilare ekonomi. LRF:s undersökning från i år visar att 59 procent av lantbrukarna är positiva till elproduktion och hela 89 procent av dem som vill utöka sin elproduktion är intresserade av just solkraft. Det är helt logiskt med tanke på solkraftens potential som en hållbar och lönsam intäktskälla för just lantbrukare.

Inte heller stämmer det att solkraften långsiktigt försämrar jordbruksmarken. Mark med solpaneler kan fortsätta att användas för bete, vilket är mycket vanligt, eller odling i form av solsambruk. Solpanelerna kommer självklart inte att placeras på den mest produktiva jordbruksmarken. Återställning av marken regleras vanligtvis redan i arrendeavtalen, och ofta förelägger länsstyrelsen krav på nedmontering som en del i miljöprövningen. Verksamhetsutövare har alltså försäkringar eller medel avsatta till att återställa marken när anläggningen tas ur bruk.

När det gäller natur- och kulturvärden säkerställer länsstyrelsens prövning att projektet har en acceptabel påverkan.  Det är redan i dag svårt att få tillstånd för solkraft i känsliga områden. Man får inte anlägga en solpark utan att visa att samhällsintresset av elproduktion i solcellsanläggningen väger tyngre än samhällsintresset livsmedelsproduktion. Det har slagits fast i flera domar, senast i Mark- och miljööverdomstolen.

Solkraft är en möjlighet, inte ett hot. Den bidrar till lägre elpriser, skapar nya intäktsmöjligheter för lantbrukare och leder Sverige till en mer hållbar energiframtid.