Fredrik Stork

Skiss över kretsloppet från atmosfärisk koldioxid till biokol.

large_Unknown.jpeg

medium_Unknown.jpeg

small_Unknown.jpeg

thumbnail_Unknown.jpeg

Unknown.jpeg

<p>Biokolets fördelar har seglat upp på mångas läppar. Det har klimatfördelar men också närings- och vattenhållande egenskaper som bidrar till bördigare jordar.</p>

<p>– Det som är nytt nu och som är vårt motiv, är att kolsänksrätter har börjat bli en ekonomisk faktor att räkna med, och något som lantbruket kan dra nytta av, säger uppfinnaren Henric Andersson, som är en av huvudpersonerna bakom tävlingskonceptet Solkol.</p><p>Biokol tillverkas i speciella ugnar enligt samma principer som träkol, det vill säga genom upphettning i en syrefri miljö. Förutom biokol skissar teamet bakom Solkol även på att ta vara på pyrolysgaserna genom att kyla ner gasen till pyrolysolja. På så sätt skulle man kunna lagra delar av energin tills den behövs, som på vintern när det finns ett större effektbehov. Oljan skulle då kunna eldas i en traditionell panna med brännare, eller raffineras till andra oljeprodukter i ett raffinaderi.</p>

<h2>Gasar när elpriset är lågt</h2><p>Överskottsenergin från sol- och vindkraft är också en bärande del i konceptet. Dels kan den användas för att driva pyrolysprocessen upp mot 700 grader i kammaren, men den skulle också kunna användas för att torka materialet för att få upp verkningsgraden inför pyrolysen.</p><p>Det förstnämnda ska göras genom speciella elektriska skruvar, berättar Henric Andersson. Tanken är sedan att produktionsprocessen ska korrelera med elpriset automatiskt. Vill man vara vitsig kan man säga att man ”gasar på” när elpriset är lågt och så bromsar man när elpriset är så högt att det är omöjligt att få ekonomisk bärighet i produktionen.</p>

large_biokol3.jpg

medium_biokol3.jpg

small_biokol3.jpg

thumbnail_biokol3.jpg

biokol3.jpg

<h2>Har byggt prototyper</h2><p>Konceptet är i första hand en pappersprodukt, men Henric Anderssons team har också hunnit med att bygga enstaka prototyper för att testa sina teorier. I tidig ungdom studerade han på lantbruksskola och tog sedan anställning på lantbruk innan han omskolade sig till ingenjör. Därefter har han hunnit med jobb på både ABB och Saab innan han startade egen produktutveckling för fyra år sedan. Utvecklingsarbetet bedriver han i sin egen firma där han också har en deltidsanställd.</p><h2>Kräver dubbla insatsen flis</h2><p>Nötterna som återstår att knäcka är bland annat vilken typ av biomassa som är mest optimal och vilken storlek fraktionen måste ha för att vara lätthanterlig för lantbrukarna.&nbsp;</p><p>Här finns det mer eller mindre dammiga varianter. Enklast är sannolikt att använda träflis, samt avfallsprodukter som halm, möglig spannmål och hästgödsel.</p><p>Är man bara ute efter värme blir det traditionellt mer värme i en vanlig panna. Men med försäljningen av biokolen, kolsänksrätter och olika restprodukter är bedömningen att affären ska bli ännu bättre.</p><p>– Upp till 50 procent av energin blir kvar i biokolet, och det innebär att det krävs nästan dubbla insatsen flis om man enbart jämför med värmeproduktion i en traditionell flispanna.</p><p>Företag som Microsoft köper redan kolsänksrätter för att kompensera för sina utsläpp och därför gäller det att Sverige är med på banan, resonerar Henric Andersson. Här upplever han att Finland ligger långt före som redan har en egen handelsplats, Puro, där även svenska aktörer säljer sina kolsänksrätter.</p><p>– Drömmen är att det ska finnas flera såna här anläggningar runt om i Sverige, där lantbruket drar nytta av pengarna från klimatkompensationen och att det ska stärka lantbruket, gynna klimatet och ge bättre tillväxt på de svagaste jordarna, säger han.</p>

Närbild på Henric Andersson. Han hoppas att lantbruket ska dra nytta av möjligheten att skapa kolsänksrätter med hjälp av biokol.

large_Henric Andersson.jpg

medium_Henric Andersson.jpg

small_Henric Andersson.jpg

thumbnail_Henric Andersson.jpg

Henric Andersson.jpg

<h3>Så funkar det</h3><p>Från solcellerna genereras el som används för att driva upp pyrolysprocessen mot 700 grader celcius. Biokolspannan, eller biokolsungnen som är en mer korrekt benämning, matas i sin tur med trä och växtrester som har tagit upp koldioxid genom fotosyntesen. Kvar blir ett biokol som har mycket lång nedbrytningstid, och som därmed kan fungera som kolsänka. Halveringstiden för biokol uppskattas till mellan 150 och 5 000 år. Biokolen har dessutom både vatten- och näringsbuffrande egenskaper och kan därmed göra stor nytta på både åkrar och i planteringar.</p><p>Källa: Solkol och biokol.se</p><p>&nbsp;</p>

<p>Solkol är Agtech Challenge-projektet som förenar solelens fördelar med biokolets många miljö- och affärsnyttor. Målet är att det ska mynna ut i en ny storts flexibel biokolsanläggning.</p>

Ska förena solelens fördelar med biokolets många miljö- och affärsnyttor.

Från solel till biokol - nytt projekt för framtidens energi

Teknik

Agtech Challenge-projekt förenar solelens fördelar med biokolets många miljö- och affärsnyttor.