facebooktwittermail d

Billigare snytbaggeskydd med motståndskraftiga plantor

Det finns en genetisk variation i hur bra granplantor klarar angrepp av snytbagge. Med rätt plantor kan dödligheten minska med 10-20 procent, visar ny forskning.

Snytbaggen är den ekonomiskt viktigaste skogsskadeinsekten i Sverige. Dels genom att den dödar och skadar ett stort antal plantor varje år, dels genom kostnaderna för olika förebyggande åtgärder.

Men enligt ny forskning vid SLU, Umeå universitet, Skogforsk och det spanska forskningscentrat MBG-CSIC finns en genetisk variation i hur mycket granplantorna skadas.

– Skillnaderna är inte väldigt stora, men tydliga, säger Göran Nordlander, professor vid

Institutionen för ekologi på SLU, och fortsätter:

– Genom att välja mer motståndskraftigt material bör det vara möjligt att minska plantdödligheten med 10-20 procent.

Gratis skydd

En fördel med att använda den medfödda, genetiska motståndskraften är att det i stort sett är gratis, det gäller bara att föröka upp plantor från rätt föräldrar.

Varför har ingen tänkt på detta tidigare?

– Det har man nog, men det är först nu som vi haft möjlighet att genomföra så storskaliga försök som behövs.

Exakt vad som avgör motståndskraften mot snytbaggar vet forskarna ännu inte.

– Det är nog en lång rad kemiska ämnen som gör att vissa plantor är lite mer osmakliga för snytbaggarna. Plantor utgör bara en liten del av snytbaggarnas föda. Om en planta smakar mindre gott är chansen stor att snytbaggen går någon annanstans, och då är det sannolikt inte en planta utan något annat den börjar gnaga på istället, förklarar Göran Nordlander.

Förhoppningar för tall

Han ser inte den nya upptäckten som en definitiv lösning på problemet med snytbaggar, utan som ett verktyg bland andra i det förebyggande arbetet.

– Tillsammans med till exempel markberedning skulle plantor med genetisk motståndskraft kunna ge tillräckligt snytbaggeskydd på vissa marker.

Ett uppföljningsprojekt är redan påbörjat, och forskarna är också intresserade av att jämföra den genetiska motståndskraften mot snytbaggar med den forskning som görs på genetisk motståndskraft mot rotröta.

Från Spanien finns resultat på att tall kan ha större variation i den genetiska motståndskraften mot angrepp av snytbagge, och enligt Göran Nordlander finns förhoppningar om att det även kan gälla för svenska förhållanden.

LÄS OCKSÅ: Många problem med snytbaggar

LÄS ÄVEN: Vitaminer kan ge skydd mot snytbagge