Den rödgröna sidan tycker att vi ska odla mindre intensivt, och att det inte gör något om produktionen minskar.
I det utspel om EU:s jordbrukspolitik som Socialdemokraterna gjorde nyligen finns inget produktionsinriktat, politiken ska användas till mycket men inte till matproduktion, verkar det som.
Å andra sidan finns debattörer och forskare som varnar för matbrist. 2050 är vi nio miljarder människor på jorden och det betyder att livsmedelsproduktionen måste öka med mellan 70 och 100 procent. Utan att vi har mer mark och vatten till förfogande.
Vid jordbruks- och trädgårdskonferensen i Alnarp diskuterade professor Rune Andersson, SLU, detta ämne. Det var tankeväckande.
Världens odlingsvärda jordar är i stort sett uppodlade. Viss nyodling förekommer, men åkermark förloras kontinuerligt genom jordförstöring och till det urbana samhället. Halva jordens befolkning försörjs genom överuttag av vatten. Matsvinnet och lagringsförlusterna är enorma.
Lösningen finns inte i haven. Det svarar bara för två procent av livsmedelsförsörjningen och utfiskning hotar. Vill vi äta fisk i framtiden måste den i högre grad odlas - och utfodras med foder producerat på åkermark. Vi vill också ha energi från åkern.
Slutsatsen är att konkurrensen om åkermarken hårdnar. Den ska användas till matproduktion. Energin får hämtas från restprodukter från matproduktionen eller från marginalmarker som väg- och järnvägskanter och kraftledningsgator.
I dag är många gårdar kombinationsföretag med flera grenar, och trenden mot diversifiering fortsätter. Men på lite längre sikt måste det komma en tid när livsmedelsproduktionen blir allt viktigare på gårdarna.
- De areella näringarna blir de allra viktigaste, och det kan gå fort, sa Rune Andersson.
Så hur ser framtiden ut? Ekologisk odling och mark ur bruk av naturvårdsskäl? Eller intensiv matproduktion på åkermarken och energiproduktion genom buskröjning i dikeskanter?
Hur angenämt det första alternativet än verkar så är det andra alternativet det troliga.Lars Vernersson
Snart bara mat som gäller på åkern
Ska vi gasa eller bromsa? Den som följer den jordbrukspolitiska debatten kastas mellan ståndpunkterna.