Fredrik Stork

Mikhail Soloviev, Johan Wendt och Bosse Rappne står uppradade i TV-studion.

Irriot draknastet_ljusare.jpg

Många av oss har nog inte ens tänkt tanken att vi människor en dag skulle kunna hacka oss in i växternas innersta väsen och få reda på exakt vad växterna känner.Men föreställ dig för en sekund att du fäster en klädnypa på växtens blad och plötsligt får du veta att plantan efterfrågar mer näring eller att den är på väg att ta skada av allt vatten.Ska vi tro Johan Wendt, som är en av grundarna bakom Irriot som tillverkar och säljer trådlös bevattningsinfrastruktur, är det inte så komplicerat som man först kan tro.– När jag nyper mig själv i kinden skickas signaler till hjärnan som berättar att jag känner en stress i kinden och växterna kommunicerar egentligen på samma sätt. Detta har människan känt till i hundra år, men hittills har problemet varit att det har varit för mycket brus i kommunikationen, säger Johan Wendt.

1676379935073.jpeg

Genom att tyda signalerna skulle vi alltså kunna lära oss mer om hur växternas behov ser ut, och det är just det Irriot vill göra. Nyligen fick företaget fem miljoner kronor från Jordbruksverket för att integrera en sensor från schweiziska Vivent, som bygger på att plantan utrustas med en klämma som gör att växten kan kommunicera när den behöver mer vatten och näring. I förlängningen skulle plantan kanske till och med kunna få detta serverat automatiskt.Systemet ska nu byggas ut och testas hos två jordgubbsodlare i Sverige.

FÖR ATT SPARA så mycket vatten som möjligt bygger Irriot in flera olika tekniker i sina lösningar. En gård som har kommit långt är Stora Juleboda gård på Österlen som driver en äppelodling med 35 000 träd.Till skillnad från sina konkurrenter på världsmarknaden är Irriots främsta säljargument fortfarande att systemet är trådlöst. Det var bland annat det som lockade Stora Juleboda gård att gå över till företagets bevattningsteknik för två år sedan.Sedan dess har många av de stora svenska odlarna och plantskolorna inom trädgårdsnäringen gått över till samma teknik.

<h3>Stora Juleboda gård</h3>Ägare: Marcus Callenbring och Anna Callenbring.Produktion: 39 hektar med 45 000 fruktträd och bärbuskar, samt 100 hektar växtodling.Kuriosa: Marcus Callenbring var en av de första i Sverige som slog till på <a href="https://www.atl.nu/solcellsdriven-farmdroid-rensar-ogras">Farmdroids</a> kombinerade såmaskin och radrensningsmaskin.

Precis som många andra använde Stora Juleboda gård tidigare kilometervis med nedgrävda elledningar för att styra alla bevattningsventiler på fältet, vilket skapade stor oreda när elkablarna grävdes av. Nu styrs de 14 sektionerna trådlöst på ett rullande schema, vilket är en förutsättning för att trycket i ledningarna inte ska haverera.– Det funkar väldigt bra, säger Marcus Callenbring som driver gården.

För att spara vatten har systemet också kompletterats med en sensor som stänger av droppbevattningen när det regnar.– Vi har även sensorer som känner av om det behöver vattnas i en viss avdelning och om det inte behövs går den vidare till nästa. Vi använder även en temperatursensor för att frostbekämpa. I dag gör vi det genom att slå på fläktarna, men nästa år planerar vi att slå på vattenspridarna för att frostbekämpa.För att få till en bra frostbekämpning på det här sättet är temperatursensorerna, men framför allt styrningen av vattenflödena, avgörande.– När man frostbekämpar med vatten går det egentligen ut på att man fryser in blomman, så att pistillen håller en temperatur runt nollan. Sen fryser man blomman utifrån med vatten för att skapa ett större och större skydd. Det blir lite som i en iglo.

Stora Juleboda deltar i projektet som Svensk Kolinlagring håller i.

1671456576400.jpeg

Hur mycket vatten gården sparar har han ännu inte utvärderat, men besparingen är betydande och det gör också att pumparna drar mindre el. Enligt Marcus Callenbring har tekniken inte krånglat sedan systemet installerades för drygt två år sedan.Förutom enkelheten uppskattar han särskilt möjligheten att bygga ut systemet med olika typer av sensorer och att all data och alla larm är tillgängliga i mobiltelefonen.I äppelodlingen droppbevattnas varje år tusentals nyplanterade träd på det här sättet, berättar Marcus Callenbring.– Det sparar jättemycket vatten. Vi har planterat alla träd på kraftigt växande grundstammar och vattnar bara under etableringsfasen.

Marcus Callenbring på Stora Juleboda gård

farmdroid-radrensning-4.jpg

Som företag har Irriot siktet inställt på att automatisera all bevattning med hjälp av olika sensorer. Bolaget grundades 2018, och när ATL senast träffade nyckelpersonerna 2019 kretsade mycket av tekniken kring företagets <a href="https://www.atl.nu/har-styrs-bevattningen-med-tradlos-precision">digitala ventiler</a>, som fortfarande är hjärtat i verksamheten. Enkelt förklarat styrs kranarna av en basstation som bygger upp ett fem kilometer stort trådlöst nätverk och som gör att ventilerna kan öppnas och stängas automatiskt på distans.EN BETYDANDE FÖRDEL är att detta gör det enklare att vattna nattetid, speciellt på gårdar där man annars måste vara uppe och handdra varje ventil manuellt.Till detta kopplar företaget sedan en rad utvalda sensorer, bland annat sensorer som berättar om det har regnat, hur mycket det har regnat, PH, markfukt och snart kanske även plantans hälsotillstånd. Förhoppningen är att detta ska göra att odlarna kan dra slutsatser utifrån data i stället för att gå på magkänsla, som nästan alltid tenderar att resultera i att man vattnar för mycket eller att man skickar ut för mycket gödning i vattenslangarna, enligt Johan Wendt.– Bara en vanlig regnsensor är väldigt effektiv. Då vattnar man inte när det regnar och lägger man sedan till en nivåmätare så kan man även mäta hur mycket regn som faktiskt har fallit och räkna bort det från konstbevattningsgivan, säger han.

1676379928473.jpeg

Lagom till att företaget skulle lansera sin teknik inträffade pandemin. Det gjorde att hela lanseringsfasen fick läggas på is när bolagets kinesiska underleverantör inte fick fram några produkter. Stundtals var det nära att hela bolaget gick omkull.– Vi insåg direkt att det inte skulle gå och att vi var tvungna att hitta en ny tillverkare. Samtidigt hade vi lovat leveranser inför säsongen 2020. Men det missade vi helt. Det fanns inte en chans att få fram hårdvaran.I samma veva totalgrusades också hela säljstrategin när alla mässor ställdes in. Det gjorde det närmast omöjligt att få in kunder i uppstartsskedet.– 2020 var ett väldigt tufft år och spolar vi fram till februari 2021 hade vi verkligen kniven mot strupen. Pengarna i kassan var slut och vi hade ett väldigt litet lager kvar. Vi gjorde en minirunda där vi tog in en miljon, bland annat genom en delfinansiering som jag stod för själv. Det gjorde att vi kunde få fram hårdvara, säger Johan Wendt.

1676379922242.jpeg

Samtidigt sökte företaget även in till <a href="https://www.svtplay.se/video/82Dm6zD/draknastet/avsnitt-4?info=visa">Draknästet</a> i SVT, ett program som bygger på att man försöker sälja in sina idéer för en grupp affärsänglar som sedan får möjlighet att investera i bolagen.– Vi fick ett par bud i Draknästet, men värderingen på 12 miljoner kronor var för låg för att vi ens skulle överväga det. Så vi valde att kämpa vidare med näbbar och klor och så plötsligt i mars-april började försäljningen lossna. Mycket av detta berodde på att vi kunde delta på de stora mässorna. Sedan dess har flera svenska odlare, men även jättar som återförsäljaren Hermann Meyer valt att ta in tekniken i sin portfölj.Även om Irriots medverkan i <a href="https://www.svtplay.se/video/82Dm6zD/draknastet/avsnitt-4?info=visa">Draknästet</a> aldrig blev någon framgång, var TV-programmet ändå avgörande för att förtaget finns kvar i dag. För inför att programmet skulle sändas intervjuades Johan Wendt i Aftonbladet där han fick berätta om vad som hänt med företaget efter det att programmet spelades in. På så sätt fick företaget kontakt med 30 investerare, varav två sedan valdes ut i urvalsprocessen.– Det var den sista pusselbiten som gjorde att vi fick in pengar på kontot.

<h3>Irriot fokuserar på tillväxt</h3>Omsättning: 2,3 miljoner kronor (2021).Vinst: - 1,2 miljoner kronor.Anställda: Fem plus nio konsulter, som dock inte jobbar heltid.Största ägare: Johan Wendt, Mikhail Soloviev, Alex Palin, LRF Ventures och Curitas Ventures.

Efter framgångarna i Sverige och Europa skickar Irriot i dag offerter över hela världen, men fokus ligger i första hand på de fem regionerna Nordafrika-Mellanöstern, Sydafrika, Australien, Kalifornien samt Europa.Vid sidan av de trådlösa möjligheterna har även minskad vattenförbrukning och potentialen i att öka skördarna med hjälp av smart teknik blivit ett allt viktigare säljargument.– 70 procent av all färskvattenkonsumtion går till jordbruket, så det är där vi människor har möjlighet att agera och öka skördarna, säger Johan Wendt.Näst på tur står även att ge sig in på den lukrativa marknaden för rampbevattning, något som i så fall kan komma att bli extra intressant för många svenska odlare.– Vi tittar på en plantskola som har väldigt mycket rampbevattning och vi kommer antagligen att ta fram ett system inför nästa säsong, utvärdera det och sedan använda det som case när vi bygger rampförsäljningen.TACK VARE DET trådlösa nätverket kommer odlarna då att helt fritt kunna välja var sensorerna och ventilerna ska sitta.– Men vi kommer inte sälja ventilerna, utan hjärnan och automationen som sitter ovanpå. Eftersom allt är trådlöst kommer vi nå fram överallt.Företaget har i dag 40 kunder i Sverige, och har på några år fått stor spridning i odlarledet,&nbsp; i stort sett enbart med hjälp av mun till mun-metoden. Företaget har också 100 kunder utomlands, men går än så länge inte med vinst.

Mycket hade visserligen sett annorlunda ut om inte en stororder från ett land i Mellanöstern uteblivit. Landets tullmyndighet hänvisade till att utrustningen skulle kunna användas i terrorsyfte. Men Johan Wendt är i själva verket övertygad om att det handlade om att betala mutor under bordet.– Så jobbar inte vi och det är tråkigt, för vi hade jättemånga projekt på gång i det här landet. Förhoppningsvis kommer vi att gå med vinst nästa år. Samtidigt är vår första prioritet just nu inte att gå med vinst utan att växa.

1671633480653.jpeg

<h3>Så fungerar tekniken</h3>Irriots basstation, som är hjärtat i verksamheten, bygger upp ett fem kilometer stort trådlöst så kallat Lora-nätverk. Lora används för att bygga trådlösa nät över större ytor med hjälp av licensfria frekvenser. Basstationen styr sedan alla trådlösa ventiler ute i fältet, genom att öppna och stänga dessa enligt ett förutbestämt schema för att trycket inte ska fallera i ledningarna. Till basstationen kan kunderna sedan välja att koppla på en rad trådlösa sensorer, som exempelvis mäter nederbörd, markfukt och PH. Droppbevattningssystem är traditionellt väldigt vattensnåla, och när nederbörden i det här fallet räknas bort automatiskt med hjälp av sensorer, leder det till att stora mängder vatten kan sparas i odlingarna.Källa: Irriot

1676379941355.jpeg

1676379947862.jpeg

<h3>Konstbevattning i Sverige</h3>I dag utgör jordbrukets vattenanvändning endast 3&nbsp;procent av den totala vattenanvändningen i Sverige, inklusive den mängd som går till lantbruksdjuren. Men prognosen är att vattenbehovet kommer att öka, vilket särskilt kan skapa konkurrens om vattnet i sydöstra Sverige. Utvecklingen drivs dels av olika lönsamhetsaspekter, grödval, men också av klimatförändringarna.I dag finns ingen officiell bevattningsstatistik i Sverige som är kvalitetssäkrad. Men enligt inofficiella uppgifter från Jordbruksverket, som alltså kan ha en viss felmarginal, bevattnades 73 000 hektar 2020. Enligt lika inofficiella uppgifter var spannmål den gröda som krävde mest bevattning 2016 med 20 500 hektar, följt av potatis (13 500 hektar), färska grönsaker på friland (5 600 hektar) och vall (4 300 hektar). Sockerbetor, majs, raps, samt frukt- och bär inklusive jordgubbar är exempel på andra grödor som också bevattnas i stor eller viss utsträckning.Källa: Jordbruksverket

<div style="position:relative;width:100%;padding-bottom:56.25%;"><iframe allow="autoplay; fullscreen" allowfullscreen referrerpolicy="no-referrer-when-downgrade" src="https://api.screen9.com/embed/ypBKIGnCNDfAbt47GEnGGSQCQkcKsf6EYAk6Zn2hh7hglPJaIOzJ2Mk4V2TYy9gb" style="border:0;width:100%;height:100%;position:absolute" title="Tid och vatten att spara med precisionsbevattning"></iframe><script type="application/ld+json">{"@context": "https://schema.org", "@type": "VideoObject", "description": "ATL tittar n\u00e4rmare p\u00e5 svenska Irriot och intervjuar Bosse Rappne som \u00e4r f\u00f6rst ut med tekniken.", "name": "Tid och vatten att spara med precisionsbevattning", "thumbnailUrl": ["https://cfcdn.screen9.com/img/X/H/XHD0LHE9or5amXgd7NoowQ_fg/480p_6.jpg?v=0", "https://cfcdn.screen9.com/img/X/H/XHD0LHE9or5amXgd7NoowQ_fg/720p_6.jpg?v=0", "https://cfcdn.screen9.com/img/X/H/XHD0LHE9or5amXgd7NoowQ_fg/240p_6.jpg?v=0", "https://cfcdn.screen9.com/img/X/H/XHD0LHE9or5amXgd7NoowQ_fg/360p_6.jpg?v=0", "https://cfcdn.screen9.com/img/X/H/XHD0LHE9or5amXgd7NoowQ_fg/144p_6.jpg?v=0", "https://cfcdn.screen9.com/img/X/H/XHD0LHE9or5amXgd7NoowQ_fg/thumb_6.jpg?v=0", "https://cfcdn.screen9.com/img/X/H/XHD0LHE9or5amXgd7NoowQ_fg/image_6.jpg?v=0"], "uploadDate": "2019-10-08T11:33:11", "duration": "PT2M51S", "interactionStatistic": {"@type": "InteractionCounter", "interactionType": "https://schema.org/WatchAction", "userInteractionCount": 730}, "embedUrl": "https://api.screen9.com/embed/ypBKIGnCNDfAbt47GEnGGSQCQkcKsf6EYAk6Zn2hh7hglPJaIOzJ2Mk4V2TYy9gb"}</script></div>

Så funkar Irriots teknik

<h3>Läs också</h3><a href="https://www.atl.nu/trottnade-pa-jobbet-satsade-pa-applen-i-norr">Storsatsning på äpplen och iscider i norr</a><a href="https://www.atl.nu/basta-metoden-for-spridning-av-biokol">Vill få fart på äppelodlingen med biokol</a>

Svenska Irriot har på kort tid knutit till sig flera stora svenska frukt-, bär- och grönsaksodlare. Företaget gick nästan omkull under pandemin men räddades genom sin medverkan i SVT:s Draknästet – trots att de tackade nej till affärsänglarnas bud. ATL:s Fredrik Stork har fördjupat sig i tekniken som ska låta grödan tala om när den behöver vatten och näring.

Företaget som räddades av SVT:s Draknästet driver framtidens bevattningsteknik.

Irriot - från konkurshot till framgångssaga

Teknik

Johan Wendt om varför framtiden ligger i rampbevattning och smarta sensorer, pandemin som nästan knäckte företaget och hur hela bolaget räddades av SVT:s Draknästet.