SM-medaljören blir ekologisk mjölkbonde

Han har cyklat på landslagsnivå och bland annat tagit 8 SM-medaljer. Nu hänger cykeln i garaget och Lars Andersson står inför en helt ny utmaning.

– Det är skräckblandad förtjusning och en känsla av att ha tagit lite vatten över huvudet ibland, säger han och skrattar.

Den gamla släktgården ligger i Södervidinge, västra Skåne, med en gammal kvarn intill gårdsbyggnaderna som vittnar om tidigare generationers livsverk.

Pappa Anders Andersson hade inte en tanke på att hans elittränande son skulle vilja ta över.

Men efter ett par otursförföljda tävlingssäsonger för två år sedan med skador och en krasch på tävlingsbanan valde Lars Andersson att lägga elitidrottskarriären på hyllan. Han kom hem till sin pappa och började hjälpa till i mjölkproduktionen.

– Jag tyckte faktiskt det var kul och då blev det också naturligt att jag skulle ta över, säger han.

Lars Andersson första tanke var att driva gården konventionellt några år för att lära sig grunderna. Men sedan öppnade Skånemejerier upp för ta in fler ekoproducenter och det var ”nu eller aldrig”.

– Från början var intresset mer ideologiskt, jag gillar rena livsmedel, men ekonomin är den utlösande faktorn, säger Lars Andersson.

Det låga mjölkpriset gör att konventionell produktion inte är lönsam på gården.

– Det kan väl gå i alla fall plus minus noll när det är tillräckligt många kossor som mjölkar men nu i sommar när priset har varit nere och vänt på 2,35 kronor per kilo så blöder mjölkproduktionen på rätt bra, säger han.

Genom att ställa om till ekologiskt visar de kalkyler Lars Andersson tagit fram med hjälp av rådgivare att resultatet efter avskrivningar ska ge vinst. Då ligger även investeringen i mjölkrobot och viss utbyggnad för att få plats med en större besättning med i kalkylen.

– Siffrorna går inte att blunda för, det är bara att köra, säger pappa Anders Andersson.

Under våren och sommaren har marken lagts i tvåårig karens för omställning till ekologisk produktion. Eftersom gården bara har vall och betesmarker innebär det inte så stora förändringar i odlingen.

Omställningen av mjölkproduktionen inleds först till nästa betessäsong.

– För korna blir det ingen större skillnad på den här gården mer än att vi tvingar ut dem på bete lite längre, säger Lars Andersson.

Den största utmaningen med omställningen är att det egenproducerade grovfodret måste räcka.

– Att få tag på ekologiskt grovfoder här omkring är omöjligt, säger han.

Därför har han också arrenderat till ytterligare 30 hektar och odlar totalt 80 hektar vall för att ha stora marginaler och kunna parera torrår.

[BILD]

Han räknar med att kostnaden för det inköpta kraftfodret stiger med 30 procent vid övergången till ekologiskt. Men det kompenseras mer än väl av ekotillägget på 1,50 kronor per kilo mjölk.

Redan nu när marken lagts in i karens men mjölkproduktionen fortfarande drivs konventionellt ger Skånemejerier en tilläggsbetalning på 30 öre per kilo.

Erfarenheten av att utöva cykling på elitnivå har han nytta av som bonde.

– Jag är sjukt envis och inte rädd för att jobba hårt för att nå mina mål, säger han.

Även om han inte riktigt får utlopp för ”tävlingsdjävulen” som i cykelkarriären har det nya bondelivet många andra fördelar.

– Att köra och hämta balar en sommarkväll klockan 10, det är helt vindstilla och man ser över halva Skåne! Det är fint! säger han.

Fakta Mjölkproduktionen

Produktionen ligger i genomsnitt på 10 300 -10 400 kilo ECM, energikorrigerad mjölk, per ko och år.

Gården har tidigare haft ungefär 45 mjölkande kor men är snart uppe i 60 då nya kor köpts in från en närliggande gård. Målet är att komma upp i cirka 70 mjölkande kor för att fylla den planerade mjölkroboten. På gården finns en mjölkgrop med 6 platser från 1994. Korna går i lösdrift på djupströbädd.

Fakta: Omställning till ekologisk mjölkproduktion

Det tar oftast 18 månader att ställa om till ekologisk mjölkproduktion. Växtodlingen och djurhållningen har olika omställningstider. Normalt börjar omställningen av växtodlingen under våren och efter 12 månader är den gröda som skördas eller betas godkänd att utfodra gårdens djur med. Vid betessläpp andra året är det lämpligt att kornas omställning börjar. Betet är omställningsfoder och utöver betet kan korna utfodras med vall- och proteinfoder från första årets omställning. Detta får vara maximalt 20 procent av årsbehovet. När korna varit omställda i 6 månader kan man börja leverera ekologisk mjölk under senhösten andra året.

Källa: Starta Eko Mjölk Jordbruksverket