Ulf Aronsson

Korsnäs sågverk i augusti 1954, med vad som då betecknades som en modern ramsåg.

1675261556887.jpeg

Korsnäs Sågverks AB grundades redan 1855 i just Korsnäs vid sjön Runn, utanför Falun. Initiativet kom från Georg de Laval, tidigare militär och chef för lantmäteriet i Gävleborgs län, och under 1870-talet började företaget också köpa upp skogsmark.

Mellan 1876 och 1889 samarbetade Korsnäs med Stora Kopparberg, som senare kom att ingå i Stora Enso, samt Kopparbergs &amp; Hofors Sågverks AB om gemensamma avverkningar.&nbsp;1899 hade företaget vuxit ur kostymen i Korsnäs och flyttade hela verksamheten 10 mil till kusten vid till Gävle. Flytten är en av Sveriges största industriflyttar någonsin, där såghus, bostäder, bogserbåtar och arbetare fick följa med till Bomhus.&nbsp;Efter flytten började Korsnäs köpa skog närmare den nya lokaliseringsorten, bland annat i norra Uppland. Skog köptes in från Oslättfors bruk, Gammelstilla bruk, Forsbacka Jernverks AB och Söderfors bruk. Även Gysinge ABs skog köptes in, ett företagsnamn som återkom 2019 som <a href="https://www.atl.nu/gysinge-skog-nytt-skogsbolag">Gysinge Skog AB</a> efter delningen av Bergvik.1910 var det dags för nästa milstolpe när Korsnäs byggde en sulfitfabrik i Karskär, ett hamnområde i Gävle, för att ta hand om spillet från sågverket. 1915 kompletteras den med en sulfitfabrik och 1925 köpte Korsnäs den första pappersmaskinen för att också göra papper av pappersmassan.&nbsp;1932 startade Korsnäs en fabrik för monteringsfärdiga trähus i Bomhus och 1936 köpte de 80 000 hektar skog av Gimo-Österbybruk, vilket innebar att det totala innehavet ökade till cirka 300 000 hektar.&nbsp;<h2>Kinnevik kliver in</h2>1936 klev också nystartade investeringsbolaget Kinnevik in som huvudägare i Korsnäs. Kinnevik grundades av Robert von Horn, Wilhelm Klingspor och Hugo Stenbeck, där den sistnämnde med tiden blev dominerande ägare.Med de nya delägarna fortsatte Korsnäs sin expansion och startade 1938 tillsammans med Kooperativa Förbundet en fabrik för träfiberskivor i Karlholm. Korsnäs sålde senare sin andel till KF men tillverkningen drevs vidare under namnet Karlit ända till 2012, <a href="https://www.atl.nu/mellanskog-forlorar-miljoner-i-karlits-konkurs">när företaget gick i konkurs</a>.1947 ändrades namnet till Korsnäs AB och 1951 lades husfabriken ned. 1950 och 1960 köpte Korsnäs Stjernsunds bruk och Marma Långrörs AB, skogsinnehavet ökade till 666 000 hektar, varav 515 000 hektar produktiv skogsmark.Parallellt med skogsindustrin byggde Korsnäs även upp en verksamhet inom vattenkraft genom delägande i Krångede AB samt kraftverken Eldforsen, Hummelforsen, Furudal, Vässinkoski, Noppikoski och flera kraftverk i Ljusnan.1953 blev Korsnäs först i Sverige med en maskin för kraftpapper och 1976 startade företaget kartongtillverkning.

Jan Stenbeck vid Korsnäs bolagsstämma i januari 1984.

1675262036907.jpeg

<h3>Jan Stenbeck</h3>Jan Stenbeck var sonson till Hugo Stenbeck, en av Kinneviks tre grundare, och klev in i ledningen 1977. 1984 tog han full kontroll över Kinnevik efter att ha manövrerat ut sina systrar, Margaretha af Ugglas (som senare blev svensk utrikesminister) och Elisabeth Silfverstolpe, i en arvstvist.&nbsp;Jan Stenbeck satsade på att bygga upp verksamhet inom media, bland annat genom att bryta upp tidigare statliga monopol som Sveriges Radio och Televerket. Tele 2, Comvik, TV3, Metro och MTG, Modern Times Group, med mera <a href="https://www.atl.nu/miljardarer-pa-skog">finansierades med vinsterna</a> från Kinneviks innehav i traditionell industri som Sandvik och inte minst Korsnäs.När Jan Stenbeck dog 2002, 59 år gammal, tog hans dotter Cristina Stenbeck över ledningen av Kinnevik. 2013 ansåg hon att Kinneviks media- och telebolag kunde stå på egna ben och sålde därför innehavet i mångåriga kassakon Korsnäs.&nbsp;

Under slutet av 1980-talet gjorde stora investeringar i Korsnäsverken i Gävle, 1993 såldes vattenkraften till Stockholm Energi och köptes senare av finska Fortum.2002 lämnade Korsnäs sin ursprungliga verksamhet genom att sälja <a href="https://www.atl.nu/pyrocell-gor-bioolja-fran-sagspan">Kastets sågverk</a> i Bomhus till Sveaskog. Samtidigt köpte Sveaskog också 235 000 hektar av Korsnäs skogsmark, prislappen för skog och såg var på sammanlagt 2 miljarder kronor.&nbsp;Två år senare sålde Korsnäs resterande 320 000 hektar skog till nybildade Bergvik Skog, som också köpte 1,54 miljoner hektar skog av Stora Enso för sammanlagt 18 miljarder kronor. Korsnäs fick en 5-procentig ägarandel i Bergvik, Stora Enso fick 45 procent och resten såldes till institutionella placerare. &nbsp;2005 fick staten med råge tillbaka pengarna som de lagt på att köpa skog från Korsnäs. För 3,6 miljarder kronor köpte Korsnäs kartongtillverkaren Frövi av Sveaskog, som nu beslutat att bli ett <a href="https://www.atl.nu/setra-annu-osalt-efter-20-ar">renodlat skogsförvaltningsbolag</a>. Genom köpet blev Korsnäs Europas största tillverkare av vätskekartong.

FRÖVI 15 NOV 2005 - Korsnäs tf vd Vigo Carlund, t.h. får papperen för att skriva under på att Kinneviksägda Korsnäs köper kartiongtillverkaren Frövi av statsägda Sveavkog för 3,6 miljarder kronor, i Frövi på tisdagen. Längst till vänster Sveaskogs vd Gunnar Olofsson och i mitten Sveaskogs styrelseordförande Bo Dockered.

1675261551016.jpeg

2009 <a href="https://www.atl.nu/korsnas-koper-rockhammars-bruk">köpte Korsnäs bruket i Rockhammar</a> av Rottneros för 145 miljoner kronor och 2011 slogs Korsnäs ihop med Billerud, där Kinnevik blev den största delägaren med 25 procent. Bara två år senare <a href="https://www.atl.nu/kinnevik-saljer-billerud-korsnas">sålde Kinnevik hela sitt innehav</a> i Billerud Korsnäs för 3,7 miljarder kronor, efter att ha varit huvudägare i Korsnäs i nästan 80 år.&nbsp;2019 delades Bergvik upp mellan delägarna. Billerud Korsnäs köpte ut sin andel för <a href="https://www.atl.nu/gysinge-skog-nytt-skogsbolag">6,4 miljarder kronor</a> men sålde snabbt det mesta av sina 360 000 hektar skog vidare &nbsp;till <a href="https://www.atl.nu/billerud-korsnas-saljer-bergvik-skog-ost">AMF för 11 miljarder kronor</a>. Ur resterna av Bergvik uppstod också <a href="https://www.atl.nu/fam-startar-nygammalt-skogsbolag">nygamla Kopparfors Skogar</a>. Det bolagsnamnet har rötter tillbaka till 1845 i Ockelbo, men hade legat vilande sen 1987 efter att tidigare ägaren Papyrus införlivats i Stora Enso.&nbsp;I oktober i fjol slopade Billerud delen Korsnäs i namnet med motiveringen att företagsnamnet behövde internationaliseras efter <a href="https://www.atl.nu/billerud-korsnas-koper-amerikanskt-bolag">köpet av amerikanska Verso</a>.&nbsp;Det innebar samtidigt slutet för namnet Korsnäs 167 år långa, och ganska brokiga, epok inom svensk skogsnäring. Men vem vet, kanske kommer Korsnäs, precis som Kopparfors och Gysinge, tillbaka som skogsföretag någon gång framöver?&nbsp;

Bilder från BIllerud Korsnäs invigning av KM7, kartongmaskin, vid Gruvöns bruk.

1675260745796.jpeg

Källor: Gefle Dagblad, DN, SVT, Bergvik, SvD, DI, foretagskallan.se, Aftonbladet, Expressen, Billerud, Wikipedia.

<h3>Mer läsning:</h3><a href="https://www.atl.nu/billerud-korsnas-ingar-miljardaffar-med-verso">Billerud Korsnäs i miljardaffär med Verso</a><a href="https://www.atl.nu/stora-enso-saljer-papyrus">Stora Enso säljer Papyrus</a><a href="https://www.atl.nu/bergvik-saljer-ut-skogen">Bergvik säljer skogen</a><a href="https://www.atl.nu/kopparfors-skogar-satsar-langsiktigt">Kopparfors Skogar satsar långsiktigt</a>

I nästan 170 år har Korsnäs funnits som sågverksföretag, skogsägare, cellulosaindustri med mera . Men nu försvinner bolagsnamnet sedan Billerud Korsnäs blivit bara Billerud. &nbsp;ATL:s skogsreporter Ulf Aronsson berättar här historien om en av Sveriges mest kända skogsbolag.&nbsp;

När Billerud slopar Korsnäs försvinner ett företagsnamn som funnits i svensk skogsindustri sen 1850-talet.

170 år med Korsnäs

Skog

I nästan 170 år har Korsnäs funnits som sågverksföretag, skogsägare, cellulosaindustri, med mera . Men nu försvinner namnet sedan Billerud Korsnäs blivit bara Billerud.  