facebooktwittermail d

Sluta likställa elbilar med Stureplan, LRF!

LRF borde se bonus-malusförslaget som en möjlighet och inte som ett hot.

Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Sju partier står bakom målet om en fossilberoende fordonsflotta till 2030, och nu kommer steg för steg åtgärderna som ska förverkliga målet. För nya bilar är bonus-malus det viktigaste verktyget, med en höjd premie för de grönaste bilarna som finansieras av en ökad avgift på nya bilar med hög klimatpåverkan. Att LRF i ATL den 9 maj går till storms mot detta är baserat på missuppfattningar.

Den som väljer en helt utsläppsfri bil – i praktiken en el- eller vätgasbil – får en bonus på 45 000 kronor, vilket LRF ser som ”uppenbart att regeringen väljer att subventionera fler Teslor på Stureplan”. Men bonusen motsvarar ungefär dagens supermiljöbilspremie på 40 000 kronor eftersom den nuvarande femåriga fordonsskattebefrielsen samtidigt tas bort.

Det hade varit rimligt om LRF efterfrågat en större premie, i linje med 2030-sekretariatet och nästan hela Miljösverige. Detta inte minst som vi nu ser ett snabbt genombrott för elbilen på landsbygden. Den nya generationens elbilar har 30-50 mils räckvidd och kan laddas på en timma. Därmed är de mest relevanta för den som har en något längre körsträcka. Det är där och inte runt Stureplan man kan köra in den initiala merkostnaden som trots allt finns kvar.

Men den stora skillnaden, som LRF helt har missat, är att också andra bilar med låga utsläpp får en bonus, däribland gasbilar som nu får 7 500 kronor. Tillsammans med andra satsningar som reduktionsplikt för drivmedel kan det bli en viktig del i att nå ”mer omfattande produktion av biodrivmedel från svensk bioråvara” som både LRF och vi omhuldar.

Från 1 juli 2018 får nya bilar med hög klimatpåverkan en höjd skatt, vilket LRF går till storms mot. Men skatten betyder att bonusen finansieras av smutsiga bilar, i stället för att ta från skola och omsorg och ge till elbilar. En sådan ordning bör LRF applådera, särskilt som den som vill undvika att betala malus alltså har ett brett utbud av elbilar, laddhybrider, gasbilar, hybrider och snåldieslar att välja mellan.

Staten går enligt prognosen vinst på bonus-malus de första åren, vilket upprör LRF. Mer konstruktivt hade varit att diskutera vad överskottet ska användas till. Där föreslår vi en ökad bonus för gasbilar, en viss bonus för etanolbilar och en informationssatsning för konsumenten. Kan LRF i en mer konstruktiv anda ställa sig bakom detta?

Två tredjedelar av nybilsförsäljningen är förmåns- och tjänstebilar. LRFs förslag att bonus-malus enbart ska gälla privatbilismen skulle alltså minimera dess klimatstyrande effekt. Sju partier av åtta möjliga ser bonus-malus som en viktig del i att nå klimatmålen för transportsektorn. LRF erbjuder inte tillstymmelsen av förklaring till hur de anser att målen ska nås utan detta verktyg.

Helena Jonsson vinnlägger sig ofta om att debatten ska få fördjupas, vilket är lovvärt och viktigt – men så icke denna gång. När finansdepartementet nyligen skickade ”Ett bonus–malus-system för nya lätta fordon” på remiss, svarade vi och 60 andra organisationer – men inte LRF. Om de prioriterat att svara, hade de kanske också fått den fördjupade kunskap som de nu så beklagligt saknar, och slutat jämställa grön bilism med Stureplan.

Mattias Goldmann

VD tankesmedjan Fores med 2030-sekretariatet