Cecilia Persson

Tröska jobbar med att skörda försöksfälten.

article_1666942540496.jpeg

large_1666942540496.jpeg

medium_1666942540496.jpeg

1666942540496.jpeg

Det dammar bakom många stora skördetröskor på slätten i Västergötland i augusti. Men inte överallt.

På Lanna förssöksstation i Kvänum har ”stortröskan” ett skärbord som inte är mer än två meter brett.&nbsp;Precisionsodling får en ny definition på forskningsstationerna i Sverige. Det vet Sofia Delin, disputerad agronom och forskningsledare på Lanna, som varvar dagarna med skrivbordsjobb och fältarbete.&nbsp;– Försökspersonalen har att göra hela året. Det är mycket tid i fält. Det är ett litet glapp i november till februari då man ser över maskiner. Fast då brukar det bli timmar inne på labbet i Skara för att hjälpa forskare, säger hon.Lanna har de äldsta långliggande försöken som fortfarande är igång. Egendomen köptes 1929 för att fungera som en modern försöksgård.&nbsp;– Från början ville man lära sig hur tätt ska dikena vara när man började täckdika lerslätterna. Man ville även se hur man behöver kalka och stallgödsla för att odlingen ska bli bra på den styva leran. Sedan ville man ha mark som kunde ge jämna försök, och det var så man hamnade i det här området, säger Sofia Delin.

article_1666944533865.jpeg

large_1666944533865.jpeg

medium_1666944533865.jpeg

1666944533865.jpeg

<h2>Försöken föddes ur oro – och hopp</h2>De flesta långliggande försöken i Sverige drogs igång i en revolutionerande tid för jordbruket. Från mitten av 1900-talet hade mineralgödsel och kemiska växtskyddsmedel börjat användas i större omfattning, gårdarna växte och kunde nu uteslutande hålla på med växtodling.Försöken blev en reaktion på jordbrukets snabba förändring, och det behövdes särskild mark för att kunna studera omställningen.&nbsp;– Man ville få veta hur ”bra” det gick att få marken med alla nya gödselmedel. Men det fanns också en oro. Vad kommer att hända med jordarna när man börjar kalka och använda kemikalier?, säger Sabina Braun, forskare på institutionen för Mark och Miljö och koordinator för de långliggande försöken.&nbsp;<h2>Ligga lite ”utanför boxen”</h2>Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, har fyra fältstationer för växtodlingsförsök i Sverige, från Röbäcksdalen i norr till Lönsstorp i syd.&nbsp;Även Hushållningssällskapen har ett stort antal försöksstationer men har en lite annan profil. Stationerna som bär SLU:s namn ska göra försök som är något mer inriktade på forskning, och med ett upplägg som ligger ”lite utanför boxen”, som Sofia Delin sammanfattar det.&nbsp;När hon började jobba på Lanna försöksstation för några år sedan hittade hon många spår efter gamla försök i uthusen på gården.&nbsp;Behållare med Thomasfosfat stod kvar i en lada, i mängder som byggts upp från försök som börjat på 1930-talet.&nbsp;– Det är ett försök vi håller på att göra om. Det kändes inte så aktuellt med Thomasfosfat och inte så roligt att hantera heller. Man har sett det man behövde få se med det. Nu håller vi på att gå över till vanligt fosfat istället, säger Sofia Delin.&nbsp;Många av de långliggande försöken har samma röda tråd. Det handlar ofta om hela odlingssystem, som att följa växtföljder eller vad som påverkar mullhalten i fält.&nbsp;Flera av forskningsfrågorna har fått sin renässans – långt senare.&nbsp;– Mellangrödor har knappt någon brytt sig om i många år, till exempel. Men sedan blev frågan om kolinlagring aktuell. Då finns det mycket data om mellangrödor från våra försök, säger Sabina Braun.

En ålderdomlig soltimmemätare på åker.

large_1661415547187.jpeg

medium_1661415547187.jpeg

1661415547187.jpeg

Hon fortsätter:&nbsp;– Det går trender i vad man vill titta på. Därför ska man akta sig för att säga ”det här försöket är inte intressant”.&nbsp;Nu när mineralgödsel blivit betydligt mycket dyrare på kort tid, vill fler få veta mer om det som forskarna undersökt under årtionden:&nbsp;– När det är krisläge ökar intresset för våra försök. Det är väldigt tydligt. Då är det bra att vi har de här referenserna. Vi kan se att ”här har vi snålgödslat i 50 år och då har vi de här resultaten", säger Sabina Braun.Sofia Delin, som är docent i markvetenskap med inriktning växtnäringslära, har också märkt ett ökat intresse för gödslingsfrågan i år, bland annat från rådgivare som vill ha vetenskaplig evidens bakom sina råd.&nbsp;Hon pekar på egna rutor med gödslingsförsök som hon forskar om, bland annat hur kvävet ska tas upp effektivare med olika behandlingar av nötflytgödsel. Små gula pinnar visar inom vilka gränser försöken görs.&nbsp;

Lanna forskningsstation i Västergötland är en del av SLU. Här finns över 80-åriga fältförsök.

large_1661415557652.jpeg

medium_1661415557652.jpeg

1661415557652.jpeg

Hur tröskas det här?&nbsp;– Man tröskar bort kanterna i början och slutet av rutan, så att det blir en tio meter lång kärna kvar. Så kör man den två meter breda tröskan genom den och får 20 kvadratmeter skördeyta, säger Sofia Delin. &nbsp;Hur mycket inspiration får du &nbsp;av bönder i ditt jobb?&nbsp;– Man måste träffa de som äger de här frågorna. Det är alltid bra att träffa bönder, de kommer ofta med bra idéer. Men&nbsp;som forskare har jag mest kontakt med rådgivarna, som får föra vidare kunskapen från forskningen ut i näringen. &nbsp;De yngsta långliggande försöken i Sverige, har inte legat så länge alls utan startade 2019.&nbsp;Forskare från Sverige, Sydafrika och Storbritannien samarbetar för att försöka bygga ett glyfosatfritt odlingssystem, genom att odla med olika växtföljder och olika former av markbearbetning.&nbsp;– De vill ta reda på hur man kan utveckla arbetet för att klara sig med minimal mängd växtskyddsmedel, säger Sabina Braun.Ämnet är högaktuellt, inte minst för Europa. Glyfosatens framtid ska avgöras av EU och unionen vill hitta fler alternativ till kemiska bekämpningsmedel.&nbsp;

David Widmark går med hund i koppel över grön gräsmatta. Jordbruksmaskiner i bakgrunden.

large_1661415568683.jpeg

medium_1661415568683.jpeg

1661415568683.jpeg

<h2>Ny vägdragning blev utmaning</h2>Även om &nbsp;forskare kan ta del av många av de tidigare resultaten från alla försöken, återstår ett omfattande arbete för SLU att digitalisera och katalogisera allt som antecknats.&nbsp;Bara på Lanna trängs många pärmar i bokhyllorna, med årtal från 1980- och 1990-talet noterade på ryggarna.&nbsp;Förr i tiden hade SLU en egen avdelning som arbetade med fältförsöken, med en fältpatrull som åkte runt och arbetade heltid med att föra bok över resultaten. I dag ser organisationen helt annorlunda ut. &nbsp;Dessutom finns det många luckor, trots att en stor mängd data är sparade från försöken. Det beror på att metadata har försvunnit, vilket betyder att det finns resultat från olika etapper av försöken, men vad de angetts i för enhet måste redas ut.&nbsp;– Det är ett jätteprojekt. Det är också svårt att få finansiering för det eftersom det inte kommer att leda till direkta publiceringar. Men vi håller på att utlysa en tjänst för att ta in någon som kan gå igenom arkivet och försöka få in så mycket data som möjligt, säger Sabina Braun.<h2>Tvingades flytta försöken till Borgeby</h2>Det är inte den enda utmaningen för fältförsöken. På 70 år har städer och tätorter vuxit och vägarna har blivit fler. För ett dussin år sedan fick SLU fatta ett unikt beslut när en ny bilväg drogs rätt över försöksmarken i Alnarp.&nbsp;– Då fick vi noggrant lägga all jord på lastbilsflak från varje ruta och lägga den i Borgeby istället. Det har faktiskt inte blivit några märkbara skillnader i skörd efteråt, säger Sabina Braun.&nbsp;Nästa problem är Uppsalas planerade spårvagnslinje ut till SLU i Ultuna. Då hamnar kanske Sveriges mest kända jordbruksförsök i skottgluggen.&nbsp;Det handlar om det så kallade Ramförsöket, som anlades 1956. – Försöket handlar om vad som händer med mullhalten om olika organiska material tillförs. Vi använder det mycket både i undervisning och forskning. Men vi tror inte att det går att flytta det försöket tyvärr, säger Sabina Braun.

Anpassad maskinparkPå Lanna finns utrustning för parcellvis sådd, gödsling och skörd. Den nyaste försökssåmaskinen klarar kombisådd och olika radavstånd och myllningsdjup.&nbsp;Gården har två flytgödselspridare, en tunna som klarar 4 till 8 meters bred släpslangspridare. Det finns utrustning för parcellvis radhackning och en parcellgödselspridare. Gården har också drönare som kan ta vanliga foton över försöken, och infraröda bilder för att räkna ut vegetationsindex.&nbsp;

Inne i utlakningshuset finns vippkärl för avrinningsmätning.

large_1661415536395.jpeg

medium_1661415536395.jpeg

1661415536395.jpeg

<h2>Skörd till högstbjudande</h2>Ute på Varaslätten finns inget planerat bygge som ser ut att störa försöken i första taget.I maskinhallarna på Lanna ryms både nya och gamla redskap, som antingen köpts in eller byggts särskilt för att passa försöksverksamheten. Mest imponerande är kanske en buren flytgödselpridare från tyska Zunhammer som kan gödsla exakta givor i små parceller. Andra nyare inköp är en ogräshacka med en kamerastyrd radhackning.Gammalt och nytt blandas också. På den gamla Volvo BM-traktorn sitter en marksensor monterad, som används vid forskning om digital markkartering. Redskapet har ett spjut som hamras ner i marken och mäter jordegenskaper på olika djup.De olika försöken ger viktig kunskap, men forskningsarealerna är små jämfört med den vanliga odlingen på Lanna. Den västgötska egendomen brukar nästan 320 hektar, fördelat på tre olika gårdar, och säljer spannmålsskörden till högstbjudande, antingen Varaslättens Lagerhus eller Lantmännen.&nbsp;<h2>Sommarjobb med datainsamling</h2>Under 2022 har sädesfälten brutits av med några rutor med bön- och ärtodlingar i nya försök, som genomförs i samverkan med det omfattande växtförädlingsprojektet Grogrund.&nbsp;Ute bland parcellerna sitter Stina Larsson, som blev färdig agrotekniker i våras. Hela sommaren har hon jobbat på Lanna med att bland annat hålla koll på ärtförsöken och samla data åt forskarna.&nbsp;– Jag har räknat, mätt och rensat ogräs. Det blommade väldigt vackert här i olika färger.Det har varit en lärorik sommar.&nbsp;– Jag vet inte vad jag vill göra nu, men det har varit kul att se hur det fungerar i försök. Få se &nbsp;det nya som kommer.&nbsp;

large_1661415552935.jpeg

medium_1661415552935.jpeg

1661415552935.jpeg

<h3>EGENDOMARNA som SLU äger</h3>SLU är en stor markägare, och äger bland annat några större jordbruksfastigheter med både jord och skog.&nbsp;Lanna egendom – VästergötlandLanna egendom omfattar tre gårdar om totalt 320 ha kring Skara, varav 155 ha på Lanna och resten på gårdarna Götala och Brogården som ligger närmare Skara.&nbsp;Egendomen bedriver konventionell spannmålsodling och skogsbruk.&nbsp;Ultuna egendom – UpplandArealen omfattar 1 300 ha åkermark, 215 ha naturbeten och 60 ha övrig mark. Personalen består av inspektor, gårdsmästare och maskinförare. På egendomen odlas framförallt spannmål och grovfoder till försöksverksamhetens djur.Alnarps egendom – SkåneOmfattar 450 ha åker och 50 ha betesmark. Personalen består av en driftledare och en traktorförare. På egendomen odlas spannmål och sockerbetor.Hallfreda egendom – GotlandHallfreda egendom på Gotland omfattar 554 ha, varav 275 ha är åkermark och 279 ha skog. Utöver detta finns ett arrende på 28 ha åkermark. Grödorna som odlas är i huvudsak spannmål och oljeväxter, men också ärtor och rödklöverfrö.Källa: SLU

article_1666944545579.jpeg

large_1666944545579.jpeg

medium_1666944545579.jpeg

1666944545579.jpeg

<h3>Några av de långliggande försöken vid Lanna forskningsstation (Jordart: styv lera)</h3>Startår: 1936 respektive 1941De två äldsta fältförsöken i landet handlar om effekter av kalkning och fosforgödsling påverkar varandra. Vid starten tillfördes engångsgivor av kalk. I mitten på 1970-talet kalkades halva försöken om.&nbsp;Startår: 1981Humusbalans i vall. Försöket jämför odlingssystem med tämligen ensidig vallodling vid olika nivåer av kvävegödsling.Startår: 1993Vårsäd och oljeväxter med i två jordbearbetningssysten. I försöket handlar det om plöjning respektive reducerad jordbearbetning.Startår: 1996Markbiologi. Följer uppbyggnaden i marken genom tillförsel av växtnäring och organisk substans. På Lanna är de organiska materialen som tillförs gräshö, stallgödsel, rötslam och sopkompost. &nbsp;Startår: 1998Ekologisk växtföljd utan stallgödseltillförsel. Studerar ettåriga vallar, havre, höstvete och åkerböna.Startår: 2002Kväve- och fosforutlakning. Försöket undersöker lerjord vid odling av två-årig grönträda med olika putsningsfrekvens.Vem betalar försöken?&nbsp;SLU Långliggande jordbruksförsök finansieras av fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap (NJ-fakulteten) vid SLU.&nbsp;

Dyrare gödning och förändrat klimat gör att intresset för SLU:s långliggande fältförsök är större än på länge.På de styva lerorna på Varaslätten finns studier som pågått i över 80 år.&nbsp;

”Det går trender i vad man vill titta på.”

Gödselkris har väckt intresse för SLU:s långliggande försök

Växtodling

Dyrare gödning och förändrat klimat gör att intresset för SLU:s långliggande fältförsök är större än på länge. På de styva lerorna på Varaslätten finns studier som pågått i över 80 år. 