Olof Peronius

Betande kreatur vid Störlinge sjömarker på Öland.

1692870756181.jpeg

Som en del i projektet som går under namnet ”Nötkreatur – för hållbar livsmedelsförsörjning i tider av vattenbrist” ska två olika studier utföras i SLU:s egna mjölkkobesättning i Lövsta utanför Uppsala.

Den första går ut på att studera hur korna reagerar på att få dricksvatten av olika salthalt. Dels kommer de att få vatten som innehåller 6 gram salt per kilo – en salthalt som motsvarar den i södra delen av svenska Östersjön, dels får de vatten med 2 gram salt per kilo och slutligen helt saltfritt vatten.&nbsp;– Vi kommer att titta på hur det påverkar deras basala fysiologi men även produktionsegenskaper och beteende, säger Anna Jansson som är prefekt och professor på Institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi vid SLU.Tidigare studier från Sydamerika och Israel har varit av varierande kvalitet, enligt Anna Jansson. Det är inte självklart om resultaten därifrån kan överföras till svenska förhållanden med svenska kor.– Man kan ha synpunkter på de här studierna men baserat på dem så har vi hypotesen att det här kommer att funka. Vi tror att korna kommer att klara av att dricka bräckt vatten.

Vad är potentialen om det visar sig att de tål det?– Potentialen är att man i teorin skulle kunna minska behovet av färskvatten till nötkreatur till noll. Åtminstone på platser där man har tillgång till den här vattenresursen i form av Östersjön. Och på platser där det finns brunnar med bräckt vatten som man kanske tidigare har betraktat som otjänligt. Jag ser det framförallt som ett projekt som kan vara viktigt för de delar av Sverige där vattenbrist och låga grundvattennivåer är ett problem.

Anna Jansson, prefekt, professor, Institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi SLU

1692874690516.jpeg

Tänker du på Öland och Gotland?– Ja, framför allt på Öland och Gotland som har haft återkommande problem med vattenförsörjningen.I den andra studien på Lövsta ska forskarna titta på vattningsrutiner. Där kommer korna att få tillgång till vatten i olika tidsperioder med lite olika tidsintervall. Även där kommer de att studera hur korna påverkas beteendemässigt och fysiologiskt samt hur produktionen påverkas av detta.<h2>Koncentrerar urinen</h2>Det finns studier på andra idisslare, till exempel getter, som tyder på att de kan anpassa njurarnas funktion och avdunstningen från huden så att de bättre hushåller med vatten. De kan utsöndra en mycket koncentrerad urin utan att det påverkar deras mjölkproduktion och välfärd. På grund av egenskaperna hos njurarna kan de också dricka saltvatten upp till en viss salthalt. Idisslare kan också dricka mycket vid ett tillfälle och spara vattnet i förmagarna för att nyttja vattnet under en längre tid när dricksvatten inte finns tillgängligt. Dessa förmågor varierar mellan olika arter av idisslare och också mellan olika raser inom en art. Somaliska getter är till exempel bättre på det än den svenska lantrasgeten.

Getter förs till en somalisk kreaturmarknad.

1692886612106.jpeg

I studien på Lövsta kommer både SRB- och Holsteindjur att vara med. SLU:s hypotes är att SRB, Svensk rödbrokig boskap, är något bättre på att hushålla med vatten, och är anpassad för att kunna dricka bräckt vatten. Forskarna kommer att mäta den så kallade osmolaliteten, koncentrationen av lösa partiklar i mjölk och plasma, för att se hur uttorkade djuren är. De kommer även att ta urinprov som kan visa hur mycket djuren koncentrerar urinen.I en tredje studie kommer forskningsgruppen att studera kor som betar längs Östersjön – såväl köttdjur som amkor och kalvar.&nbsp;– Vi kommer att titta på allt från tillväxt till om vi ser några tecken på några störningar i digestionskanalen, diarré till exempel. Vi har också kopplat personer som är duktiga på vattenkvalitet till det här projektet. Så vi kommer även att provta Östersjön. Det vi gör den här sommaren är att vi intervjuar lantbrukare som vi fått tips om som har djur längs Östersjön.Har ni redan någon information därifrån som du kan dela?– Ja, vi har pratat med några stycken, uppifrån Uppland och ner till Öland. Många har goda erfarenheter av Östersjön som dricksvattenkälla. Men någon hade något år med tillväxtproblem, oklart vad det egentligen berodde på. Så enstaka har sagt att det har varit något problem som de tror kanske kunde vara kopplat till Östersjön. Det är ju väldigt anekdotisk bevisföring. Men jag tycker att många rapporterar goda, positiva erfarenheter.Ni ska mäta den mikrobiella kvaliteten i Östersjön. Finns det någon hypotes kring hur den ser ut?– Nej, det gör det inte.&nbsp;Det är inte så många som har mätt den i den här kontexten. Så det ska bli spännande att se vad det ger. När man pratar med lantbrukare så beskriver de att djuren går ut med bena i Östersjön och dricker. Vilket innebär att de förmodligen också lägger lite skit där. De rör upp dy från botten om förhållandena är sådana. Det ska bli intressant att se vad proverna visar.

Betande kor på Måkläppens naturreservat vid Skanör-Falsterbo.

1692885919971.jpeg

<h3>Nötkreatur – för hållbar livsmedelsförsörjning i tider av vattenbrist</h3>Ett ett tiotal personer kommer att vara engagerade i projektet som kommer att pågå fram till 2025, även om resultatet även kommer att bearbetas under 2026.Projektet finansieras av Formas, som är ett &nbsp;är ett statligt forskningsråd för hållbar utveckling. I projektet ingår forskare från SLU, Rise och Växa. Även LRF och en Länsstyrelse finns med som diskussionsparter. Lea Managos är doktorand i projektet.

<h3>Läs också</h3><a href="https://www.atl.nu/betesmarkerna-gynnar-arternas-specialister">Betesmarker gynnar de mest hotade arterna</a><a href="https://www.atl.nu/ny-forskning-ska-ge-grisuppfodare-nya-verktyg">Ny forskning ska ge grisuppfödare nya verktyg</a>

SLU ska undersöka om det är möjligt att markant minska behovet av grundvatten som dricksvatten till svenska kor genom att ändra i vattningsrutinerna – och kanske valet av koras.– Potentialen är att man i teorin skulle kunna minska behovet av färskvatten till nötkreatur till noll, säger SLU-professorn Anna Jansson.

”I teorin skulle man kunna minska behovet av färskvatten till nötkreatur till noll”, säger SLU-professorn Anna Jansson.