Monica Hedlund

large_Kycklingar.jpeg

medium_Kycklingar.jpeg

small_Kycklingar.jpeg

thumbnail_Kycklingar.jpeg

Kycklingar.jpeg

Konventionellt producerad kyckling från Sverige får rött ljus i WWF:s Köttguide 2021. Den Krav-märkta är den enda kyckling som får grönt ljus. Klimatcertifierad kyckling från Svenskt Sigill får grönt ljus för klimatpåverkan, men inte djurhälsa.

Lotta Berg är professor i husdjurens miljö och hälsa på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Hon tycker att det är problematiskt att WWF:s konsumentguide bara kan ge rött, gult eller grönt ljus för olika livsmedel. Med en så grov kategorisering hamnar det svenska produktionssättet i samma kategori som till exempel Thailand, Brasilien, Danmark och Tyskland.– Men i verkligheten är det stora skillnader i beläggningsgrad, foder, antibiotikaanvändning och djurskydd i de här länderna – och det kommer inte fram. Därmed får de svenska djuruppfödarna inte något erkännande för det arbete de faktiskt gör när det gäller djurhälsa och klimatpåverkan, säger Lotta Berg.

large_sdllV-JX8cy9jQ-nh.jpeg

medium_sdllV-JX8cy9jQ-nh.jpeg

small_sdllV-JX8cy9jQ-nh.jpeg

thumbnail_sdllV-JX8cy9jQ-nh.jpeg

sdllV-JX8cy9jQ-nh.jpeg

<h2>Värk i benen</h2>Enligt WWF är djurvälfärden inte tillräckligt bra eftersom konventionella svenska kycklingproducenter använder raser som är för snabbväxande, vilket gör att en del av kycklingarna får värk i benen och svårt att gå. De är också instängda inomhus i hela sitt liv.Lotta Berg betonar att benhälsan är ett känt problem hos snabbväxande kycklingar i alla länder.– Det finns ett antal internationella hybrider som används i hela världen, men svenska uppfödare har jobbat mycket med fodersammansättning och hantering ute på gårdarna. Även om kycklingarnas genetik är densamma är det synd att skillnaden mellan de svenska och de utländska inte kommer fram, säger hon.Att svenska kycklingar får rött ljus just i år beror på att WWF skärpt kraven angående både klimatpåverkan och djurvälfärd. Bedömningen av klimatkriteriet gäller för alla djurslag, men det är bara kycklingen som drabbats i form av en nedgradering.

<h2>Hela produktionskedjan</h2>Utifrån en studie om husdjurens klimatpåverkan från SLU 2019 kommer WWF och branschorganisationen Svensk fågel till olika slutsatser. Medan branschen menar att kycklinguppfödningen belastar klimatet med 2,6 kilo koldioxidekvivalenter per kilo benfritt kött, hävdar WWF att siffran är 3,6 kilo.– När man kommunicerar klimatsiffror för en produkt som når konsument så är det rimligt att inkludera hela produktionskedjan från gård till butik, som vi gjort för alla andra produkter i Köttguiden, säger Anna Richert, senior matexpert på WWF.Vad skulle vara viktigast att förändra inom svensk kycklingproduktion?&nbsp;– Det viktigaste nu är att det kommer fram bra underlag som visar på förbättringar i branschen. Kommer det fram oberoende studier som visar att våra bedömningar inte längre är riktiga kommer vi att ändra vår gradering för svensk kyckling, säger Anna Richert.

LÄS MER:<a href="https://atl.nu/svensk-fagel-om-wwf-kritiken">Svensk Fågel: ”Vi är ett föredöme för andra länder”</a><a href="https://www.atl.nu/wwf-kottguiden-2021">WWF i Köttguiden: Undvik svensk kyckling</a>

<h3>WWF:s Köttguide 2021</h3>Produkterna granskas utifrån fem kriterier: biologisk mångfald, klimat, kemiska bekämpningsmedel, djurvälfärd och antibiotikaanvändning.Den första Köttguiden togs fram av SLU 2013. Från 2015 har WWF utvecklat dem vidare och lagt till kriteriet antibiotikaanvändning, bland annat för att visa att hållbarhet inom köttproduktion inte bara handlar om mer än klimat.Guiden är tänkt att bidra till hållbara matvanor och en matkonsumtion inom planetens gränser.&nbsp;<h3>Forskning som WWF och Svensk fågel hänvisar till:</h3><a href="https://wwwwwfse.cdn.triggerfish.cloud/uploads/2021/11/carbon-footprint-of-meat-egg-cheese-and-plant-based-protein-sources_slu-v11.pdf">Carbon footprint of meat, egg, cheese and plant-based protein sources – compilation of data and discussion of assessing the climate impact in the WWF Swedish Meat Guide</a><a href="http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1356875/FULLTEXT01.pdf">Determining the climate impact of food for use in a climate tax-design of a consistent and transparent model (2019)</a>&nbsp;

I Världsnaturfonden WWF:s Köttguide 2021 är svensk kyckling ett lika dåligt val som thailändsk eller brasiliansk.– Det är tråkigt att det finns så få nivåer i guiden, säger Lotta Berg, forskare på SLU.

"Olyckligt att svensk kyckling hamnar i samma klass som utländsk"

Djurhållning

I Världsnaturfonden WWF:s Köttguide 2021 är svensk kyckling ett lika dåligt val som thailändsk eller brasiliansk.