”Slarva inte bort vägunderhållet på landsbygden”
Under förra mandatperioden skedde ett trendbrott gällande vägunderhållet. Budgeten ökade med nästan 50 procent i infrastrukturplanen. Dessa satsningar får inte slarvas bort av nästa regering, skriver Svenskt Näringsliv.
Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
Valdagen har passerat, men oavsett vilka partier som äntrar Rosenbad väntar uppgiften att rusta upp Sveriges slitna vägar.
Under många år fick Trafikverket för lite pengar för att ens kunna bibehålla skicket på vägarna. Myndighetens skarpa varningar möttes av tystnad och underhållsskulden växte.
Men under den senaste mandatperioden skedde ett trendbrott. Budgeten för vägunderhåll ökade med nästan 50 procent i infrastrukturplanen. 2037 ska allt eftersatt underhåll vara åtgärdat på det statliga vägnätet.
Det ligger i näringslivets intresse att planen fullföljs. Den stora underhållssatsningen är trots allt inte garanterad. Nästa regering kan skifta fokus och dra bort pengar från Trafikverket.
Dåliga vägar leder till avstängningar och akuta reparationer. Lastbilar får ta omvägar när broar med eftersatt underhåll beläggs med viktbegränsningar eller i värsta fall stängs.
När vägarna inte underhålls leder sänkta hastigheter till förlängda transporttider, och potthål orsakar skador på godset. Dåliga vägar bromsar upp företag som vill växla upp och anställa. Inte konstigt att 17 procent av företagen i Svenskt Näringslivs undersökning Företagens regionala utveckling uppger att just brister i infrastrukturen utgör ett betydande tillväxthinder.
Underhållsskulden har skenat till drygt 36 miljarder kronor. Ovanpå den siffran tillkommer tiotusentals kilometer kommunala och enskilda vägar. Skicket på de vägarna är inte lika känt, men enligt konsultföretaget WSP försämras det kommunala vägnätet i snabbare takt än det statliga.
De flesta jord- och skogsbrukstransporter börjar eller slutar på en väg som just är kommunal eller enskild. Att komma i kapp med det eftersatta underhållet kräver både tid och pengar. Vi behöver långsiktiga politiker som motstår frestelsen att finansiera nya prestigeprojekt med pengar som skulle ha gått till underhåll.
Vägunderhåll kommer att behöva prioriteras i budgetprocessen under många år för att underhållsskulden ska kunna nollställas.
Om pengarna minskar kommer högtrafikerade vägar kring våra stora städer att prioriteras, medan vägar i glesbygd och på landsbygden får förfalla.
Att vårda våra gemensamma tillgångar tillhör statens kärnuppgifter. Att laga ett potthål eller byta ut en vägtrumma i tid är dessutom billigare än att vänta tills något går sönder och lastbilar blir stående.
En infrastruktur i gott skick är i praktiken ett löfte om att det ska gå att driva företag oavsett var man bor.
Nils Paul
Expert infrastruktur, Svenskt Näringsliv