Hege Hellström

Gotland Grönt Centrum AB har fått finansiering från Leader Gute och ska i samarbete med Gotlands Slagteri, Hencol och lantbrukare utveckla den digitala slaktkedjan för nötdjur.

Det innebär att kalvarna taggas med ett chip som sitter i öronmärket. Avläsare placeras i djurtransportbilarna och på själva slakteriet, och för veterinärer och andra kommer det att finnas handläsare.

– Det blir säkrare för veterinären behöver ingen som ska kolla öronmärkningen, man vet att man tittar på rätt djur, säger projektledare Susanne Welin-Berger.

Projektet är unikt – det finns ingen digital slaktkedja i Norden i dagsläget.

– Det finns inte ens i Europa vad vi kunnat se. Utmaningen ligger i att få tre IT-system att prata med varandra, säger Susanne Welin-Berger.

Susanne Welin-Berger på Gotland Grönt Centrum leder projektet.

Lantbrukarens nytta med att chipmärka djur är att det går att använda de nya system som kommer ut på marknaden

– Inom mjölkproduktion används mycket chip även om korna har dem kanske runt halsen i stället för i örat. Där har det utvecklats så att det går att se till exempel när de är i brunst och rör sig mer. Använder du chip även i köttproduktionen får du mer koll och kan vässa produktionen när det gäller till exempel utfodring, ja när det gäller allt egentligen, säger Susanne Welin-Berger.

Hon berättar om en gård på Gotland som har chipmärkta djur och en våg som står i respektive box var femte vecka. Vågen står vid vattnet, så djuren vägs varje gång de dricker.

– De har stenkoll på hur djuren växt.

Men drömmen om att konsumenten ska kunna skanna en QR-kod i affären för att se exakt var köttet kommer ifrån ligger längre in i framtiden.

– På sikt kommer det att bli så, men det måste finnas en vilja hos konsumenten att betala för det eftersom det skulle kräva särhållning på slakteriet. Man måste ha lådor eller märkta boxar innan styckning. Men visst vore det bra om man kunde få veta att fransyskan kommer från Berta 1230.

Projektet har fått knappt 600 000 kronor i bidrag för att kunna börja arbeta.

En fråga som ska upp till diskussion i det nya projektet är om Livsmedelsverket kan acceptera elektroniska transportsedlar.

– Vi hoppas det, och det ligger i deras intresse att effektivisera, säger Susanne Welin-Berger.

Nordens första digitala slaktkedja ska utvecklas på Gotland. Djuridentiteten ska säkerställas och arbetsmiljön ska bli bättre, enligt företagen bakom projektet.

Djuridentiteten ska säkerställas och arbetsmiljön bli bättre.

Nu ska slaktkedjan digitaliseras

Företagande

Nordens första digitala slaktkedja ska säkerställa djuridentiteten och förbättra arbetsmiljön.