facebooktwittermail d

Urban Rydin: ”Skrota förslaget om generell stämpelskatt”

Om regeringen vill gå vidare med förslaget borde det kompletteras med ett generellt undantag för lantbruksenheter, skriver Urban Rydin i en krönika.

En grind.
Om regeringen vill gå vidare med förslaget borde det kompletteras med ett generellt undantag för lantbruksenheter. FOTO: THOMAS ADOLFSÉN/TT

Detta är en ledartext. Det innebär att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Många oroliga frågor har ställts om Lantmäteriets förslag om att införa en generell stämpelskatt. Det har återkommande förts fram att förslaget skulle höja skatten med en miljard kronor, och tynga böndernas fastighetsköp. Detta motiverar ett klargörande.

Fullt så illa som skrämselpropagandan antyder är det inte. Skatten beräknas totalt ge ökade skatteintäkter på 300 miljoner kronor–1 miljard kronor. Det är fastighets- och byggbranscherna som beräknas få betala 60 procent av höjningen. Även andra branscher påverkas och realistiska siffror för lantbruket är då kanske en tredjedel av totalen, det vill säga mellan 100–300 miljoner kr.

Men det är illa nog.

Bakgrunden till Lantmäteriets uppdrag är en vilja att stoppa fastighetsbildningsåtgärder som inte genomförs för att åstadkomma en ändamålsenlig fastighetsindelning utan för att kringgå stämpelskatteplikten.

Inledningsvis kan konstateras att den skatteplanering man vill komma åt genomförs främst i storstäder och dessutom av aktiebolag. Detta har slagits fast i ”Utredningen om vissa frågor inom fastighets- och stämpelskatteområdet” (SOU 2017:27).

Som tidigare har uppmärksammats på ATL:s ledarsida ställs intresset av att generera intäkter till de gemensamma nyttigheterna mot en önskan att förbättra fastighetsbildningen inom lantbruket. När nuvarande skattefrihet lagstiftades konstaterade man att skattebortfallet i inte oväsentlig mån neutraliserades av de avgifter som togs ut enligt lantmäteritaxan och att det torde ställa sig avsevärt förmånligare för staten att rationaliseringsåtgärder kunde genomföras på ett enkelt sätt än att ta ut skatten.

I dagens läge är detta än viktigare och vi ska inte heller underskatta möjligheterna att genomföra generations- och ägarskiften på ett bra sätt.

Man bör ha med sig flera saker om förslaget: stämpelskatten är fortfarande 1,5 procent för fysiska personer, skatten tas ut på fastighetens värde, det föreslås ett ”grundavdrag” på 1 miljon kronor som undantar mindre förvärv, men det bör också nämnas att förslaget medför att vissa beskattningar kräver intyg som fastighetsägaren får stå kostnaden för.

Jag tycker inte man ska göda konsultbranschen på bekostnad av lantbruket och det borde också vara orimligt att man ska få betala både skatt och lantmäteriavgifter. Denna dubbelbeskattning bör städas bort.

Vad kommer nu att hända? Då förslaget inte är färdigt bör det kompletteras med förfaranderegler innan det kan sändas ut på remiss, om det nu överhuvudtaget ska sändas ut. Byrålådan är en lämpligare plats för det.

Om regeringen vill gå vidare med förslaget borde det kompletteras med ett generellt undantag för lantbruksenheter. Detta var också något som undertecknad tillsammans med ett antal ledande rådgivningsföretag för de gröna näringarna förde fram under utredningsarbetet.

Urban Rydin
skattechef, Fyrklövern

Läs fler Ledare här.