facebooktwittermail

Skrämselpropaganda om strandskyddet

Debatten om strandskyddet är oseriös. Vi som lever och verkar i skärgården nämns aldrig, skriver Maria Malmlöf. 

Skärgårdsfastighet.
Företagande i skärgården kräver standnära byggande. FOTO: JANERIK HENRIKSSON/TT

Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Just nu är frågan om strandskyddet högaktuell. Tyvärr ägnar sig vissa politiska partier åt skrämselpropaganda om konsekvenserna av den strandskyddsutredning som lades fram för ett år sedan. Man hävdar att om man ändrar i strandskyddslagstiftningen i enlighet med utredningens förslag kommer tillgången till stränder och allemansrätten att försvinna. Det är helt oseriöst.

Utredningens förslag handlar om inlandsstränder i glest bebyggda områden. För kusten föreslås inga lättnader eftersom den i stort sett överallt numera har 300 meter strandskydd, utlagt av länsstyrelserna, och inte 100 meter som lagen föreskriver.

För att kompensera för lättnader i glest bebyggda inlandsområden kräver man att strandsskyddsdispenser i kustområdena ytterligare försvåras. I dag finns det 90 000 bofasta på öar utan fast landförbindelse. Det är vi som nu kommer att få våra möjligheter att utveckla våra livsförhållanden ytterligare begränsade.

Skärgårdarna utanför storstadsområdena har vanligen inte mycket bebyggelse. På de öar som fortfarande är bebodda året runt bor människor som för sitt uppehälle bedriver verksamhet som ofta har att göra med besöksnäring, service och ibland betesdrift och fiske. Nu vill man att detta ska försvåras.

För att utveckla verksamheterna i skärgårdarna kan man behöva utöka en butik, bygga generationsboende, uthyrningsstugor, förråd, en ny transportbrygga – allt som man har möjlighet att göra om man bor på fastlandet. Det mesta som sker i skärgården sker i närheten av sjön som man på olika sätt alltid är beroende av. Inte någon gång i diskussionerna om strandskyddet nämns att det bor och verkar människor i skärgårdarna, men däremot att friluftslivet ska främjas.

Man lutar sig på statistik om att det tillkommer mellan 6 000 till 9 000 nya byggnader per år inom strandskyddat område. Till den helt övervägande delen handlar detta i verkligheten om att det görs tillägg inom befintliga tomter som att bygga en bod, ett gästhus eller Attefallshus, en veranda, en ny strandskoning, en avloppsanläggning, ett nytt elskåp eller dylikt. Det avstyckas mycket få nya tomter inom strandskyddat område i dag.

Samma sak gäller bebyggelsepåverkad strand. SCB redovisar att 28 procent av våra havsstrandslinjer är bebyggelsepåverkade. Det beräknas genom att man utgår från någonting som gjorts av mänsklig hand som ligger inom 100 m från en strand. Det kan vara bostadshus, en bod, ett elskåp, ett grustag, en asfaltering eller vad som helst. Det som tillkommer nytt ligger vanligen inte längre bort från det befintliga än 75 meter.

I statistiken ingår också bebyggelse i tätorter. Man skulle få helt andra siffror om man i stället redovisar hur stor del av strandlinjerna som har bebyggda tomter med en hemfridszon som utestänger allmänheten från tillträde.

Tillgängligheten till mark och vatten i stora delar av landets kust- och skärgårdsområden är i stort obegränsad även om det finns bebyggelse i närheten.

I den Nationella strategin för hållbar utveckling i hela landet som regeringen presenterade i våras slår man fast att det övergripande målet för landsbygdspolitiken är en livskraftig landsbygd med likvärdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och välfärd i hela landet. Med likvärdig avses att det ska finnas goda möjligheter att bo, leva och verka även i gles- och landsbygder. Utifrån debatten i dag har vi förstått att detta inte gäller dem som bor i skärgårdarna.

Maria Malmlöf

Styrelseledamot i Smålandskustens skärgårdsförening och Skärgårdarnas riksförbund

Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.


FöretagandeLandsbygdsfrågor