Det är i Natur & Kulturs lärobok Geografi 8 som eleverna får läsa hur svensk djuruppfödning går till. Västeuropa, där Sverige ingår, likställs med Nordamerika, Australien och delar av Asien. Här bedrivs nästan enbart storskalig och effektiv boskapsskötsel, går det att läsa.
"Stressas av trängsel"
Under rubriken Hur mår djuren? står: "Den storskaliga djuruppfödningen i det som kallas köttfabriker har under många år kritiserats för sina metoder. Djuren stressas av trängsel och kan då drabbas av sjukdomar. De plågas också av långa transporter till slakterierna."Att Sverige länge har haft en av världens hårdaste djurskyddslagar och tidigt gått i bräschen för att minska antibiotikaanvändningen får inget utrymme. I stället står det: "Genom nya skärpta djurskyddslagar försöker man inom Sverige och EU att förbättra förhållandena, bland annat genom att införa regler för minimimått för de utrymmen som djuren vistas i. De svenska reglerna är oftast strängare än EU-reglerna."
Förlaget svarar
ATL ringde upp Magnus Öljemark som är redaktör på bokförlaget Natur & Kultur och projektledare för Geografi 8.
Kan man säga att svensk djuruppfödning bedrivs i köttfabriker?- Ja, du... Tycker du att det är värderande?
Ja, många svenska uppfödare håller nog inte med om det.- Ja men någonstans är det ju industrialiserat, svarar Magnus Öljemark men säger också att formuleringen går att diskutera.- Spontant kanske man ska undvika ordet köttfabrik. Men vi talar ju mer svepande om det som sker i den rika världen.
Storskaligt i USA
På frågan om inte Sverige ligger långt före i djurvälfärd menar Magnus Öljemark att det framgår i boken.- Det blir svepande i en lärobok, det blir så eftersom man har ett begränsat utrymme. Men jag förstår att det är känsligt. Stycket ska läsas som att det är storskaligt i USA. Men det borde kanske stå att det i Sverige handlar om djuruppfödning i mindre skala.Ett annat kapitel i boken handlar om jordbruket och miljön. Här beskrivs bland annat det ekologiska jordbruket. I det sammanhanget uppmärksammas Krav i både text och bild.
Varför lyfts just Krav fram?- Det finns med som exempel. Jag kan inte svara på rak arm hur författarna har tänkt. Men Krav är bara ett exempel och en märkning som eleverna känner igen. Det finns naturligtvis fler och det borde kanske stå att det finns andra märkningar. Man kanske skulle ha formulerat sig på andra sätt.
LÄS MER: Skolverkets svar på kritiken –– Jan Forssell – "det här får effekt"