Olof Peronius

1691510507853.jpeg

Efter att maj och juni bjudit på torrt väder för många lantbrukare gav juli månad svalt och ostadigt väder med de största regnmängderna från västra Götaland upp till sydligaste Norrland. Månaden blev rekordregnig i bland annat Borås och Delsbo, skriver SMHI i en preliminär sammanfattning av julivädret.

– Hos oss har det regnat till och från de sista tre veckorna och nu börjar det att bli ordentligt blött på fältet, säger Per Watz.

Per Watz är lantbrukare i Kvicksund nordväst om Eskilstuna.

1691496746752.jpeg

När ATL ringer upp honom har ett åskväder under gårdagskvällen och natten gjort att han fått sammanlagt 57 millimeter regn på ett dygn.– När det tidiga vetet höll på att bli moget fick man passa på mellan regnskurarna att köra bort det. Nu har allt annat vete också hunnit bli moget – men nu finns det inte en chans att kunna tröska. Med den höga medeltemperaturen och den stora nederbördsmängden – vi har hundra procents luftfuktighet dygnet runt nu – då börjar mältningsprocessen. Först tappar kärnorna bakningsegenskaper och i värsta fall så går det över till att de börjar gro i axen. Då blir det riktigt stökigt! Så vi behöver ett högtryck nu.Av 450 hektar har 50 skördats och Per Watz hyser inga större förhoppningar på utfallet av den återstående skörden.– Vi hade väldigt, väldigt torrt innan – så vi hade en dålig skörd på gång från början. Både höstgrödorna och vårgrödorna har lidit en enorm skada av torkan. Och den skörden vi tar nu kommer vi inte att få kvalitetsbetalning för. Jag tror att mycket av den kommer att bli foder, och det är en helt annan betalning då. Sen är det alldeles för tidigt att säga om det kommer bli förstört så att vi inte får bort det från fälten. Där är vi inte än. Men mycket av spannmålen kommer att bli foderråvara – ja, där är vi redan i dag tyvärr, säger Per Watz.<h2>Svårare för höstraps</h2>De stora regnmängderna under åskvädret försvårar också för att kunna så höstraps. Just nu går det inte att komma ut på fälten och när det väl går kanske det bara går att jordbearbeta med en plog. Därtill kommer högre torkningskostnader.–&nbsp;I början på augusti har vi alltid längst dagar, det brukar vara störst chans att kunna plocka in en gröda som är relativt torr vid den här tiden. Men i år kommer vi kanske inte att kunna komma igång igen förrän runt 11–12 augusti. Då är vi snart framme i halva augusti och då börjar dagarna bli kortare och kortare. Vi kommer troligtvis ha högre medelvattenhalt som innebär lite problematik i torken och högre torkningskostnader. Så många bäckar små gör att det kommer att bli lite kämpigt. I det här området är det dessutom så att mycket av vårsäden har – när vattnet kom – vaknat till liv igen och börjat skjuta en massa grönskott. Så väldigt mycket av vårsäden har en ny generation vårsäd på gång och hur vi ska hantera den – det vet vi inte riktigt än.Vilka är alternativen?–&nbsp;På något sätt måste vi avdöda den. Men i dag finns ingen möjlighet att avdöda en gröda som inte ska användas till foder. Du kan inte avdöda det och använda till foder om du inte sprutar glyfosat för att du har ogräs. Du får inte avdöda bara för att du ska avdöda spannmålet. Men förhoppningsvis ska vi kunna få till en dispens. Annars vete fasiken. Även en del höstraps har vaknat till och börjat växa igen. Det är många saker som händer nu som vi inte är vana vid att hantera, säger Per Watz.För Mattias Roos i Segelrum utanför Västervik har sommaren varit betydligt torrare, även om han precis som Per Watz mätt upp 57 millimeter efter åskvädret kvällen och natten mot tisdagen.

1691496846133.jpeg

– Det är lite dumt att gnälla på regn, för mellan april och fram till mitten på juli fick vi inte mer än 30 millimeter totalt. Så vi fick en väldigt dålig grässkörd, förstaskörden. Och spannmålen led väldigt mycket där i juni, av torkan.Efter det senaste regnvädret är han ändå lite orolig för att det ostadiga vädret ska hålla i sig.– Jag tror inte att det är någon risk att det blir groddskador, än. Fortsätter det att regna så kan det bli det. Det är det man är rädd för nu, att det ska gro i axen. Så jag hoppas att det blir högtryck nu, så att man kan komma igång.Det som återstår för honom är ungefär 70 hektar.–&nbsp;Vi har det ganska djurtätt häromkring och mycket spannmål har gått som grönfoder. Så det är inte jättemycket som ska tröskas, all vårsäd har vi ensillerat, så vi har bara höstsäd kvar som vi ska tröska. Blir det regnfritt i fem dagar så är jag färdig. Så det är det vi hoppas på.För Sven Svensson i Trollhättan är blötan värre än den tidiga torkan.– Här har det varit blött en längre tid. Falltalen faller, spannmålen börjar gro och man hör om folk som har kört fast. Hade torkan fortsatt hade det blivit en svag skörd, men nu riskerar den att dessutom att bli av dålig kvalitet.

1691496878436.jpeg

Sven Svensson berättar att havren är i grönskott och han är dessutom orolig för att få höga DON-halter om vädret fortsätter.– När det gäller vetet så har falltal varit i topp, men frågan är när det går att skörda. Det måste sjunka undan först innan det går ta sig ut på fälten. Det är väl nästa helg i så fall, som prognoserna ser ut nu.Sven Svensson beskriver sig själv som gammal i gemet efter att ha odlat i 40 år.– Jag vet att det kan se väldigt olika ut olika år. 1998 började jag skörda först den 4 september, det var första året som jag använde svampmedlet Amistar. Nu på senare tid har vi vant oss vid rätt fina år, vi har inte haft de här värstingåren som kan inträffa ibland.Även om det inte är roligt med torrår, så påpekar han att det ändå finns tillgång till grundvatten där han odlar, vilket gör att de verkliga katastrofscenarierna kan undvikas.– Det finns ett talesätt säger ”ett blött år blir alltid sämre än vad man tror och ett torrt år blir alltid bättre än man tror”. Det stämmer rätt bra, det är så många saker som kan hända när det är blött: man kan få kvickrot, man packar jorden, man kan köra fast. Ett torrt år blir kanske inte skörden så bra, men man kan åtminstone så och lägga grunden för en bra skörd nästa år. Jag hade planerat att så höstraps i år, men det är inte säkert att jag hinner det nu när skörden blir försenad. Allting hänger på vad hur vädret ser ut de närmsta två veckorna.

<h3>Läs också</h3><a href="https://www.atl.nu/oro-for-kvalitet-odlare-borjar-se-over-terminsavtal">Oro för kvalitet – odlare börjar se över terminsavtal</a><a href="https://www.atl.nu/skord-2023-stor-risk-for-nedklassning-av-spannmal-efter-regnen">Stor risk att årets spannmål klassas ned</a><a href="https://www.atl.nu/torkan-stressar-spannmalen">Torkan stressar grödorna – tidigare skörd än normalt</a><a href="https://www.atl.nu/rekordtidig-skord-i-simrishamn">Rekordtidig skörd i Simrishamn</a>

Först för torrt och sen för blött – så är den allmänna bilden de lantbrukare som ATL har talat med ger, även om det som vanligt ser olika ut på olika håll i landet. För Per Watz i Kvicksund, nordväst om Eskilstuna, står en sak klar:–&nbsp;Det kommer att bli ett stökigt år i år – det vet vi redan nu.

Först för torrt och sedan för blött – tre lantbrukare om läget för skörden.

Ovisst skördeläge – ”Inte en chans att kunna tröska nu”

Växtodling

Först för torrt och sen för blött – så är den allmänna bilden de lantbrukare som ATL har talat med ger.