facebooktwittermail d

”Er krönika skönmålar mjölkföretagandet”

Marcus Frennenmarks krönika skönmålar mjölkföretagandet. Det är långt kvar till lönsamhet, skriver styrelsen för Sveriges mjölkbönder. 

Mejeridisk i matbutik.
Det är svårt att få betalt för merkostnaderna av konsumenten. FOTO: HASSE HOLMBERG/TT

Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Marcus  Frennemark skriver i en krönika i ATL den 4 augusti om att vi mjölkbönder kommer få klirr i kassan i höst och det kan nog stämma – fast inte på det sätt Marcus menar. Eftersom börsen är tom så klirrar det desto högre om det som trillar ner.

I en bildtext står det att slutsatserna är skribentens egna och att texten är analyserande. Att åsikterna endast står för Frennemark får vi hoppas men att texten är analyserande är en enormt stor överdrift.

Tvärtom finns det ingen analys alls i texten. Det finns en upplysning om att mjölkpriset är historiskt högt vilket är ren fakta.  Det finns dock ingen analys varför mjölkpriset har stuckit iväg.

Sanningen är ju att vi har historiskt höga löner (förmodligen även Frennemark), historiskt högt mineralgödselpris, elpris, dieselpris, foderpris, plastpris, betongpris, maskinpriser, historiskt höga skatter och så vidare. Det är detta som också fullt naturligt drivit upp mjölkpriset.

Om detta skriver krönikören inte ett ord. Inte heller står det ett ord om att de helsvenska mejerierna i nuläget inte klarar att hänga med marknadsledaren Arla betalningsmässigt. Inte heller nämner Frennemark den torka som sydöstra Sverige har haft i sommar där det har blivit dåliga vallskördar.

Skribenten hävdar att det med nuvarande mjölkpris borde finnas hög motivation för att få korna att mjölka så mycket som möjligt. Detta är ett arbete som pågår varje dag året runt ute på gårdsnivå, vilket också statistiken visar att vi lyckas med. Varje år mjölkar korna lite mer. Att mjölkinvägningen sjunker inom hela EU är ju ett tydligt bevis på att kostnadsökningarna är för stora gentemot höjningarna av mjölkpriset.

Vidare konstaterar Marcus Frennemark att konsumtionen av konsumtionsmjölk minskar och osten ökar. Detta stämmer men analysen om varför uteblir. Hur påverkar till exempel invandringen dessa siffror? Tyvärr är ju vi nordbor ganska ensamma om att kunna dricka mjölk. Hur påverkar det snittkonsumtionen? Är det också därför ostkonsumtionen ökar?

Mejerierna tillverkar mycket konsumtionsmjölk men lite ost konstateras vidare. Detta är inte önskvärt men en helt naturlig följd av att lönsamheten är lägre på ost.

Slutligen kan vi upplysa om att trots stora höjningar av mjölken fattas det fortfarande 1:50-2 kronor för en okej lönsamhet för mjölken. Vi delar gärna med oss av relevanta fakta.

Styrelsen Sveriges mjölkbönder

Marcus Frennemark svarar:

”Resonemanget om lönsamhet håller”