facebooktwittermail d

”Ett liv på landsbygden kräver en riktigt bra skola”

För att landsbygden ska blomstra måste vi rikta vår uppmärksamhet mot skolan, skriver Teodor Johansson i en utblick.

En framtid för landsbygden och oss som bor här är helt förknippat med skolans framgång, skriver Teodor Johansson. FOTO: ANDERS JÄRKENDAL/TT

Detta är en ledartext. Det innebär att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Utblick är ledarsidans vinjett för skrivna utblickar. Här skriver gästande eller fasta skribenter från nära och fjärran för att vi ska lära oss mer om världen.

Mycket vägs in när vi väljer vart vi bor. Oftast är jobb och möjligheter till ett jobb en avgörande del. Men kanske allra viktigast är att det finns en skola i bygden.

Vi som bor på landsbygden är redan frälsta av de böljande rapsfälten och den vidsträckta himlen. Men det är många aspekter som spelar roll när personer väljer att flytta hit – eller stanna kvar.

För framtida eller nyblivna föräldrar är för- och grundskolan en avgörande del. Att kommuner säkrar en bra skola blir därför avgörande för att locka nya generationer att bo och verka på landsbygderna.

Under pandemin såg vi att fler ville ut från instängda städer till öppna landskap. Men brist på samhällets viktigaste funktioner lär sätta stopp för befolkningstillväxt i många landsbygder.

Landsbygdskommuner har länge kämpat med finansieringen av skolan. Men det kommunerna behöver är inte fler riktade statsbidrag. De behöver ett lokalt engagemang för och prioritering av skolan.

Vi befinner oss i en tuff ekonomi. Det gäller såväl familjer som kommuner. Det har lett till att många kommuner har meddelat nedskärningar i skolan. Men satsningar behöver inte nödvändigtvis betyda stora summor pengar. Här har flera kommuner över hela landet gått i spetsen. Från Järvaområdet i Stockholm till Östra Göinge i Skåne. Istället har fokuset på förändringar i organisationen varit enormt.

Förändringarna präglas av utvärdering, flexibilitet och tillit. Professionen går före politisk detaljstyrning.

Teodor Johansson
Teodor Johansson. FOTO: PRIVAT

Med tydlig utvärdering kan kommunerna få en bättre förståelse för vilka förändringar och reformer som fungerar och vilka som inte gör det. Elevernas behov bemöts tidigt och på rätt sätt. Bristande kunskaper upptäcks och åtgärdas tidigt. Politiker måste lita på att professionen kan agera fritt och oberoende. Det kommer att skapa en mer framåtriktad organisation.

För att landsbygden ska kunna utvecklas måste vi inse att det handlar om mer än bensinpriset, även om det förstås spelar roll. Bristen på att se hela samhället har gjort att viktiga delar av landsbygden har halkat efter. Här spelar skolan en viktig roll. Den sätter standarden på arbetsmarknaden och tillväxten. Den lockar till sig talanger och arbetskraft samtidigt som det möjliggör ett liv och arbetstillfällen vid sidan av jordbruket.

Ett liv på landsbygden kräver en riktigt bra skola.

Genom en bra utbildning kan vi ge barnen ett smörgåsbord av alternativ. Det stärker det lokala samhället. Ungdomar ska inte behöva flytta från landsbygden för att hitta en bra utbildning eller en stark arbetsmarknad. Det ska gå att hitta i hembygden.

En framtid för landsbygden och oss som bor här är helt förknippat med skolans framgång. Barn och ungdomar ska ges en bra och rätt utbildning över hela landet. Kommunerna måste ta ansvaret för att ge landsbygdens unga den bästa utbildningen och det stöd de förtjänar. Endast då kan vi säkerställa en hållbar och strålande framtid för landsbygden.