Ulf Aronsson

Tjänsteman från Skogsstyrelsen i vinterskog.

1677588713704.jpeg

Utred slopade avverkningsanmälningar, det är ett av förslagen i Skogsstyrelsens budgetunderlag för 2024 – 2026. Bakgrunden är rättsutvecklingen där allt fler avverkningsanmälningar kräver omfattande utredningar och beslut om hotade arter.

– Det går allt mer mot ett tillståndsförfarande, där vi lägger mycket tid på att utreda triviala arter i trivial skog istället för att fokusera på miljöer med höga naturvärden. Frågan är om det är det mest effektiva sättet, säger Herman Sundqvist, Skogsstyrelsens generaldirektör.Under 2022 krävde enbart artskyddsärendena över 30 årsarbeten, eller motsvarande en kostnad på 30 miljoner kronor. Samtidigt ökar antalet ärenden som prövas i domstol, hittills i år har överklagandena fördubblats jämfört med i fjol. Den ökade handläggningen gör att Skogsstyrelsen vill ha upp anslagen med vill ha upp anslagen med 30, 50 respektive 60 miljoner kronor för åren 2024 – 2026.<h2>Explosionsartad ökning</h2>– Det är en explosionsartad ärendeökning, och den kommer sannolikt fortsätta. Avverkningsanmälningarna skulle kunna ersättas med krav på uppdaterade planer som visar hur skogsägaren ska göra för att uppfylla lagens krav på produktion och miljö, och att Skogsstyrelsen kontrollerar planerna i stället för varje enskild avverkning, säger Herman Sundqvist.Enligt Skogsstyrelsen skulle krav på planer i stället för avverkningsanmälningar kunna spara 50 miljoner kronor per år, motsvarande 10 procent av budgeten, för myndigheten, som också konstaterar att kravet på planer även går i linje med intentionerna inom EU-politiken.

Herman Sundqvist, Skogsstyrelsens generaldirektör.

1677587119031.jpeg

Olika EU-initiativ som förordningarna om avskogning och naturrestaurering, kartläggning och skydd av urskog, taxonomiförordningen, Lulucf med mera bidrar också till att Skogsstyrelsen behöver mer resurser, en ökning med 50 miljoner kronor per år fram till 2026. Mer pengar behövs också till ersättning för fjällnära skog, områdesskydd och rådgivning till markägare.För områdesskydd vill Skogsstyrelsen se en upptrappning av anslagen med 50 miljoner kronor för 2024, 100 miljoner för 2025 och 150 miljoner kronor för 2026.”Konsekvensen av utebliven förstärkning av finansieringen blir att det inte kommer kunna skapas förutsättningar för ett frivilligt formellt skydd eftersom det kommer saknas medel för att hantera inkomna intresseanmälningar och ge markägare ersättning i närtid”, skriver myndigheten i sitt budgetunderlag till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet.&nbsp;

<h3>Så mycket mer pengar vill Skogsstyrelsen ha:</h3>540 miljoner kronor extra för att bevara och utveckla naturvården.300 miljoner kronor för att genomföra olika EU-initiativ.&nbsp;290 miljoner kronor till för rådgivning och kommunikation till markägare samt till digitalisering, varav 40 miljoner kronor till laserskanningen.&nbsp;

<h3>Mer läsning:</h3><a href="https://www.atl.nu/hundratals-miljoner-till-skogsagare-som-nekats-avverkning">250 miljoner till skogsägare som nekats avverkning</a><a href="https://www.atl.nu/markagare-overklagar-stoppade-avverkningar">Markägare överklagar stoppade avverkningar</a><a href="https://www.atl.nu/komissionen-vill-ta-ett-starkare-grepp-om-eus-skogar">Kommissionen vill ta ett starkare grepp om EUs skogar</a><a href="https://www.atl.nu/mindre-pengar-till-skogsagare-for-skydd-av-skog">Mindre pengar till skogsägare för skydd av skog</a>

Rättsutvecklingen, EU-initiativ och ersättning för formellt skydd gör att Skogsstyrelsen behöver mycket mer pengar i budgeten. Samtidigt vill de också att systemet med avverkningsanmälningar ses över.

Skogsstyrelsen vill ha en miljard mer för att få ihop sitt uppdrag.

”Utred slopade avverkningsanmälningar”

Skog

Rättsutvecklingen, EU-initiativ och ersättning för formellt skydd gör att Skogsstyrelsen behöver mycket mer pengar i budgeten. Samtidigt vill de också att systemet med avverkningsanmälningar ses över.