Bettina Bäck

En fritidsklädd man står framför en ung skog.

article_1665568817460.jpeg

large_1665568817460.jpeg

medium_1665568817460.jpeg

1665568817460.jpeg

I området för den stora skogsbranden i Västmanland har det investerats i nya plantor för mellan 30 och 40 miljoner kronor.

Matts Rolander är samordnare för vilt- och skogsskador på Skogsstyrelsen region Mitt. Han följer området för den stora skogsbranden i Västmanland noga.– Skadorna inom området ser förstås olika ut. Branden i sig slog obönhörligt, utmaningarna framöver är bland annat röjning, säger han.<h2>Flerartsförvaltning</h2>Såväl träden inventeras som de olika hjortdjuren. När det gäller viltet har Skogsstyrelsen tagit fram en ny metod för att mäta betesskador i ungskogar längre än en meter. Matts Rolander har under de senaste tre åren utvärderat enligt en modell som utgår från Äbin (se fakta).– Vi vill hjälpa till. Det går inte att förvalta hjortdjuren separat, utan man måste göra en flerartsförvaltning, säger Matts Rolander.

<h2>&nbsp;Viltet vistas allt mer i området</h2>Skogsstyrelsen har fått mothugg från Jägareförbundet när det gäller betestryck. Men Matts Rolander berättar att viltet har inventerats på samma sätt under tre år och resultatet är entydigt, viltet vistas allt längre i området.

– Antalet spillningshögar från älg har fördubblats jämfört med förra året. Mängden foder ökar och höjden blir mer och mer lämplig för älg, säger Matts Rolander.Vad ska man göra som skogsägare då?– Inte vänta med att röja fram tallarna. Väntar man växer lövträden över tallen. De drabbas då hårdare av betesskador. Det gäller att få tallen att växa snabbare och få till grövre toppskott som då inte blir lika attraktiva att beta, säger Matts Rolander.Han poängterar att de markägare som planterat tall har tagit sitt ansvar. De har valt ett för platsen lämpligt trädslag.

Efter branden blev det på många håll i området en stor mängd frösådd asp som sen har växt upp. Knäckesjukan värdväxlar mellan tall och asp. Det är de icke förvedade tallskotten som blir infekterade av svampsporer och som ger symptomen svängda och döda bruna grenar och toppar.&nbsp;– Frösådd asp är inte är alls vanligt då aspfrö är små och konkurrenssvaga, men en hårt bränd yta gör att de ändå kan klara av att växa upp. Konkurrensen i området var relativt låg från annan vegetation under några år, säger Matts Rolander.<h2>”Svårt påverka förekomsten av knäckesjuka”</h2>Skogsstyrelsen vet att aspsly är värre än stora aspar när det gäller att sprida infektion på tallen.&nbsp;–Tyvärr talar mycket för att det kommer bli svårt att påverka förekomsten av knäckesjuka framåt i brandområdet. Om tallens skottskjutning de närmaste åren sammanfaller med fuktig väderlek ökar risken ordentligt för förnyade angrepp av knäckesjuka. &nbsp;Ett alternativ skulle möjligen vara att röja ned aspslyet på sommaren och även transportera bort det, men det är väldigt arbetskrävande och orealistiskt vid stora arealer. Åtgärden skulle kunna göra att aspbladen blir färre och potentiella infektionsspridningen minskar, i alla fall teoretiskt, enligt Skogsstyrelsen.– Samtidigt vill vi ha blandskogar i framtiden för att rusta skogen bättre för klimatförändringar såsom torkperioder, skadeinsekter och storm. Aspen har också som uppvuxen, gammal och innanrutten en roll som bärare av biologisk mångfald.

<h3>Skogsstyrelsen mäter andelen oskadad skog</h3>2020 var 82 procent av den planterade skogen i området för den stora skogsbranden oskadad.2021 var 77 procent av skogen oskadad.2022 var 67 procent av skogen oskadad. Årsskadorna ligger kvar på 11 procent, liksom föregående år.I denna takt kommer många tallar vara viltskadade då stammarna växt förbi ”mulhöjden”.Skogsstyrelsens slutsats är att åtgärder behöver vidtas för att minska betestrycket.

<h3>Plant Äbin&nbsp;</h3>2020 Plant Äbin brand: 500 provytor (100 kluster).2021 och 2022: 400 cirkelytor (80 kluster) slumpmässigt och systematiskt utlagda enligt ett rutnät utlagt över området. I varje skärning läggs fem cirkelytor med 20 meters avstånd från varandra. Varje cirkel är 3,5 meter i radie.

<h3>Skogsstyrelsens syn på asp i brandområdet</h3>Aspen får på de flesta platser svårt att växa bra på dessa marker. Marken är till stor del för mager och torr.Björk kan vara ett alternativ, men på merparten av området är inte heller björken ett lämpligt trädslag för virkesproduktion. Skogsstyrelsens bedömning är att björk ändå kan fungera på fler ställen än vad aspen gör.&nbsp;Man behöver även tänka på att båda dessa trädslag är betesbegärliga, men av dessa två trädslag gillas aspen avsevärt mer av älg. Det faktumet kan också göra det svårt att satsa på asp som ett virkesproducerande trädslag.

Hjortdjuren vistas allt mer i brandområdet och ännu är toppen inte nådd.Bete och knäckesjuka ställer till med stora skador i området för stora skogsbranden i Västmanland. Skogsstyrelsen varnar främst för ökat betestryck.

Bete och knäckesjuka ställer till med stora skador i området för stora skogsbranden i Västmanland. Skogsstyrelsen varnar främst för ökat betestryck.