facebooktwittermail

Kulturstubbar bra skydd för fornlämningar

Fyra av tio kulturlämningar skadas vid avverkningar i skogen, visar Skogsstyrelsens nya inventering. Men där det finns kulturstubbar ser det betydligt bättre ut.

Här syns en bild på markberedda kokgropar.
Här syns en bild på markberedda kokgropar. FOTO: ANN KRISTIN UNANDER/SKOGSSTYRELSEN

Många kulturlämningar kan vara svåra att upptäcka i naturen och en hel del skadas i skogen.

En ny inventering visar att 39 procent av kulturlämningarna skadades vid föryngringsåtgärder i år, enligt Skogsstyrelsen.

De grova skadorna ökar och har nått den högsta nivån sedan undersökningarna startade 2012.

Då avses både forn- och kulturlämningar, alltså yngre spår som berättar om människors historia, till exempel gamla husgrunder och spår efter kolmilor.

Höga stubbar skyddar

Men där det finns så kallade kulturstubbar, alltså drygt meterhöga stubbar sparade vid en kulturlämning, var det bara en tiondel så många skador, skriver Skogsstyrelsen i ett pressmeddelande.

Markberedning och vindfällen är de vanligaste orsakerna till skadorna. Men regionalt är skillnaderna stora, störst är problemet i södra Norrland och Götaland. Medan Norra Norrland har förbättrat sig.

Samtidigt är det svårt för många markägare att veta var alla forn- och kulturminnen finns. Men de är talrika. Nyligen publicerade Projektet Skog och historia resultatet från en mångårig inventering av ungefär 15 procent av skogen i Skåne.

Den visade att på mer än 14 500 forn- och kulturlämningar som nu är kända och dokumenterade.

”Studier har visat att skaderisken på forn- och kulturlämningar i samband med skogliga åtgärder minskar betydligt om lämningarna finns registrerade, därför är det mycket glädjande att inventeringsresultatet nu finns tillgängligt för skogsbruket”, säger Henrik Andersson, distriktschef på Skogsstyrelsen i Skåne, i ett pressmeddelande.

Spåren av äldre bebyggelse är vanlig i skogen.
Spåren av äldre bebyggelse är vanlig i skogen. FOTO: BIRGITTA SENNERDAL

Av alla fynd var många stenmurar och jordvallar som upptäcktes i kartläggningen. Därefter kom gamla odlingslämningar - till exempel områden med röjningsrösen. Den tredje största kategorin av lämningar var rester av bebyggelse, till exempel torplämningar.

LÄS OCKSÅ: Skogsägare riskerar åtal på grund av fornminnen