Marion Palm

1682434196759.jpeg

<p>Högsta domstolen slog i början av april fast att <a href="https://www.atl.nu/hd-dom-skogsagare-far-ersattning-for-tjader-stoppad-avverkning">Hargs Bruk har rätt till ersättning på 3,4 miljoner kronor från staten</a> sedan Skogsstyrelsen stoppat en avverkning på 17 hektar på grund av att området var en spelplats för tjäder.</p>

<p>Utöver tjäder är lavskrika, <a href="https://www.atl.nu/ingen-ersattning-for-bombmurklemark">bombmurkla</a> och <a href="https://www.atl.nu/knarot-ger-allt-fler-avverkninsgsstopp">knärot</a> några arter som lett till begränsningar i skogsbruket de senaste åren.&nbsp;</p><p>Nu pågår Skogsstyrelsens arbete med att tolka domen. Frågan är om domen kommer att påverka hur stora medel myndigheten behöver avsätta för artskyddsärenden.</p><p>– Om det kommer in fler avverkningsanmälningar efter det här kan det bli aktuellt att göra en hemställan om mer pengar hos regeringen, säger Frank Lantz, ekonomichef på Skogsstyrelsen.</p>

Frank Lantz, chef ekonomienheten på Skogsstyrelsen.

1682494947612.jpeg

<h2>Har avsatt 63 miljoner</h2><p>Skogsstyrelsen gör varje år prognoser på hur mycket pengar den skulle kunna reservera för eventuella utbetalningar till markägare om rättsläget skulle ändras så att markägare får rätt till intrångsersättning med hänsyn till artskyddet.&nbsp;</p><p>I fjol reserverade Skogsstyrelsen 63 miljoner för artskyddsärenden utifrån myndighetens tolkningar av olika myndighetsbeslut. Det är en fördubbling jämfört med 2021.</p><p>– Utifrån de avverkningsanmälningar vi får in gör vi en prognos för hur många hektar som kan bli aktuella att ersätta i artskyddsärenden, säger Johan Eriksson, biträdande chef för Skogsavdelningen.</p><p>– Vi har också tagit in i beräkningen att en del markägare inte går vidare med ärendet, men nu kan det bli så att vi hamnar i en annan sits efter domen, säger Frank Lantz.</p>

<h2>&nbsp;</h2><h2>Intrångsersättning prioriteras</h2><p>Skogsstyrelsens budget för intrångsersättningar<strong> </strong>2023 ligger på strax under 540 miljoner kronor, en minskning med 41 miljoner kronor mot förra året.</p><p>– Flera olika ärendetyper konkurrerar om samma påse pengar, bland annat biotopskydd, naturvårdsavtal, naturvårdande skötsel och ersättningar i fjällnära. Det är komplext att få ihop allting och vi måste prioritera vissa ärenden, säger Frank Lantz.</p><p>Myndigheten har en prioriteringsordning som går från ett till tre och som sätts utifrån hur strikt uppdraget är. Lagar, förordningar och domstolsbeslut kommer först. En del av Skogsstyrelsens arbete som fått sättas åt sidan är fältkontroller inom tillsynen och minskad rådgivning. Det som hittills behövt prioriteras är främst domstolsärenden, ansökningar och artskyddshandläggningen så långt resurserna räcker.</p>

Johan Eriksson, biträdande avdelningschef skogsavdelningen på Skogsstyrelsen.

1682494942381.jpeg

<p>Enligt Johan Eriksson är arbetet på myndigheten i dag mer reaktivt utifrån hur markägare agerar än det varit tidigare:</p><p>– Arbetet med områdesskydd måste planeras utifrån olika scenarion utan att veta hur det kommer att bli. Vi har lärt oss att uttrycka oss mer försiktigt och inte lova att det blir på ett visst sätt eftersom att förutsättningarna kan ändras så snabbt.&nbsp;</p>

<h3>Pengar till skogsägare som avstår avverkning</h3><p>Som ATL tidigare har rapporterat tilldelades <a href="https://www.atl.nu/mer-pengar-till-skydd-av-skog-i-varandringsbudgeten">Naturvårdsverket får 40 miljoner kronor extra i ersättning</a> för markägare som vill avstå från avverkning i vårbudgeten. I <a href="https://www.atl.nu/mindre-pengar-till-skogsagare-for-skydd-av-skog">höstbudgeten minskades</a> det anslaget, skydd av värdefull natur, med 550 miljoner kronor.</p>

<h3>Från avverkningsanmälan till intrångsersättning – så kan gången se ut</h3><p>• Markägare skickar in avverkningsanmälan till Skogsstyrelsen. &nbsp;</p><p>• Skogsstyrelsen fattar beslut om förbud mot avverkning.</p><p>•&nbsp;Markägare överklagar beslut till domstol som avslår överklagan.</p><p>• Markägare söker om dispens hos länsstyrelsen. Länsstyrelsen avslår dispensansökan.</p><p>• Markägare stämmer staten på ersättning.</p><p>Det flera sätt att gå vidare med en nekad avverkningsanmälan. I den första överklagan till domstol kan markägare eventuellt pröva att också ansöka om dispens, i&nbsp;stället för att vänta med att skicka in dispensansökan till länsstyrelsen. Andrea Airosto, tf chefsjurist på Skogsstyrelsen säger att man ofta behöver räkna med att hanteringen i varje instans tar ett år.</p>

<h3>Läs mer</h3><p><a href="https://www.atl.nu/rekordmanga-fynd-av-knarot"><strong>Rekordmånga fynd av knärot 2021</strong></a></p><p><a href="https://www.atl.nu/knarot-ger-allt-fler-avverkninsgsstopp"><strong>Knärot ger allt fler avverkningsstopp</strong></a></p><p><a href="https://www.atl.nu/granbarkborren-slar-ut-marksvampar"><strong>Granbarkborren hotar bombmurklan</strong></a></p><p><a href="https://www.atl.nu/philip-weiss-har-rapporterat-in-flest-fynd-av-knarot-till-artportalen"><strong>Han har rapporterat in över 600 fynd av knärot</strong></a></p><p><a href="https://www.atl.nu/juristen-axel-nordmark-om-lavskrikedomen"><strong>Missnöje efter lavskrikedomen</strong></a></p>

<p>Förra året avsatte Skogsstyrelsen 63 miljoner kronor för eventuella intrångsersättningar där avverkning stoppats på grund av artskydd.&nbsp;</p><p>Nu kan tjäderdomen få fler markägare att gå vidare med sina stoppade avverkningar.</p>

63 miljoner reserverades för artskyddsärenden förra året.