facebooktwittermail d

”Att bruka skogen är klimatsmart”

Det är ett aktivt skogsbruk, med förädlade plantor, röjningar och gallringar som möjliggjort en ökande kolsänka och ett värdefullt uttag av virke för olika nyttiga ändamål, skriver Skogsindustriernas näringspolitiske chef Magnus Berg i en debattartikel.

Att avverka skog och använda virket för att ersätta mer klimatbelastande material ger en återupprepad nytta – för klimatet och för samhällsekonomin, skriver Skogsindustriernas Magnus Berg. FOTO: THOMAS ADOLFSÉN/TT

Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Flera pågående EU-lagstiftningsprocesser riskerar att försämra skogsbrukets förutsättningar att bidra till både klimatet och samhällsekonomin. Denna poäng har över 550 forskare nyligen gjort i ett brev till lagstiftarna i EU.

Det bästa för klimatet är inte att dra ned på skogsbruket, menar forskarna, utan att fortsätta att utveckla ett hållbart skogsbruk som klarar klimat, biologisk mångfald och samhällsekonomi. Ett perspektiv som hittills fått stå tillbaka i debatten, trots att det finns väl dokumenterad forskning på området. Särskilt substitutionseffekten, klimatnyttan av att ersätta fossilbasserade produkter med förnybara skogprodukter, är betydelsefull och behöver lyftas fram.

Synen på skogen som ett snabbt sätt att kompensera för EU:s klimatutsläpp har fått stort genomslag i flera nu pågående lagstiftningsprocesser. Politiken handlar till stor del om att på olika sätt minska uttaget av skogsråvara. Detta trots att bland andra FN:s klimatpanel IPPC slagit fast att aktivt skogsbruk är positivt för klimatet. 

Tidsperspektivet är avgörande när vi talar om hur skogen ska göra mest klimatnytta. Långsiktigt är ett hållbart brukande av skogen överlägset ur klimatsynpunkt. Men på kort sikt ökar kolsänkan i skogen med minskad avverkning. De olika tidsperspektiven på skogens roll för klimatet har rört till debatten.

Slutar vi avverka idag kommer mängden bundet kol i skogen att öka – så länge det sker en nettotillväxt av volymen virke i skogen. Över tid kommer det uppstå en jämnvikt där inbindningen av kol motsvarar utsläppen från död ved som förmultnar eller brinner upp.

Vad som i detta scenario kan uppnås är en plus-minus-noll-situation, till priset av att vi avstår från skogsprodukter som får allt fler och mer avancerade användningsområden. Fler hus byggs i trä, fler förpackningar tillverkas av kartong, flygbolag går över till biobränslen och nya klädesmärken använder växtbaserade material. Att avstå dessa produkter är knappast ett önskvärt eller realistiskt scenario. Ändå är det i den riktningen mycket av debatten om skogen, skogsbruket och klimatet drivs.

Mellan åren 1990 och 2020 ökade den svenska skogens totala klimatnytta med 46 procent, samtidigt som den årligt avverkade ytan i princip inte förändrades. Det är ett aktivt skogsbruk, med förädlade plantor, röjningar och gallringar som möjliggjort en ökande kolsänka och ett värdefullt uttag av virke för olika nyttiga ändamål.

Att avverka skog och använda virket för att ersätta mer klimatbelastande material ger en återupprepad nytta – för klimatet och för samhällsekonomin.

Skogsbruket och skogsnäringen som helhet har en särskilt viktig roll som skapare av välstånd och sysselsättning i hela landet. Att ensidigt lägga fokus och kraft på att minska brukandet av skogen är inte långsiktigt hållbart, vilket politiker och allmänhet måste komma till bättre insikt om.

Fokus måste vara på att minska de fossila utsläppen. Förnybara skogsprodukter gör den nödvändiga omställningen till ett fossilfritt samhälle möjlig.

Magnus Berg
Näringspolitisk chef på Skogsindustrierna