d

”Skogsarbetarna är bortglömda i skogsdebatten”

Vi välkomnar debatten om det svenska skogsbruket men låt oss vara ärliga: Den sociala hållbarheten glöms bort, skriver Per-Olof Sjöö.

Per-Olof Sjöö, Förbundsordförande GS-facket i skogsmiljö.
Per-Olof Sjöö, Förbundsordförande GS-facket. FOTO: GS-FACKET

Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

För GS-facket, som organiserar skogsarbetare, är det vår grunduppgift att sätta skogsarbetarna i främsta rummet. Just nu pågår en intensiv debatt om avverkningsmetoder, och det mesta pekar på att det hyggesfria skogsbruket kommer öka i omfattning. Detta måste vi som fackförbund förhålla oss till. Vi noterar bland annat att:

• Skogsstyrelsen anser att de hyggesfria metoderna bör utgöra en integrerad del av skogsbruket och att deras omfattning bör öka.

• Svenska kyrkans utredning föreslår att 25 procent av dess skog ska brukas hyggesfritt.

• 49 procent av medlemmarna i Södra skogsägarna är intresserade av de hyggesfria metoderna.

Det är naturligt att skogsbruket genomgår förändringar, men i dag är det ingen som pratar om hur den här utvecklingen påverkar skogsarbetarna. Därför har vi tagit fram en ny rapport, ”Blir det guld och gröna skogar med hyggesfritt?”, om hur hyggesfritt skogsbruk påverkar sysselsättning och arbetsvillkor. Men framförallt har vi gått på djupet med vad skogsarbetarna själva tycker om de hyggesfria metoderna.

Utöver intervjuer och workshops med skogsarbetare sammanställer rapporten intervjuer med ansvariga myndigheter, forskare och näringsliv. I debatten om skogen är det svårt att hitta konsensus, men i frågan om avverkningsmetoder tycks samtliga parter vara överens: Det behövs mer forskning och praktiskt erfarenhet av de hyggesfria metoderna,

Låt det dock vara tydligt: GS kräver att utvecklingen av dessa metoder inkluderar arbetstagarnas behov. Oavsett om det är Svenska kyrkan, skogsbolagen eller akademin som intresserar sig för hyggesfritt skogsbruk får inte sysselsättning och arbetsvillkor glömmas bort. Det svenska skogsbruket lägger grunden för många olika branscher och tiotusentals jobb i hela Sverige.

I GS-fackets nya rapport ser vi att det bland skogsarbetarna finns en öppenhet för utveckling av alternativa metoder men också en oro för hur dessa påverkar arbetstillfällen, lönsamhet och arbetsvillkor. Skogsarbetarna som intervjuats och deltagit i workshops betonade vikten av att rätt åtgärd används på rätt plats och att hyggesfria metoder kan fungera i skogar med höga naturvärden.

Men det finns en osäkerhet kring hur de ska kunna möta industrins behov av virke. Skogsarbetarna ser behovet av utbildning inom nya metoder och betonar att kompetensutvecklingen måste löna sig. Frågor väcks också kring riskerna med att färre förädlade plantor används, såsom lägre skoglig resiliens och tillväxt. Det är samtidigt viktigt för skogsarbetarna att det som är bra inom skogsbruket och den allt större miljöhänsyn som tas inte glöms bort.

Vi välkomnar debatten om det svenska skogsbruket men låt oss vara ärliga: den sociala hållbarheten glöms bort. Detta trots att lönerna för skogsarbetare halkar efter jämförbara yrken och att 97 procent av arbetskraften inom skogsvården är utländsk, som ofta utnyttjas.

Ska vi säkerställa kompetensförsörjningen till branschen måste också de största arbetsmiljöproblemen i skogen åtgärdas: uppvärdera skogsarbetaryrket och minska produktionspressen!

Skogen är mer än natur, råvara och kolinlagring. Den är även försörjning, en arbetsplats och nyckeln till en mer levande landsbygd. Den framtid vi bygger i skogen måste ha skogsarbetaren i centrum. För utan skogsarbetaren blir det varken mer guld eller grönare skogar.

Vad tycker du om artikeln

Logga in för att reagera på artikeln

Var med i diskussionen

Dela med dig av dina tankar och diskutera med andra läsare.

Kommentarer

Genom att kommentera godkänner du våra communityregler.

Vad tycker du? Skicka din debattartikel till debatt@atl.nu.


Arbetsliv