Ulf Aronsson

large_jan-falck-4167.jpg

medium_jan-falck-4167.jpg

small_jan-falck-4167.jpg

thumbnail_jan-falck-4167.jpg

jan-falck-4167.jpg

Som myndighet för skogen har Skogsstyrelsen i princip två redskap, tillsyn och rådgivning. Det kan översättas till piska och morot, där lagtillsynen är piskan för att se till att regelverket följs och där rådgivningen är moroten för att hjälpa skogsägaren att nå sina mål inom det regelverket.

Men i takt med krympande budget har myndighetens rådgivning minskat. Funktionen som skogsägarens rådgivare har i stället flyttat ut på virkesköpande företag och organisationer. Och hur bra de än är på skötselfrågor så är deras grunduppdrag alltid att förse sin organisation med virke, inte att maximera skogsägarens måluppfyllelse.&nbsp;Det syns bland annat i <a href="https://www.atl.nu/stort-intresse-for-alternativa-skotselmetoder">glappet mellan skogsägarnas intresse för alternativa brukningsmetoder</a> och den mängd information de får om detta från sina rådgivare.&nbsp;Nu flyttar även delar av Skogsstyrelsens tillsyn ut på externa aktörer. Sedan nyckelbiotopsinventeringen lagts ned rycker i stället en frivilligkår av privatpersoner ut för att <a href="https://www.atl.nu/philip-weiss-har-rapporterat-in-flest-fynd-av-knarot-till-artportalen">inventera skyddsvärden och fridlysta arter</a>. Med hjälp av <a href="https://www.hotadskog.se">öppen digital data</a> går det lätt att hitta och inspektera någon av de årliga runt 65&nbsp;000 avverkningsanmälningarna. Inventeringsdata kan sedan rapporteras in i Artportalen, som i sin tur är ett viktigt verktyg för Skogsstyrelsen.

large_Knärot.jpg

medium_Knärot.jpg

small_Knärot.jpg

thumbnail_Knärot.jpg

Knärot.jpg

Sedan finns det förstås olika åsikter om just nyckelbiotopsinventeringen var piska eller morot, dessutom är det oklart om registreringen överhuvudtaget hade stöd i lagen. Skogsstyrelsen såg det som ett ”kunskapsunderlag”, alltså ett planeringsverktyg för både skogsägare och myndighet. Andra såg det mer som en piska och <a href="https://www.atl.nu/norrtalje-flitigast-med-att-registrera-nyckelbiotoper">en möjlighet för myndigheterna till ”kostnadseffektivt artskydd”</a>.&nbsp;Men det är inte det bästa upplägget för skogsägaren eller samhället att det som tidigare varit myndighetsuppgifter outsourcas till olika intressegrupper, vare sig de tar över piskan eller moroten. Det borgar nog inte heller för en förbättra dialog eller samförstånd mellan de olika grupperna.

Skogsvårdslagen bygger på frihet under ansvar och likställda mål för produktion och miljö. Men hur målen ska vägas och mätas mot varandra är oklart. Lika oklart är var frihetens gränser går eller vad ansvaret innebär. Som exempel på det finns ett antal processer om bruknings- och ersättningsrätt de senaste åren, samt ett odefinierat sektorsansvar och ett oklart kunskapskrav.När staten abdikerar tar andra krafter över. Det ger underlag för ytterlighetspositioner åt bägge håll, med krav på såväl hårdare styrning som lösare tyglar.Oavsett vilket man förordar skulle alla tjäna på att spelplanen och statens målsättningar var klart definierade. Och på en myndighet med resurser att faktiskt både utöva tillsyn och fungera som objektiv rådgivare för skogsägare att hitta sin väg på den spelplanen.

large_Vinterskog iStock.jpg

medium_Vinterskog iStock.jpg

small_Vinterskog iStock.jpg

thumbnail_Vinterskog iStock.jpg

Vinterskog iStock.jpg

Läs också: <a href="https://www.atl.nu/stort-intresse-for-alternativa-skotselmetoder">Stort intresse för alternativa skötselmetoder</a>Läs även: <a href="https://www.atl.nu/philip-weiss-har-rapporterat-in-flest-fynd-av-knarot-till-artportalen">Han har rapporterat in flest fynd av knärot</a>Mer läsning: <a href="https://www.atl.nu/norrtalje-flitigast-med-att-registrera-nyckelbiotoper">Norrtälje flitigast med att rapportera in nyckelbiotoper&nbsp;</a>

Skogsstyrelsen skulle kunna fylla en viktig roll som objektiv rådgivare åt skogsägarna. Men då behövs också en tydligare spelplan, skriver ATL:s skogsreporter Ulf Aronsson i en kommentar.

Skogsstyrelsen behöver mer resurser – och en tydligare spelplan.

Skogsägarna lämnas i sticket när rådgivning och tillsyn outsourcas

Skog

Skogsstyrelsen behöver mer resurser – och en tydligare spelplan, anser ATLs skogsreporter Ulf Aronsson.