Ulf Aronsson

Äldre man i snickarbyxor som vandrar bort från kameran på en liten skogsväg.

large_jan-falck-4167.jpg

medium_jan-falck-4167.jpg

small_jan-falck-4167.jpg

thumbnail_jan-falck-4167.jpg

jan-falck-4167.jpg

<p>Mellan 1999 och 2020 har antalet fysiska personer som äger skog minskat med 12 procent, från 354 288 till 313 084 personer. Det visar ny statistik från Skogsstyrelsen.</p>

<p>Samtidigt har också deras brukningsenheter blivit färre och i genomsnitt större. Antalet brukningsenheter som ägs av fysiska personer har minskat med 6 procent medan deras sammanlagda arealen produktiv skogsmark ökat med knappt 300 000 hektar. Andelen fysiska personer som har mer än 1 000 hektar skogsmark har ökat från 4 till 7 procent. &nbsp;</p><h2>Lägre andel enskild mark</h2><p>Fysiska personer är fortfarande den största ägargruppen av skog i Sverige, men deras andel minskar. 1999 ägde de 50 procent av den produktiva skogsmarken, 2020 hade det gått ned till 47 procent. Samtidigt ökade den bolagsägda andelen från 23 procent till 24 procent.&nbsp;</p><p>Den tredje största ägargruppen, det allmänna med stat, kommuner, allmänt ägda aktiebolag med mera, har ökat sitt ägande mest både i andel och i areal. 1999 ägde de 19 procent av den produktiva skogen, 2020 hade det ökat till 22 procent. Det är en ökning med 1,2 miljoner hektar, eller motsvarande 30 procent jämfört med deras innehav 1999.</p>

<h2>Ändrad deklaration</h2><p>Orsaken till den stora ökningen av allmänt ägd produktiv skogsmark är en ändring i deklarationerna efter 2017. &nbsp;</p><p>”Vi har haft en dialog med de allmänna ägarna och den förklaring som ges till deras ökning av produktiv skogsmark är att det tillkom ett nytt ägoslag i skatteverkets deklaration 2017, skog med avverkningsrestriktion. Det fick Statens Fastighetsverk och Fortifikationsverket att uppdatera sina innehav i norra Sverige vilket gjorde att skogsmarken ökade med cirka 1 miljon hektar”, skriver Martin Nylander, statistiker på Skogsstyrelsen, i ett mejlsvar till ATL.</p><p>Sedan 1999 har alla ägarkategorier deklarerat ett ökat innehav i antal hektar, och den totala arealen produktiva skogsmark har därför ökat med 1,8 miljoner hektar.</p>

<h2>Äldre och mer utboägt&nbsp;</h2><p>Medelåldern på de fysiska personer som äger skog har också blivit allt högre, från 55 år 1999 till 61 år 2020.</p><p>Andelen brukningsenheter där ägaren bor i samma kommun låg på 68 procent både 1999 och 2020. Men sett till arealen är bilden lite annorlunda, då sjönk den närboägda andelen av arealen från 66 till 63 procent.&nbsp;</p><p>Arealen delvis utboägda brukningsenheter minskade från 13 till 8 procent, medan andelen helt utboägd areal ökade från 22 till 29 procent av den produktiva skogsmark som ägs av fysiska personer.&nbsp;</p><p>2020 var andelen utboägd skog störst i Jämtlands, Dalarnas och Värmlands län med 37, 34 respektive 32 procent. Andelen närboägd skog var störst på Gotland med 82 procent och i Uppsala med 80 procent.</p>

<p>Även den andel av skogsmarken som ägs av män har ökat, från 54 till 56 procent. Men det beror inte på att andelen som ägs av kvinnor minskat, utan på att den andel som ägs gemensamt av både män och kvinnor minskat, från 31 till 28 procent. Den andel produktiv skogsmark som ägs av kvinnor har gått från 13,7 procent 1999 till 14,5 procent 2020.</p>

<p>På 20 år har de fysiska personer som äger skog blivit allt färre, större och äldre. Samtidigt har staten och det allmänna ökat sin produktiva skogsmark med 30 procent efter en ändring i deklarationerna.</p>

Samtidigt har staten och det allmänna ökat sin produktiva skogsmark.

Skogsägarna blir färre – och äldre

Skog

På 20 år har de enskilda skogsägarna blivit allt färre, större och äldre. Samtidigt har staten och det allmänna ökat sin produktiva skogsmark med 30 procent efter en ändring i deklarationerna.