Martin Gustafsson

Peter waldem står framför ett kalhygge. Skog skymtar i bakgrunden. 

large_1647879785025.jpeg

medium_1647879785025.jpeg

small_1647879785025.jpeg

thumbnail_1647879785025.jpeg

1647879785025.jpeg

Landskapet kring Sundstorps gård ett par mil söder om Kalmar har förändrats de senaste åren.&nbsp;

Under bilturen på skogsbilvägarna på den 488 hektar stora gården passerar vi hygge efter hygge. En del har hunnit planteras, andra har precis markberetts. I beståndskanterna ligger det vindfällen från vinterns stormar samtidigt som barkfallna stammar och grönbruna kronor på delar av den stående skogen vittnar om granbarkborrens pågående härjningar.&nbsp;–&nbsp;På en skogsträff jag var på var det en som sa: ”Jag tyckte jag hade det jävligt innan men inte nu efter jag har pratat med Peter.”&nbsp;Peter Waldem besitter det som brukar kallas för galghumor, att se det komiska i det svåra. Runt halsen är en Kalmar FF-halsduk knuten, han och hans pappa Sten är trogna supportrar och ser så många hemmamatcher de kan. Att laget slutade på sjätte plats i allsvenskan och spelade sin bästa fotboll på flera år har varit extra glädjande just nu, för sanningen är att de senaste åren varit kämpiga.&nbsp;<h2>”Ser inte något slut”</h2>Att sköta den vanliga verksamheten med mjölk- och köttdjur, och dessutom jaga granbarkborrar med sök och plock-metoden på skogsinnehavet på 320 hektar, har gjort att Peter Waldem nästan gått in i väggen.&nbsp;–&nbsp;Det hjälper ju inte att gräva ner sig och gråta, men ibland vill man göra det. Det blir ju inte bättre för det. Men det har varit en tung arbetsbelastning och särskilt när man inte ser något slut.&nbsp;Det var högsommaren 2018 det började. Peter Waldem var ute med snittvagnen under andraskörden när han såg hur grantopparna i åkerkanterna gått från grönt till brunt.&nbsp;–&nbsp;Och sen började jag hugga där på sensommaren och hösten 2018 och fram till april 2019. Då högg jag 3 000 kubik utspritt på hela fastigheten. Jag högg allt och körde ut själv, säger han.&nbsp;

Angripen tall där hackspettar fläkt av delar av barken. 

large_1647879807111.jpeg

medium_1647879807111.jpeg

small_1647879807111.jpeg

thumbnail_1647879807111.jpeg

1647879807111.jpeg

<h2>Oerhörd påfrestning på skogen</h2>Peter Waldem är självverksam i skogen och har egen skördare och skotare, en Valmet 911.4 och en Rottne Rapid G. Det har varit en räddning för att få ekonomin att gå ihop då angreppen varit utspridda.– Det är kanske inte så många som är självverksamma men jag brinner för skogen. Eller gjorde innan, nu är det nästan bara jobbigt.&nbsp;När pappa Sten Waldem köpte Sundtorps gård 1983 betraktades den som en blöt gård, så är det inte längre. De senaste åren har bevattningsdamm och bevattningssystem byggts och kanske har den låga nederbörden i sydöstra Sverige, tillsammans med ett skogsinnehav som till 90 procent bestått av gran med stora delar äldre skog (där dessutom virkesförrådet legat på strax över 200 skogskubikmeter per hektar) inneburit att förutsättningarna har varit idealiska för granbarkborren.&nbsp;

Skördaren Valmet 911.4 årsmodell 2008 skymtar bland skog.



large_1647879793464.jpeg

medium_1647879793464.jpeg

small_1647879793464.jpeg

thumbnail_1647879793464.jpeg

1647879793464.jpeg

För sedan 2018 har angreppen på fastigheten bara fortsatt. 2019 och 2020 var ännu värre än 2018. Samtidigt har det blivit en ond spiral där jagandet efter granbarkborrar lämnat efter sig luckor och glesa skogspartier som inte klarat att stå emot vintrarnas stormar.&nbsp;–&nbsp;När det har blivit så oerhört mycket spridda hål i allt så blåser det sönder och det blir utsatt och stressat. Det blir en oerhörd påfrestning på skogen, säger Peter Waldem.&nbsp;<h2>Sök och plock-metoden</h2>Resultatet är att gårdens virkesförråd minskat drastiskt under de senaste åren, från drygt 60&nbsp;000 skogskubikmeter till cirka 35 000 kubik. Hur många miljoner kronor som gått förlorade till granbarkborren vill inte Peter Waldem fundera på, men att det rör sig om mångmiljonbelopp råder det ingen tvekan om.&nbsp;–&nbsp;Sen i mitt fall får man vända lite på det med tanke på att vi genomfört ett generationsskifte. Då blev ju gården mindre värd när skogen har dött och anspråket mindre när jag skulle betala mina syskon. Så de har ju också förlorat på det här, säger han.&nbsp;I vissa bestånd har han varit flera gånger för att hugga angripna granar. Han är tveksam till om sök och plock-metoden fungerar.– Det känns som att det inte hjälper. Det var något ställe där jag provade att lämna ett område med angripna träd. Och där var inga angrepp sen, så man kanske gör fel. Nu vill man rensa upp för att rädda virkesvärdet, kunna plantera och få upp ny skog och få ordning.&nbsp;

large_1647879812370.jpeg

medium_1647879812370.jpeg

small_1647879812370.jpeg

thumbnail_1647879812370.jpeg

1647879812370.jpeg

Samtidigt menar han att det är lätt att alltid hamna på efterkälken i jakten på granbarkborren. Vid de tillfällen han själv har varit ikapp har logistiken till industrin inte fungerat.&nbsp;–&nbsp;Förra våren när det var lite storm lät jag det som blåst ner ligga kvar för att fungera som fångstvirke, men efter att jag huggit upp det blev det liggande vid bilväg, säger han.<h2>Skadeutveckling följer nya mönster</h2>Granbarkborren har sedan det stora utbrottet i samband med torkan 2018 förstört upp mot 27 miljoner skogskubikmeter granskog i Sverige. För att greppa hur mycket det är kan det sättas i relation till att om tidigare angrepp läggs samman, räknat från 2018 och 50 år tillbaka, så når den summan inte upp till siffrorna från 2018 och fram till i dag.&nbsp;Hur länge utbrotten varat vid tidigare angrepp varierar. Enligt Martin Schroeder, professor i skogsentomologi vid SLU, pågick angreppen som uppstod efter den stora stormen 1969 i drygt tio år. Efter stormen Gudrun klingade angreppen däremot av efter tre till fyra år.&nbsp;

large_1647880034762.jpeg

medium_1647880034762.jpeg

small_1647880034762.jpeg

thumbnail_1647880034762.jpeg

1647880034762.jpeg

– Den här gången är det annorlunda eftersom angreppen startade efter den extrema sommaren 2018. Det är möjligt att den stående skogen har varit mer påverkad under några år än den varit efter tidigare stormfällningar. Nu har skadeutvecklingen inte alls följt samma mönster som exempelvis efter stormen Gudrun, säger Martin Schroeder.&nbsp;De fyra senaste åren har han i ett forskningsprojekt följt hur granbarkborrens reproduktionsframgång förändrats mellan åren. Baserat på de siffrorna, tillsammans med volymen dödad skog, har han också gjort prognoser inför de kommande säsongerna. Eller scenarier, som han hellre kallar det.&nbsp;– Det går ju inte att göra några säkra prognoser, utan ungefär som Folkhälsomyndigheten brukar jag i stället använda mig av scenarier så att man inte ska förledas att tro att det blir på det ena eller andra sättet, säger han.&nbsp;<h2>Svala och blöta somrar behövs</h2>För ett år sedan var det mycket i den information som Martin Schroeder hade som pekade mot att angreppen skulle minska. Provtagningar visade att barkborrarnas reproduktionstal i dödade träd under säsongen 2020 var under ett, vilket var en kraftig minskning från tidigare säsonger. Skulle bara temperatur och nederbörd bli hyfsat normal bedömde Martin Schroeder att det troligaste scenariot var att skadorna skulle bli lägre än tidigare. &nbsp;Så blev det inte, i stället blev de fortsatt höga. En inventering av SLU under hösten 2021 visade att skadorna landade på cirka 8,2 miljoner skogskubikmeter, vilket var mer än året innan då de låg på totalt 7,9 miljoner.&nbsp;

large_1647879838397.jpeg

medium_1647879838397.jpeg

small_1647879838397.jpeg

thumbnail_1647879838397.jpeg

1647879838397.jpeg

Om det fanns lite positivism i rapporten för 2021 präglas årets av dystrare tongångar. I undersökningsområdet i Småland var reproduktionstalet under 2021 tre gånger så högt jämfört med året innan. Lägg sedan till att samma regioner drabbats hårt av snöbrott och stormar under den gångna vintern, vilket innebär att det troligen kommer att finnas gott om yngelmaterial kvar i skogarna.&nbsp;–&nbsp;Under juni och juli i somras var det lika varmt som 2018, vilket kan ha bidragit till att skadorna inte minskade. Det vi behöver för att problemen ska minska är svala och blöta somrar, säger Martin Schroeder.<h2>Oro inför kommande säsong</h2>I det scenario som bygger på ungefär samma väder som under förra årets sommar har Martin Schroder uppskattat att skadorna kan komma att uppgå till 11 miljoner skogskubikmeter, även om han är tydlig med att siffrorna är osäkra och kan påverkas av förhållandet mellan en rad olika faktorer. En sommar med en väderlek som den under 2020 skulle ge skador på cirka 6 miljoner skogskubikmeter.&nbsp;– Det finns all anledning att vara orolig, säger han.&nbsp;Orolig är också Henrik Holmberg, skötsel- och entreprenörsutvecklare på Södra skogsägarna.&nbsp;– Det är risk att skadorna blir större i år än ifjol med de här somrarna och snöbrotten och stormarna som vi har haft. Även om vi kämpar på så kommer det att vara väldigt mycket ved kvar i skogen, säger han.&nbsp;

large_1647880187747.jpeg

medium_1647880187747.jpeg

small_1647880187747.jpeg

thumbnail_1647880187747.jpeg

1647880187747.jpeg

Att många skogsägare kämpat mot granbarkborren i snart fem år gör också att det finns en risk att en del inte orkar längre, menar han.–&nbsp;Man är lite orolig för den här trötthetseffekten. Att skogsägarna helt enkelt ska ge upp och tycka att det spelar ingen roll om jag gör någonting för det verkar inte påverka ändå, säger Henrik Holmberg och fortsätter:&nbsp;–&nbsp;Men det ser vi ju att det gör. Är man aktiv så får det effekter. Sedan är man inte skadelös, men risken för skador är betydligt mindre om man är aktiv i sitt skogsbruk, det kan vi konstatera. Men den här uppgivenheten är klurig.&nbsp;<h2>Få ut skadade träd så fort som möjligt&nbsp;</h2>Sök och plock är den enda bekämpningsmetod som finns i dag och skogsägarna uppmanas både av Skogsstyrelsen och skogsbolagen att ge sig ut och hugga och forsla bort angripna granar.– Man hade ju önskat att det fanns en supermetod som man kunde ta till, men den finns ju inte utan det är det här eviga gnetandet som gäller. Vi tjatar om att inventera och att få ut de skadade träden så fort som möjligt. Det är tyvärr fortfarande medicinen, säger Henrik Holmberg.&nbsp;Någon forskning om huruvida sök och plock fungerar finns inte i dag. Henrik Holmberg stödjer sig i stället på konkreta exempel.&nbsp;–&nbsp;Där man inte jobbar med det havererar situationen fullständigt. Man kan i viss mån se det i våra reservat och skyddade områden, men det finns också fastigheter där skogsägaren inte har brytt sig om att jobba med sök och plock överhuvudtaget och där är all granskog i stort sett död, säger han.&nbsp;

Senaste vältan med timmer och massaved som är angripet av granbarkborrar och som ska till Södras industrier. 

large_1647879799750.jpeg

medium_1647879799750.jpeg

small_1647879799750.jpeg

thumbnail_1647879799750.jpeg

1647879799750.jpeg

Inventeringen hösten 2021 visade också att skadorna för första gången nu är större i Svealand än i Götaland, även om skillnaderna är små. Henrik Holmberg tycker att det är ett tecken på att skogsägarna i Götaland är mer aktiva med sök och plock.&nbsp;–&nbsp;I Götaland har vi varit i detta något år längre. Om man generaliserar så har vi här skogsägare som är lite mer på tå och vi har har en avsättning för det skadade virket som gör att det är intressant att hugga de här träden även när de är skadade, säger han och hänvisar till Södras specialsortiment för granbarkborre.&nbsp;<h2>Forskning pågår&nbsp;</h2>Vetenskapliga belägg kring metoden kan dock finnas till nästa säsong. Forskningsinstitutet Skogforsk har fått pengar för att undersöka effekterna av det sök och plock som sker under sommaren 2022.–&nbsp;Det är naturligtvis värdefullt om man har lite mer vetenskap bakom för att kunna säga att det fungerar i den här omfattningen och under de här förutsättningarna, säger Henrik Holmberg.&nbsp;Även om ingen forskare tidigare har tittat på just sök och plock-metoden pågår en rad andra forskningsprojekt med fokus på granbarkborren. Bland annat tittar man på möjligheten att med fjärranalys hitta angripna träd innan kronorna blir bruna och det finns också projekt med fokus på ståndort samt hur torra respektive fuktiga marker påverkar risken för angrepp.&nbsp;

Sök och plock-metoden har resulterat i partier med gles skog som är extra utsatt för stormar. 

large_1647879840998.jpeg

medium_1647879840998.jpeg

small_1647879840998.jpeg

thumbnail_1647879840998.jpeg

1647879840998.jpeg

En forskare som under lång tid intresserat sig för granbarkborren är Petter Öhrn på Skogforsk. Han har tittat närmare på korrelationen mellan granens försvarsförmåga och granbarkborrens svärmningsmönster och hur nederbörd och temperatur påverkar. Studierna visar att granen är som mest sårbar&nbsp;i juni,&nbsp;då&nbsp;trädet prioriterar skottskjutning och&nbsp;tillväxt och därmed har mindre&nbsp;resurser kvar&nbsp;att försvara sig.<h2>Försommartorkan det stora riskmomentet&nbsp;</h2>Dessutom visar forskningen att mängden nederbörd är avgörande för försvarsförmågan. Skulle den understiga 100 mm under de senaste två månaderna är träden extra utsatta.&nbsp;– Vi såg att det fanns ett slags tröskelnivå som låg kring 100 mm när träden började bli stressade, säger han.&nbsp;Enligt Petter Öhrn kan därför tidig torka vara värre än torrare perioder längre fram under sommaren.&nbsp;– Ofta kommer det mer regn i juli och augusti, men det är just försommartorkan som är kritisk. Och under 2018 var det väldigt torrt under försommaren medan det var en viss återhämtning senare, säger han.&nbsp;Alla faktorerna sammantaget menar Petter Öhrn att det främst är granbarkborrens förstasvärmning som blir avgörande för hur stora säsongens skador blir.&nbsp;–&nbsp;Hur mycket svärmning som sker under en sommar styrs mer av värmen som kommer i första halvan än andra halvan, men när de väl har svärmat påverkas utvecklingen positivt av värmen. Är det en lång varm höst så hinner syskonkullar och en eventuell andra generation utvecklas färdigt till fullbildade insekter, men som larv och puppa överlever de inte vintern i någon större utsträckning.&nbsp;

large_1647880414767.jpeg

medium_1647880414767.jpeg

small_1647880414767.jpeg

thumbnail_1647880414767.jpeg

1647880414767.jpeg

<h2>Jämför svenska och östeuropeiska granar</h2>Petter Öhrn har också tittat närmare på hur utsatta träden är utifrån olika marfuktighetsklasser.–&nbsp;Då ser det ut som att det är både de allra torraste och de allra blötaste markerna där försvarsförmågan är något nedsatt, säger han.&nbsp;Att även träd på blötare marker är särskilt utsatta menar han har en biologisk förklaring:&nbsp;–&nbsp;Granar har ett ytligt rotsystem och på marker där de är vana att det alltid är blött har de ett extra ytligt rotsystem. Det har inte tjänat något till att ha djupare rötter.&nbsp;Ytterligare något som Petter Öhrn har undersökt är hur effektivt försvar gran med svensk härkomst har jämfört med östeuropeisk gran.&nbsp;– Svenska granar skjuter skott tidigt och östeuropeiska lite senare. Då kunde jag se att de östeuropeiska hade producerat fler kådkanaler och kåda är ju det som träden försvarar sig med. Det är möjligt att de då också kan försvara sig bättre mot barkborrar, det är något vi kommer att studera närmare i ett kommande försök, säger han.&nbsp;<h2>Sträva efter blandskogsbestånd</h2>Med tanke på de historiskt stora granbarkborreskadorna och vetskapen om att delar av Centraleuropa drabbats mångfalt värre än Sverige, samtidigt som klimatförändringarna innebär högre risk för torka och höga temperaturer, skulle man kunna tro att forskare och experter dömer ut granens framtid som produktionsträd. Men så är det inte.&nbsp;– Det finns fortfarande marker som är mest lämpliga för gran, men sen kan man sprida riskerna och blanda in tall och löv. Kortare rotationstider och välja rätt proveniens på plantor är också viktigt, säger Petter Öhrn.&nbsp;

Även om Peter Waldem främst satt gran igen har han också ökat andelen tall på fastigheten. 

large_1647879796629.jpeg

medium_1647879796629.jpeg

small_1647879796629.jpeg

thumbnail_1647879796629.jpeg

1647879796629.jpeg

Martin Schroeder på SLU ser också granen som ett fortsatt viktigt trädslag, men menar att skogsägare i torkdrabbade områden bör minska granandelen.&nbsp;– Granen kommer i stora delar av Sverige att vara ett viktigt trädslag under överskådlig framtid. I regioner där risken för sommartorka är extra stor, som i sydöstra Götaland och Svealand, bör man minska andelen gran och på vissa typer av ståndorter kanske helt övergå till andra trädslag. Dessutom bör man sträva efter att odla gran tillsammans med tall och björk i högre utsträckning, med andra ord i blandskogsbestånd, säger han.&nbsp;<h2>”Finns inte mycket alternativ”</h2>Henrik Holmberg på Södra skogsägarna menar också han att granen har en framtid, bara den sätts på rätt marker. Däremot tror han att det kommer dröja innan skogsägarna slipper granbarkborren.&nbsp;–&nbsp;Jag är lite pessimistisk kring detta, jag tror att granbarkborren är något vi kommer att få jobba med ganska länge, säger han.&nbsp;Hur ser då skogsägaren Peter Waldem, som förra året planterade 17 hyggen på grund av granbarkborren, på granen?&nbsp;Jo, efter mycket funderingar har han planterat gran igen, även om han är ytterst tveksam till om det var rätt beslut.&nbsp;–&nbsp;Med ett varmare klimat kommer också mer stormar och starkare vindar så då tror jag ju inte på att satsa på gran här en gång till, men det finns inte mycket alternativ. Här är klassiska granmarker, säger han och fortsätter:– Men vi ökar tallandelen och sätter en del tall varannan rad och en del på höjder för torkans skull. Annars blir inte tallen bra här. Men problemet här är att försommartorkan stressar granen väldigt mycket, det är ofta väldigt torrt här då.&nbsp;

Peter Waldems stora intresse har alltid varit skogen. De senaste årens kamp mot granbarkborren har gjort att en del av glädjen försvunnit. 

large_1647879782537.jpeg

medium_1647879782537.jpeg

small_1647879782537.jpeg

thumbnail_1647879782537.jpeg

1647879782537.jpeg

<h3>Granbarkborren</h3>Förökar sig till stor del genom vindfällen men angriper även stående skog som utsatts för torka eller som är nedsatt på annat sätt.Svärmar när temperaturen överstiger 18 grader.Färska angrepp kan vara svåra att upptäcka, men kan ses genom kaffefärgat borrmjöl på grenar och vid roten på trädet. Även kraftig kådutsöndring och att trädet tappat gröna barr är tecken på angrepp. Längre fram i angreppet blir kronorna brunfärgade och stammarna kan tappa bark.&nbsp;När granbarkborrarna angriper ett träd utsöndrar de feromoner, vilket lockar till sig fler granbarkborrar.&nbsp;Från att granbarkborrarna svärmat och lagt sina ägg under barken dröjer det cirka 8–10 veckor, beroende på temperatur, innan en ny generation granbarkborrar är färdiga och kan lämna trädet.&nbsp;Granbarkborren för med sig blånadssvamp som missfärgar veden. Blånadssvampen täpper till splintveden och stoppar tillförseln av vatten till trädet.&nbsp;Granbarkborren och blånadssvampar verkar i symbios, forskning visar att svamparna lockar till sig granbarkborrarna för att få transport till ett träd. Granbarkborrarna i sin tur hjälps av att de angripna träden dör snabbare på grund av blånadssvampen.&nbsp;

<h3>Skador av granbarkborre i Sverige</h3>2018: 3 till 4 miljoner skogskubikmeter.&nbsp;2019: 7 miljoner skogskubikmeter.&nbsp;2020: 7,9 miljoner skogskubikmeter.&nbsp;2021: 8,2 miljoner skogskubikmeterTotalt 2018–2021: Cirka 27 miljoner skogskubikmeter.&nbsp;

<h3>Tidigare utbrott av granbarkborre</h3>Efter stormen 1969 pågick ett utbrott i drygt tio år med skador i ungefär samma storleksordning varje år.&nbsp;Även under 1990-talet utbröt ett angrepp som tros ha startat på grund av torka, utbrotten låg då på en relativt konstant nivå år till år.&nbsp;Det mest kända utbrottet i Sverige är annars efter stormen Gudrun 2005 där skadorna var som högst 2006 för att sedan mattas av.&nbsp;Västernorrlands län hade under 2010-talet problem med utbrott. &nbsp;Även stormen Dagmar och Ivar ledde till angrepp av granbarkborren.&nbsp;

<h3>Läs mer:</h3><a href="https://www.atl.nu/skadorna-pa-den-svenska-skogen-varierar-over-landet">Svampangrepp kostar skogsbruket en miljard årligen</a><a href="https://www.atl.nu/skogsagaren-daniel-bergman-satsar-pa-hyggesfritt-dar-det-lampar-sig-bast">Han satsar på hyggesfritt där det lämpar sig bäst</a><a href="https://www.atl.nu/lonsamheten-i-skogbruket-fortsatter-falla">Lönsamheten i skogsbruket fortsätter falla</a><a href="https://www.atl.nu/virkesstudion-om-den-glodheta-virkesmarknaden">Virkesstudion: Så gör du en bra affär på barkborrevirket</a>

I snart fem år har skogsägarna kämpat mot granbarkborren.&nbsp;Det finns ingenting som pekar mot att angreppen ska minska – i stället är risken att skadorna i sommar blir värre än någonsin.&nbsp;ATL har träffat Peter Waldem, skogsägare, som fått avverka nästan halva sitt virkesförråd på grund av granbarkborren.

large_1649152842177.jpeg

medium_1649152842177.jpeg

small_1649152842177.jpeg

thumbnail_1649152842177.jpeg

Kampen mot granbarkborren blir allt tyngre

Skog

large_1649152853656.jpeg

medium_1649152853656.jpeg

small_1649152853656.jpeg

thumbnail_1649152853656.jpeg

Peter Waldem har fått avverka nästan halva sitt virkesförråd på grund av granbarkborren.